Arbetsmarknaden och således anställningsrelationen har under de senaste åren genomgått en kraftig förändring. Ett resultat till följd av detta är ett ökat intresse för det psykologiska kontraktet som visat sig ha en avgörande betydelse för organisationens funktion och dess individer. Syftet med denna studie var därför att, med utgångspunkt från teorin om det psykologiska kontraktet, utreda hur en svensk organisations chefer definierar ömsesidiga förväntningar inom anställningsrelationen samt hur de arbetar med att kommunicera dessa förväntningar. Datainsamlingen utfördes genom djupintervjuer med sex chefer inom säljbranschen och materialet har bearbetats genom en tematisk analys. Resultatet visade på förväntningars gestaltande i form av hårda och mjuka förväntningar.

Idrottsjuridiken är ett underutvecklat rättsområde i Sverige och inom ämnesområdet finns mängder av frågor som behöver analyseras ytterligare. En sådan fråga är omfattningen av fotbollsspelarens arbetsrättsliga rättigheter och skyldigheter gentemot sin klubb. Fotbollsspelare utgör en speciell grupp på arbetsmarknaden som i många avseenden skiljer sig från normen av ?vanliga? anställda. Någon svensk rättspraxis för huruvida fotbollsspelare ska ses som arbetstagare finns ej.

Blockader används för att tvinga fram kollektivavtal med småföretag, även om arbetstagarna på företaget varken är intresserade av det eller är med i facket. Huvudregeln återfinns i regeringsformen 2 kap 17 § vilken lyder: ?[f]örening av arbetstagare samt arbetsgivare och förening av arbetsgivare äger rätt att vidta fackliga stridsåtgärder, om annat ej följer av lag eller avtal?. Här intar småföretag ingen särställning gentemot större företag. Traditionen är stark när det gäller parternas möjlighet att själva reglera villkoren och utveckla mönstret för stridsåtgärder på arbetsmarknaden.

Den rådande högkonjunkturen medför att det finns utrymme som arbetstagare att vara kräsen vad gäller arbetssituation. Som arbetsgivare innebär detta att man bör tillhandahålla en attraktiv arbetsplats. Samtidigt ska arbetsgivaren kunna begära ett commitment från arbetstagaren. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som bidrar till att en arbetsplats upplevs som attraktiv. Resultatet baserades på tolv semistrukturerade intervjuer, dessa analyserades genom en kombination av induktiv tematisk metod och deduktiv tematisk metod.

Bakgrund: Den svenska arbetsmarknaden är uppbyggd kring välorganiserade arbetstagare och arbetsgivare. Idag är det allt fler arbetstagare som väljer att stå utanför facklig organisering. Detta kan i framtiden bli ett hot mot den rådande svenska arbetsmarknadsmodellen. Idén till uppsatsen väcktes ur föreställningen om att det finns ett behov av att förstå varför medlemmar väljer att gå ur facket innan man börjar rekrytera nya. Detta för att stoppa tappet så att inte de nyrekryterade snart går ut ur facket igen.

Bakgrund: Sverige står inför stora förändringar i arbetslivet i allmänhet och i sjukvården i synnerhet. Detta med hänsyn till stora pensionsavgångar de närmaste åren som innebär att allt färre skall försörja allt fler och en åldersstruktur som i ökad utsträckning kommer att efterfråga sjukvård i större omfattning. Med detta för ögonen står vi inför utmaningar inom arbetslivsforskningen för att hitta faktorer till hållbar arbetsförmåga högt upp i åren.Syfte: Denna pilotstudie har haft som syfte att inventera attityder och upplevda förutsättningar hos sjukhusanställda läkare och undersköterskor och deras arbetsgivare, som skulle kunna möjliggöra en hållbar arbetsförmåga hos äldre arbetstagare. Undersökt grupp och metod: Strategiskt valdes 14 representanter äldre än 50 år från arbetsgivarsidan (n=6) och arbetstagarsidan (n=8), män (n=6) och kvinnor (n=8) samt från grupperna undersköterskor (n=4) och läkare (n=4). Från arbetsgivarsidan ingick både verksamhetschef (n=2), avdelningschef (n=2) och sjukhusledningen (n=2).

Antalet tidsbegränsade anställningar har ökat i Sverige. Dessa arbetstagare har på många sätt en mer utsatt tillvaro i förhållande till tillsvidareanställda. Vid jämförelser har det visat sig att tillfälligt anställda ofta har ett begränsat inflytande över arbetet och små utvecklingsmöjligheter. Studien genomfördes i samarbete med Kostkontoret i Bodens kommun. Syftet var att undersöka arbetstillfredsställelsen hos personal med behovs- och vikariatsanställning inom de olika kök som Kostkontoret ansvarar för.

