I ett anställningsavtal finns en plikt för både arbetsgivaren och arbetstagaren att vara lojal mot avtalet. Lojalitetsplikten för en arbetstagare innebär bland annat att denne inte ska bedriva konkurrerande verksamhet, inte ska röja företagshemligheter samt avhålla sig från att skada arbetsgivaren genom att använda sin yttrandefrihet. Arbetstagaren har dock en viss kritikrätt gentemot sin arbetsgivare. Varken lojalitetsplikten eller kritikrätten, som inkluderas i lojalitetsplikten, finns stadgad i lag. De framkommer som principer och har utvecklats från den kontraktuella lojalitetsplikten som bland annat finns i affärsavtal.

I dag finns ett stort antal konsultföretag som bygger hela sin näringsverksamhet på att sälja tjänster. Ett problem som kan uppstå är om en arbetstagare på konsultföretaget röjer en kunds företagshemligheter.För att lösa problemet måste en utredning om vad ett anställningsavtal ska innehålla, lojalitetspliktens betydelse, vad som är en företagshemlighet, vem som bär ansvaret för röjande av företagshemligheter och skadeståndslagen med principalansvaret redas ut. I anställningsavtalet kan en arbetsgivare skriva in klausuler om ytterligare lojalitet än den som uppstår då två parter ingår avtal.En företagshemlighet är all information som en näringsidkare håller hemlig som kan orsaka skada för näringsidkaren om den röjs. Det är enbart den som röjer företagshemligheten som bär ansvaret och ska dömas för brott enligt lagen om företagshemligheter.När en skada har skett uppkommer ett ersättningsanspråk. Om en arbetstagare vållar en skada i tjänsten ska arbetsgivaren ersätta skadan enligt principalansvaret.

Missbruksproblem hos en arbetstagare medför besvär och svårigheter för arbetsgivaren i de lägen denne vill säga upp den anställde på grund av problem som missbruket orsakat. I de situationer där alkoholmissbruket kan jämställas med sjukdom säger huvudregeln att det inte föreligger saklig grund för uppsägning. Då den anställde lider av en sjukdom betyder det att arbetsgivarens rehabiliteringsansvar blir aktuell. Rehabiliteringsansvaret medför en skyldighet att beakta omplaceringsmöjligheterna och även anpassa arbetet efter den anställdes förmåga. En uppsägning anses som den yttersta åtgärden som först ska vidtas då alla andra möjligheter är uttömda.

Missbruksproblem hos en arbetstagare medför besvär och svårigheter för arbetsgivaren i de lägen denne vill säga upp den anställde på grund av problem som missbruket orsakat. I de situationer där alkoholmissbruket kan jämställas med sjukdom säger huvudregeln att det inte föreligger saklig grund för uppsägning. Då den anställde lider av en sjukdom betyder det att arbetsgivarens rehabiliteringsansvar blir aktuell. Rehabiliteringsansvaret medför en skyldighet att beakta omplaceringsmöjligheterna och även anpassa arbetet efter den anställdes förmåga. En uppsägning anses som den yttersta åtgärden som först ska vidtas då alla andra möjligheter är uttömda.

Detta är en kvalitativ undersökning som avser att studera arbetstagares utformning av sin självpresentation på sociala medier, och vilka effekter arbetsplatsen kan ha. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har vi samlat in vår empiri, och intervjuerna vi har genomfört har varit med anställda som arbetar med IT. Utifrån Goffmans dramaturgiska teori, som är en gren av den symboliska interaktionismen, förklarar vi hur en bakre- och främre region korsas på sociala medier. Vi har observerat att man varken är privat eller offentlig på sociala medier utan snarare befinner i någon slags gråzon mittemellan. Detta har bidragit till att det utformats strategier för hur man skall hantera riskerna och möjligheterna med sociala medier.

