Det finns i Sverige en möjlighet för småbarnsföräldrar att förkorta sin lönearbetstid före barnen fyllt åtta år eller gått ur första klass. Eftersom detta är en uppgörelse mellan arbetstagare och arbetsgivare, utan inblandning från Försäkringskassan, saknas statistik både vad gäller hur många som utnyttjar denna möjlighet och hur fördelningen är mellan kvinnor och män.Vår kvalitativa studie bygger på ett antal frågeställningar runt problemformuleringen: Vi vill undersöka hur kvinnor och män som tidigare arbetat heltid och sedan familjebildning valt att gå ner i arbetstid, upplever hur denna skillnad eventuellt påverkar lönearbete och hemarbete. Och i så fall, på vilket sätt yttrar sig det?Vi genomförde sex intervjuer och alla våra respondenter lever i heterosexuella parförhållanden som sambos eller gifta. Vårt teoretiska perspektiv utgjordes av Anna Jonasdottirs kärlekskraftsteori och Yvonne Hirdmans teorier om genusordning och genuskontrakt.

Den Svenska modellen har gått från en omfattande lagregleringsreform på 70-talet, till ett stadigt tillstånd där bland annat rättigheter så som förenings- och förhandlingsrätt, rätten till information samt fredsplikt skyddas genom kollektivavtal.Sveriges medlemskap i Europeiska unionen innebär att staten har överfört beslutsmakt till unionen och dess institutioner, vilket gör att unionen har en överstatlig karaktär där unionsrätten går före nationell rätt vid en konfliktsituation.Genom Sveriges medlemskap i Europeiska unionen har den Svenska modellen och framför allt kollektivavtalens ställning fått en annan betydelse. En av orsaken till detta att de svenska kollektivavtalen inte uppfyller unionens krav vid implementering av direktiv, då direktiven skall omfatta alla arbetstagare och arbetsgivare. Kollektivavtalen i Sverige binder endast de parter som avtalet är slutet mellan. Då kollektivavtalen inte kan användas som ett implementeringsinstrument måste Sverige implementera direktiv från unionen genom lagstiftning, som då inbegriper alla parter på arbetsmarknaden. Det medför en ökad lagstiftningsprocess, som innebär att beslutsbefogenheterna tas från arbetsmarknadsparterna och ges till staten.Inom många länder i Europa används så kallade allmängiltiga kollektivavtal.

Intresset för svensk handboll är just nu enormt efter stora framgångar för landslagsverksamheten på internationell nivå. De idrottsliga resultaten har bidragit till en positiv ekonomisk utveckling och medfört att förutsättningarna för handbollens verksamhet har förändrats även ur ett juridiskt perspektiv då utövande på elitnivå ställer höga krav på prestation och engagemang. Förevarande uppsats undersöker vad utvecklingen innebär för svenska handbollsspelares arbetsrättsliga ställning, vilka rättigheter som kan aktualiseras för spelarna och vad det kan få för konsekvenser för klubbarna. Sammantaget visar utredningen att handboll på elitnivå utgör arbete i ett juridiskt avseende och att elithandbollspelare är arbetstagare i arbetsrättslig mening. Det innebär att klubbarna är spelarnas arbetsgivare och att de arbetsrättsliga lagarna skall tillämpas på parternas anställningsförhållande.

Då verkligheten ständigt förändras och skolan skall ha möjlighet att utveckla goda läroprocesser under APU, måste det ske i samklang med APU platserna. Inom de yrkesförberedande utbildningarna är APU (arbetsplatsförlagd utbildning) ett viktigt verktyg för att göra våra elever medvetna om hur dagens arbetsmarknad fungerar och vilka förväntningar som kommer att ställas på dem som blivande arbetstagare och medarbetare. Genom vårt utvecklingsarbete med att utveckla APU-dokumentation på Internet, hoppas vi kunna förbättra och förenkla framtida dokumentation under APU. Vi menar att vikten av hållbar dokumentation ger handledaren och pedagogen möjlighet att kontinuerligt följa elevens kunskapsnivå och personliga utveckling. Syftet med vår undersökning har således varit att undersöka om vi med APU-dokumentation på Internet som verktyg i gymnasiet kan förbättra informationshantering, dokumentation och kommunikation samt underlätta samarbetet mellan handledare och skola i jämförelse med nuvarande handledarpärm. Vi gjorde kvalitativa intervjuer med totalt sex handledare som arbetar som frisörer.

