God följsamhet till en ordinerad läkemedelsbehandling är en förutsättning för både en effektiv behandling och en ökad livskvalitet för användaren. Bättre samsyn mellan förskrivare och patient ska leda till en ökad följsamhet. I studier brukar följsamheten uppskattas till omkring 50 % vid långtidsbehandlingar. I Sverige har idag ca 300 000 personer diabetes, en kronisk sjukdom som kräver daglig behandling, 90 % av dessa har diabetes typ 2. Studiens syfte har varit att undersöka följsamheten hos en grupp patienter, ålder 40-49 år, med diabetes typ 2 som behandlas med perorala diabetesläkemedel.

Följsamheten vid långtidsmedicinering har beräknats vara runt 50 % och siffran faller ytterligare vid asymtomatiska sjukdomar. I Sverige uppskattas omkring 250 000 personer ha typ 2-diabetes, vilket omfattar omkring 90 % av alla diabetes patienter. Syftet med studien var att undersöka följsamheten till läkemedelsordinationerna för orala medel mot diabetes hos en grupp bestående av 50-59 åriga individer. I studien är följsamheten beräknad som den procentuella andelen av patienterna som köpt ut minst 80 % av ordinerad mängd av läkemedel. Med hjälp av expeditionsdatum, uppgifter om antalet uttagna tabletter och dosering beräknades om mängden uttagna tabletter skulle räcka fram till nästa uttag.

Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka vilka faktorer som påverkar hur föräldraförsäkringen fördelas och då med fokus på pappans uttag. Som teoretisk bakgrund används bland annat Gary Becker och hans teori om tidsallokering. I ett första skede redovisas vilka faktorer som föräldrarna själva har uppgett påverkar föräldrapenningens uppdelning. Nästan en tredjedel svarade att ekonomiska skäl vägde tungt. En annan slutsats från denna del var att mannens arbete ansågs ha större betydelse, över fördelningen, än mammans.

SammanfattningDe dricksvattenresurser som finns i dag globalt sett är ojämnt fördelade över såväl kontinentsom mindre geografiska enheter. Det beror både på vattnets kretslopp och på andra faktorersom mänskligt räckhåll och teknisk räckvidd. Det mänskliga räckhållet symboliseras av lagar,ägande, attityder och ekonomi i denna uppsats och tekniken framstår som en pådrivandefaktor för utveckling vad gäller rening och transport av dricksvatten. Uppsatsen diskuteraräven hållbarhet som begrepp och hur det kan relateras till dricksvatten, samt andraangreppssätt av dricksvatten som dels en livsviktig resurs, dels en handelsvara.Syftet med uppsatsen är att kartlägga Sveriges möjligheter att exportera dricksvatten till andraländer utifrån följande frågeställningar:1. Kan man äga vatten?2.

I Sverige användes det år 2010 ca 907 miljoner kubikmeter dricksvatten från kommunala uttag. Allt detta vatten måste kunna transporteras, vilket görs genom vattenledningar. För att dimensionera dessa krävs att man vet hur mycket vatten som skall distribueras och hur det varierar bl.a. beroende på när under dygnet, veckan och året som uttag sker.Vid dagens tillvägagångssätt för dimensionering av vattenledningar till nya områden använder man bland annat typexempel på förbrukningsvariationer under dygnet för ett liknande område. Dessutom används erfarenhetsbaserade värden på maxtim- och maxdygnsfaktorer.Dagens dimensioneringsätt har ej kunnat säkerställas på grund av otillräcklig och bristfälligt detaljerad data över förbrukningsmängd.

I Sverige har sedan mitten av 1990-talet antalet bestånd där röjning inte utförts ökat. Dessa bestånd är åldersmässigt mogna för en första gallring men pga. utebliven röjning är de mycket stamtäta och dimensionerna är klena vilket gör att valet av skötselåtgärd inte är självklart. De senaste åren har intresset för uttag av biomassa även i unga skogar ökat. Under våren/sommaren 2009 startade Stora Enso Skog (SES) ett fullskaleprojekt där syftet var att testa en gallringsmetod med flerträdshanterande skördaraggregat och uttag av (förutom rundvirke) ett bioenergisortiment (träddelar/okvistade toppar) i eftersatta röjningar och tidiga gallringar.

Sammanfattning Syfte: Arbetets syfte är att utreda vilka effekter olika prestationsrelaterade avgifter och avgiftsmodeller skulle få på en utvald fond där avgifterna är traditionellt fasta. Metod: För att tillgodogöra arbetets syfte har avgiftsmodeller utformats i Excel för att på detta sätt utvärdera vilka effekter dessa modeller fått på en fond där avgifterna är traditionellt fasta. Fonden som detta testas på är SEB Sverigefond 1. Modellerna har utformats med hjälp av fondbestämmelser från de fonder som idag använder sig av prestationsrelaterade fondavgifter samt med berörda fondförvaltare. De data vi använt oss av erhölls från Johan Otterbeck på SEB.

Syftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor inom äldreomsorgen skattar sin arbetssituation utifrån strukturell- och psykologisk empowerment, arbetstillfredsställelse, upplevd hälsa, vårdkvalitet samt chefs- och ledarskap. Vidare var syftet att studera skillnader och samband mellan ovan nämnda faktorer utifrån subgruppers (ålder, yrkesverksamma år, heltid/deltidsarbete och uttag av kompetensutvecklingsdagar) skattningar. Under 2011 ? 2012 besvarades fyra standardiserade frågeformulär av 79 äldrevårdssjuksköterskor i fem kommuner i Mellansverige. Resultatet visade att sjuksköterskor som var 50 år eller yngre upplevde att de fick mer kritik än äldre sjuksköterskor.

Syfte Syftet är att undersöka hur netto- och bruttosparande samt uttag ur fonder för de fem största grupperna av sparare på den svenska fondmarknaden beror på fondernas avkastning. Vidare är syftet att undersöka om netto- och bruttosparandet samt uttagen är återkommande. MetodFör varje grupp fondsparare har tre OLS regressioner utförts ? en för varje typ sparande: nettosparande, bruttosparande och uttag ur fonder. Dessa regressioner användes för undersöka sambandet mellan sparande och avkastning samt om sparandet var återkommande.

I Sverige har varje förälder en lagstadgad rätt till ledighet i samband med att familjen utökas med ett barn. Föräldrarna kan själva välja hur ledigheten skall förläggas under den aktuella tidsperioden samt hur den skall fördelas dem sinsemellan, förutom de två månader som är knutna till vardera individ. Dessa kan inte överlåtas. De så kallade pappa/mammamånaderna infördes för att öka uttaget av föräldraledighet hos papporna. En annan reform inom familjepolitiken är jämställdhetsbonusen som introducerades 2008.

Reformen av förmynderskapsreglerna som trädde i kraft 1 juli 1995, innebar att föräldraförvaltningen i stort sett blev fri. Någon överförmyndarkontroll inträder därför inte idag om den omyndiges tillgångar inte uppgår till åtta prisbasbelopp, eller om det inte finns särskilda skäl för det.Som en följd av reformen är det inte längre möjligt att fullborda en penninggåva från föräldrar såsom förmyndare till sina omyndiga barn, enbart genom en insättning på bankkonto i barnets namn. För att en gåva ska anses vara fullbordad, måste kravet på tradition vara uppfyllt. Det innebär att gåvogivaren inte får förfoga över gåvan efter överlåtelsen.Vid insättning på bankkonto blir 4 § gåvoL tillämplig, där det framgår att gåvan genom insättningen blir fullbordad, under förutsättning att gåvogivaren inte förbehållt sig rätten att förfoga över gåvan efter överlåtelsen.Framställningen har visat att det inte är klart vad som utgör ett förbehåll som avses i 4 § gåvoL. Därför är det viktigt att inget som motsvarar ett sådant förbehåll föreligger.

Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdens centrala riktlinjer för psykisk ohälsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete på två olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning på en anstalt av högsta säkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med åtta kriminalvårdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohälsa ur ett personalperspektiv är vanligt förekommande, främst ADHD, depression, ångest och sömnsvårigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohälsa. Slutsatsen är att det råder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvårdarna inom anstalten..

Syftet med denna C-uppsats är att studera hur olika utformningar av föräldraförsäkringen påverkar enskilda föräldrapars familjesituation. Upprinnelsen till att vi kom att intressera oss för detta var det förslag om reformerad föräldraförsäkring som kom från en utredning om föräldraförsäkringen i september 2005. Förslaget har till största delen inte trätt ikraft ännu beroende på att dess utformning kräver en utökning av föräldradagarna, och det är inte aktuellt i dagsläget. Det vi fann intressant att studera var hur familjer påverkas av att utformningen av föräldraförsäkringen förändras och vad det skulle kunna innebära om utredningens förslag träder ikraft. För att kunna studera detta valde vi att göra en enkätundersökning bland småbarnsföräldrar för att ta reda på hur olika utformningar påverkar den enskilda familjen.Det teoretiska underlag vi har haft som utgångspunkt inför denna studie är SOU 2005:73 ? Reformerad föräldraförsäkring ?Kärlek omvårdnad trygghet? och Lisbeth Bekkengens (sociolog och fil dr i arbetsvetenskap) avhandling Man får välja ? om föräldraskap och föräldraledighet i arbetsliv och familjeliv.

The purpose of this report is to illustrate potentials and problems with withdrawal of quality timber of birch. The purpose is also to describe possible ways to increase available quantities of quality timber. Former research is reviewed as introduction. The study begins with a prognosis of future volumes of birch timber based on consequence analyze by Swedish Forestry Agency. To illustrate the importance of active maintenance, two stands are estimated and simulated in the Heureka module StandWise.

Denna studie har utförts på uppdrag av Skellefteå Kraft. Skellefteå Kraft är Sveriges femte största kraftproducent med kraftvärmeverk i Malå och Lycksele och bioenergikombinat i Skellefteå och Storuman. Undersökningen avser Mälardalsområdet som här definieras som Stockholms län, Södermanlands län, Uppsala län, Västmanlands län, Örebro län samt Östergötlands län. Inom detta område bor 38 procent av Sveriges befolkning och här förbrukas 31 procent av landets totala energiförbrukning. Syftet med studien är att kartlägga utbudet och efterfrågan på biobränsle, med tyngdpunkt på skogsbränsle, inom Mälardalsområdet 2010 och om fem år.