Svenska modellen förknippas ofta med en relativt liten lönespridning som dock har ökat sedanslutet av 1980-talet. Samtidigt pågår det en samhällsdebatt om huruvida ökad lönespridning ärnågot vi ska acceptera för eller försöka motverka. När lönespridningen ökar blir det mycketviktigt att undersöka vilka faktorer som ligger till grund för hur lönen sätts, för att säkerställaatt löneverktyget används på ett bra sätt. Dessa faktorer kan ligga på både på utbudssidan(arbetstagaren) men även på efterfrågesidan (arbetsgivaren). Vi vill med vår uppsats öppna förytterligare en dimension i diskussionen om vad som bestämmer lönen: beroendeförhållandetmellan arbetsgivaren och arbetstagaren.Syftet med denna uppsats är att utreda hur olika typer av beroendeförhållanden mellanarbetsgivare och arbetstagare ser ut och varför samt, hur mycket beroendeförhållandet påverkarlön samt även hur olika typer av beroendeförhållanden påverkar rörlighet mellan arbetsgivare.Den använda metoden är kvantitativ regressionsanalys utförd på data från LNU2000.Med hjälp av tidigare forskning utforskar vi varför beroendeförhållandet uppstår samt vad sombestämmer i vilket man befinner sig.

Uppsatsens syfte är att beskriva, diskutera och analysera arbetsmiljölagens bestämmelser med fokusering på ansvar, skyldigheter och samverkan. Vilka skyldigheter har arbetsgivare och arbetstagare gällande lagar, föreskrifter och förordningar inom arbetsmiljön? Vilka kan konsekvenserna bli när bestämmelserna inte respekteras och efterlevs? Arbetsmiljölagens syfte, att förhindra ohälsa och olycksfall, skall bedrivas förebyggande.Förutom att beskriva gällande rätt genom lagtext, förarbeten och praxis har vi utfört en empirisk undersökning på ett stort företag inom pappersindustrin. Genom intervjuer och skriftliga dokument från företaget har vi kunnat beskriva berörda paragrafer utifrån ett praktiskt perspektiv.Huvudansvaret för att förhindra ohälsa och olycksfall på ett företag innehas av arbetsgivaren. En arbetsgivare kan vara både en fysisk person, i form av en individ, samt en juridisk person, i form av exempelvis ett företag eller en myndighet.

Den här uppsatsen undersöker hur deltagandet i personalutbildning är fördelat över olika grupper av sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden. Också mängden utbildningstid för olika arbetstagare undersöks. Syftet är att testa i vilken utsträckning humankapitalteorins prediktioner om vilka som i första hand får personalutbildning stämmer överens med den faktiska situationen på svenska arbetsplatser. Som komplement till humankapitalteorin används en teori med ofullständig konkurrens samt tidigare studier om personalutbildning. För att testa humankapitalteorins antaganden om personalutbildning används aggregerad data från Statistiska Centralbyrån för olika år.

I uppsatsen utreds de svenska personaloptionsreglernas förenlighet med EG-rätten. I 10 kap. 11 § 2 st. 2 p. IL framgår att då en i Sverige obegränsat skattskyldig person upphör att vara bosatt eller att stadigvarande vistas i Sverige likställs flytten med att personaloptionen utnyttjas och skall därför beskattas.

Sjukskrivnings- och rehabiliteringsreglerna är ett omdebatterat ämne och innehållet i dessa har förändrats mycket under årens lopp. Senaste ändringen var i form av införandet av den så kallade rehabiliteringskedjan i socialförsäkringsbalken (2010:110;SFB). Rehabilitering syftar enligt 29 kap. 2 § SFB ?till att en försäkrad som har drabbats av sjukdom ska få tillbaka sin arbetsförmåga och få förutsättningar att försörja sig själv genom förvärvsarbete?.

Arbetsmiljö är ?summan? av både fysiska, sociala och psykiska upplevelser som en arbetstagare möter i arbetslivet. Dessa upplevelser skapas eller formas av olika faktorer som arbetstagaren dagligen möter på sin arbetsplats. Då psykosocial arbetsmiljö idag är en relevant och aktuell fråga är uppsatsen inriktad på detta ämnesområde.I uppsatsen framställs den psykosociala arbetsmiljörätten ur tre olika perspektiv - rättsdogmatiskt, historiskt och empiriskt. Det rättsdogmatiska perspektivet är grunden för uppsatsen då det undersöks hur den psykosociala arbetsmiljön regleras i arbetsmiljölagstiftningen, samt vilket ansvar arbetsgivare respektive arbetstagare har gentemot den psykosociala arbetsmiljön.