SAMMANFATTNINGBakgrundEn del av företagssköterskans arbetsuppgifter är att arbeta förebyggande och se olika typer av problematik som finns hos arbetstagare och arbetsgivare. Omvårdnad av människan ska stå i fokus och rikta sig mot arbetslivet där en säker och god omvårdnad ges (SOU 2011:63). Vibrationsexponering av händer och åtföljande effekter utgör ett betydande arbetsmedicinskt problem där kyrkvaktmästare utgör en exponerad yrkesgrupp.SyfteSyftet med studien var att kartlägga besvär i händer och armar hos kyrkvaktmästare och deras kunskaper kring riskerna med vibrationsexponering.Metod 50 kyrkvaktmästare besvarande två enkäter, en om symtom och en om arbetsmiljö vid vibrationsexponering av handhållna verktyg och dess risker och skador. Resultatet presenterades som deskriptiva data.Resultat Köldkänsla 40 %, vita fingrar 38 % och kramp 38 % var de vanligaste symtomen. Symtom var vanligare bland dem som arbetat minst 10 år i vibrations exponerade arbete.De hade lite kunskap om riskerna med arbetet.

Friskvårdstimmar, i form av fysisk aktivitet under betald arbetstid, är ett alltmer vanligt sätt för arbetsgivare att försöka påverka sina anställdas hälsa. Vad som visar sig på många arbetsplatser är dock det låga utnyttjandet av friskvårdstimmarna. Många undersöker hur man på bästa sätt motiverar människor till nya livsstilsvanor, men vems är egentligen ansvaret att friskvårdstimmarna utnyttjas? Syftet med den här studien var att undersöka hur några anställda på Livgardet ? ett regemente inom det svenska försvaret, som erbjuder sina anställda tre timmar friskvård varje vecka ? uppfattar friskvårdstimmarna och ansvar för fysisk aktivitet och hälsa. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades, med inspiration av den fenomenografiska ansatsen, för att få fram de anställdas uppfattningar.

Bakgrund: I dagens informations- och kunskapssamhälle har kunskapen fått allt större betydelse, vilket har stärkt individens ställning gentemot andra produktionsfaktorer. Dagens unga generation, som är uppvuxen i detta nya samhälle, har andra krav, förväntningar och värderingar i jämförelse med sina föräldrar. Det är viktigt för företag att ta hänsyn till de nya krav som finns på arbetsmarknaden och ett sätt att tillgodose dessa är för företaget att erbjuda kompetensutveckling i form av traineeprogram. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur deltagandet i ett traineeprogram påverkar individens vilja att stanna kvar i ett företag efter avslutat program samt vilka effekter deltagandet får för relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare. Genomförande: För att kunna besvara vårt syfte har vi genomfört en fallstudie av Danske Banks traineeprogram.

Globalisering och hållbar utveckling är nya företeelser och företag har behövt adoptera nya operativa riktlinjer för att inkorporera dessa begrepp. Sedan globaliseringen av kapitalismen efter Sovjet Unionens fall har avreglering skett i snabb takt och företag har behövt ändra på sina verksamheter för att bevara konkurrenskraftiga. Konsekvenserna från avregleringarna påverkar dock miljontals arbetstagare, särskilt i utvecklingsländer, och kunderna i till exempelvis västvärlden har omedvetna om problemen. Allteftersom kunderna får reda leverantörskedjornas negativa inverkan på samhällen i stort, samtidigt som kunder allt mer vill identifiera sig med sina produkter, ökar efterfrågan för socialt, miljömässigt och etiskt hållbara produkter. Eftersom företag numera ser deras ansvarstagande som ett medel för riskhantering för att undvika att skada deras varumärkens rykte, har ansvarsfull tillverkning blivit en viktig faktor för att säkerställa långsiktig vinst.

Människors ohälsa på den svenska arbetsmarknaden är något som under senaste tid flitigt debatterats i media. Denna uppsats vill undersöka hur intresset för hälsa inom en kommunal förvaltning ser ut. Studien tar sig an problematiken utifrån två aspekter, dels utifrån ett synsätt som utgår från ett politiskt och arbetsledningshåll, vad styr att de väljer att arbeta med friskvård för sina anställda. Dels utifrån ett synsät som lägger fokus på arbetstagarna, varför väljer dessa människor att delta respektive avstå från förvaltningens friskvårdsaktiviteter. Syftet med denna kvalitativa uppsats är att undersöka vilka sociala faktorer som påverkar politiker och arbetsledningens handlande i arbetet med friskvård för de anställda, samt att även undersöka vilka sociala faktorer som gör att de anställda deltar respektive avstår från förvaltningens friskvårdssatsning.