Syftet med denna studie var att undersöka om arbetstillfredsställelse påverkas av hygien- respektive motivationsfaktorer samt att ta reda på hur introvert-extrovert personlighet påverkar dessa samband. Studien utgår från Herzbergs arbetsmotivations teori och Furnhams studier av personlighet och arbetstillfredsställelse. En enkätstudie genomfördes på en grupp (N=48) arbetstagare, huvudsakligen kollektivanställda. Resultatet visade att både en hög närvaro av motivationsfaktorer och en hög närvaro av hygienfaktorer gav upphov till hög arbetstillfredsställelse. Detta resultat ger stöd åt Herzbergs teori.

Syftet med denna studie var att undersöka om arbetstillfredsställelse påverkas av hygien- respektive motivationsfaktorer samt att ta reda på hur introvert-extrovert personlighet påverkar dessa samband. Studien utgår från Herzbergs arbetsmotivations teori och Furnhams studier av personlighet och arbetstillfredsställelse. En enkätstudie genomfördes på en grupp (N=48) arbetstagare, huvudsakligen kollektivanställda. Resultatet visade att både en hög närvaro av motivationsfaktorer och en hög närvaro av hygienfaktorer gav upphov till hög arbetstillfredsställelse. Detta resultat ger stöd åt Herzbergs teori.

This study was carried out at Luftfartsverket (LFV Group, SwedishAirports and Air Navigation Services), AstraZeneca and Svenska Spel. The purpose of the study was to examine and compare how these companies work towards becoming, and maintaining to be, an employer of choice. Facts were sought about the companies and their work to become an employer of choice.To get a discerning and profound picture, a qualitative method with semi-structured interviews with twelve key persons in this work was conducted. The method Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) was used for analysis.The results showed that an amount of factors have an input on how attractive the employer is. Common were compensation and benefits, competence development, leadership, information and health-related activities.

Vårt samhälle är idag ett föränderligt kunskapssamhälle som ställer allt högre krav på oss medborgare. Från att vårt samhälle har varit mer kollektivistiskt, har det börjat ta några stadiga kliv mot ett mer individualistiskt samhälle. Idag kräver vårt arbetsliv allt mer av oss medborgare och det kräver att vi tar fram det bästa hos var och en av oss. Därmed har jag som avsikt att undersöka om arbetstagare på en specifik arbetsplats, märkt av denna förändring som sker enligt författare som forskar på området. Att vi har gått från det kollektiva till ett mer individinfluerat samhälle.

Föreliggande uppsats behandlar lönesättning på den svenska arbetsmarknaden. Lönesättningen i Sverige är inte i vidare utsträckning reglerad i lag. Grunden för lönesättningen är att det råder avtalsfrihet och att det är upp till arbetsmarknadens parter att genom kollektivavtal reglera området. Kollektivavtalen innehåller olika typer av reglering avseende arbetsgivarens lönesättning, exempelvis anges ofta minimilöner samt utrymme för lönehöjningar vid lönerevision. Avtalen innehåller dessutom oftast lönesättningsprinciper för hur löneutrymmet ska fördelas mellan enskilda arbetstagare.

Sverige ses av många som ett jämställt samhälle men skillnader i hur arbetstagare behandlas beroende på kön samt förekomsten av barn finns fortfarande. Syftet med denna studie var att undersöka hur kvinnor och män påverkas av förekomsten av barn vid bedömningar av agentic- och communalegenskaper, kompetens, lönesättning samt anställningsbarhet. En enkät utformades där en personbeskrivning gjordes i sex identiska versioner, med undantag för kön på den sökande samt förekomst av barn, och delades ut till 164 personer på två offentliga platser i Stockholm. Förekomsten av barn påverkade inte bedömningen av en manlig och kvinnlig arbetssökande på olika sätt. Den kvinnliga sökande ansågs dock vara mer anställningsbar och kompetent och kvinnliga deltagare gav överlag högre skattningar än manliga deltagare.

Syftet med uppsatsen är att undersöka nytillsatta förstalinjes chefers upplevelser i en nyskapad tjänst, som benämns funktionschef, med 50 procent arbete i produktionen och 50 procent chefsuppgifter. Cheferna har tillträtt tjänsten internt och har ingen erfarenhet av ledarskap sen tidigare. Uppsatsen bygger på nio intervjuer och materialet analyserades genom en grundläggande kvalitativ metod. Resultatet visar att funktionscheferna upplever det positivt att ha blivit internt tillsatt till tjänsten då de har en större förståelse för myndigheten och arbetsuppgifterna samt en kännedom om sina medarbetare. Funktionscheferna upplever att en tjänst med två befattningar, arbete i produktionen och chefsuppgifter, är positivt för egen utveckling och gynnar arbetsgruppen och myndigheten.

Under de senaste decennierna har det ökat ett intresse för det så kallade psykologiska kontraktet. Det psykologiska kontraktet innehåller de förväntningar på skyldigheter som finns mellan arbetsgivare och arbetstagare. Även om forskning har ökat finns det fortfarande luckor i hur individuella aspekter påverkar. Syftet med den här studien är därför att undersöka om könstillhörighet har någon inverkan på upplevelsen av psykologiska kontraktet. Studien kommer undersöka om det finns några eventuella skillnader mellan könen samt om det finns några skillnader mellan könen i upplevelsen av att psykologiska kontraktet har uppfyllts.