I ett bredare perspektiv är uthyrning av arbetskraft en del av en större förändring av arbetsmarknaden. Förändringen kännetecknas av en ökning av så kallade atypiska arbetsformer så som projektanställningar, uppdragsavtal, entreprenad och inhyrning av arbetskraft.Ett problem, som behandlas i uppsatsen, består i att regler och avtal, som skapats för att skydda arbetstagaren, inte är utformade för denna form av atypiska arbetsformer. Detta har börjat leda till nya regler, avtal och tillämpningar av befintliga regler för att ge ett ökat skydd. Men i takt med ökningen av dessa arbetsformer hamnar ändå allt fler arbetstagare och egenföretagare till stor del utanför det skydd som de som arbetar i en traditionell anställning har.Uppsatsen behandlar även problem med uthyrning av arbetskraft som drabbar andra företag och samhället i stort. Ett exempel är den utbredda kriminella verksamheten inom bemanningsbranschen.

Verksamheter som bedriver effektivt Systematiskt Arbetsmiljöarbete (SAM) har visats ha friskare ochnöjdare arbetstagare, bättre anseende, och större monetära framgångar, än verksamheter som inte gördet. Det saknas emellertid förståelse för vilka arbets- eller förhållningssätt som bidrar eller leder till attvissa verksamheter lyckas bedriva SAM effektivt. Hitintills har fallstudier fokuserat på hur SAM bedrivsi sin helhet eller på vilka brister som finns, oavsett om företaget bedriver SAM effektivt eller inte. Kortsagt saknas relevant underlag. I detta arbete studeras en verksamhet inom äldrevården (ett yrke medöverlag bristande arbetsmiljö och stort behov av effektivt SAM) som bedriver effektivt SAM, i syfte attförstå hur och varför de har lyckats.

67-årsregeln återfinns i 32 a § LAS och innebär att en arbetstagare har rätt att behålla sin anställning fram till 67 års ålder. Efter 67 års ålder är det arbetsgivaren som avgör om arbetstagaren får behålla sin anställning eller om anställningen avslutas.Regeln blev uppmärksammad genom ett fall från tingsrätten som genom överklagande hamnat hos AD. En anställd, vars anställning upphörde vid 67 års ålder, ansåg att regeln utgjorde åldersdiskriminering enligt arbetslivsdirektivet. AD ansåg att de frågor som tingsrätten hänsköt till EU-domstolen var relevanta och att frågan om 67-årsregeln strider mot EU-rätten kvarstår.För att avgöra om 67-årsregeln är förenlig med EU-rätten måste arbetslivsdirektivet vara tillämpligt. Arbetslivsdirektivet är tillämpligt om regeln rör exempelvis anställningens längd.

SammanfattningSyftet med denna uppsats var att undersöka arbetsledares erfarenhet av personal med kombinationen dövhet och psykisk och/eller social ohälsa och se hur det påverkar ledarskapet.Situationen med att arbetsleda arbetstagare med denna kombinerade funktionsnedsättning kan innebära ett ledarskap som utmanas på olika sätt och i olika grad. Det finns ett behov av fler studier med fokus på arbetsgivar- arbetsledarperspektiv på funktionshindrade i arbetslivet. För att undersöka hur ledarskapet påverkas efter givna situation har två intervjuer gjorts med arbetsledare som har döva arbetstagare med psykisk och/eller social ohälsa.Det sammanfattade resultatet av intervjuerna utmynnade i tre olika huvudteman som beskriver hur och vad som påverkar arbetsledarnas sätt att utöva sitt ledarskap. Den teoretiska utgångspunkten i studien och som även legat till grund för resultatets olika teman är Rosemary Stewarts modell om ledarskapets krav, begränsningar och val.  Stewarts utarbetade sin modell med syftet att öka förståelsen för chefsbefattningar och deras arbetsbeteenden. Modellen används även som grund i uppsatsens slutdiskussion.