För att förhindra att delägare i fåmansföretag utnyttjar det faktum att de har den reella bestämmanderätten har 3:12-reglerna utformats. Reglernas syfte är att neutralisera be-skattningen mellan delägare i fåmansföretag och delägare i andra bolag. Om en delägare eller närstående är aktiv i betydande omfattning i ett fåmansföretag eller annat företag som bedriver samma eller likartad verksamhet innehar delägaren kvalificerade andelar. Beskattning av kvalificerade andelar sker i inkomstslaget kapital upp till gränsbeloppet och sedan ska resterande del beskattas i inkomstslaget tjänst. Vad som omfattas av be-greppet samma eller likartad verksamhet är inte närmare definierat i varken lagtext eller förarbeten varför Högsta Förvaltningsdomstolens praxis ger ledning till hur begreppet ska tolkas.I praxis fastslås att begreppet samma eller likartad verksamhet omfattar situationer där hela eller delar av verksamheten har överförts till ett nytt bolag vars verksamhet ligger inom ramen för den tidigare bedrivna verksamheten.

The purpose of this essay is to examine for the age discrimination towards older people in the working life. The essay practice EU-law and national law to examine the age discrimination. It also looks for the limits towards age discrimination. A presentation of the rules will make it easier to see how employers are possible to get around the ban against age discrimination. This essay also illustrates how age discrimination emerges in recruitment processes and then how to discourage age discrimination.

Syfte:Att se om en positiv effekt av ett interventionsprojekt i gruppen långtidssjukskrivna kan påvisas utöver den intuitiva nytta som förutsågs.Undersökt grupp och metod:7 långtidssjukskrivna kvinnor inom vård och omsorg med anställning i Bjuvs Kommun erbjuds ett aktiveringsprojekt kallat AktiVERA. Detta innebar gruppmöten med representation av arbetsgivaren, företagshälsovården och det lokala Försäkringskassekontoret samt friskvårdsinsatser och förväntan om att ta aktiv del i rehabiliteringsprocessen.De 7 fallen matchades med 7 kontroller och de sammanlagt 14 individerna fick i två omgångar besvara enkäterna Subjective Health Complaints (SHC) och Sense of Coherence (SOC) med knappt 6 månaders intervall.Resultat/diskussion:Resultatet av projektet blev inte helt oväntat väsentligen oförändrad grad av arbetsförmåga och utfall i de båda enkäterna Subjective Health Complaints (SHC) och Sense of Coherence (SOC). Någon statistiskt signifikant förändring av enkätufallen som resultat av interventionen kunde inte ses med den använda metoden parad T-test.Detta kan förklaras av att den undersökta gruppen var liten och att observationstiden på knappa 6 månader för förhållanden med lång förändringslatens. Emellertid kan man fortsatt hävda intuitiv nytta av den här typen av intervention hos långtidssjukskrivna. Sammantaget framkom också bekräftande uppgifter om nedsatta salutogena faktorer och vulnerabilitet i gruppen övre medelålders kvinnor med anställning inom vård och omsorg.Slutsats:Någon positiv effekt kunde inte säkert påvisas men intuitiv nytta har säkert förelegat och interventionen som sådan är lovvärd i en grupp där lidandet är stort parallellt med stora samhällsekonomiska konsekvenser.Referens:1.

Personalarbete a?r ett komplext omra?de med en historisk grund i fo?rha?llandet mellan individ och organisation. Det a?r ett omra?de som a?r och har varit fo?rema?l fo?r sta?ndig fo?ra?ndring. Personalvetare a?r da?rfo?r en yrkesgrupp som utma?rks av en kontinuerlig anpassning till dessa fo?ra?ndringar.

Abstrakt Psykosocial arbetsmiljö Jämförelse i arbetsform Många undersökningar och mycket forskning har skett genom åren då det gäller vår psykosociala arbetsmiljö. De undersökningar och den forskningen som hittills skett ger dock en bild av att dessa främst har inriktat sig på arbetstagare inom olika yrken och branscher. Syftet med denna uppsats är därför att försöka belysa och ge en förståelse kring studenterna situation ur ett helhetsperspektiv då det gäller den psykosociala arbetsmiljön. Så även hur den psykosociala arbetsmiljön kan påverka oss som individer. Under senare år så har det även skett en förändring inom högskolor och universitet då det gäller val av arbetsform.

Ett centralt tema och det viktigaste verktyget i människors sociala samspel är kommunikation. Uppsatsens titel är ett citat från en av informanterna och beskriver ämnet som behandlas i denna C/D uppsats, kommunikation i arbetsgrupper. Denna undersökning är en fallstudie vid ett kommunalt äldreboende i Norrbotten. Studien avser att studera en arbetsgrupp som arbetat tillsammans i ett par månader och som är i sin första fas i utvecklingen. De håller på att utforma arbetssätt, arbetsrutiner och relationer.