Bakgrund: Våld i nära relationer innebär fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld. Det anses vara ett stort hälsoproblem som främst drabbar kvinnor och ger fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Hälso- och sjukvården har ett stort ansvar gällande att upptäcka och hjälpa utsatta kvinnor samt förebygga våld i nära relationer, men många kvinnor upplever att de inte fått adekvat stöd och hjälp från hälso- och sjukvården. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors beredskap inför och agerande vid mötet med kvinnor som misstänks vara eller är utsatta för våld i nära relation. Metod: Allmän litteraturöversikt med analys och sammanställning av tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ data.

The aim of this essay was to create an understanding of teachers strategies to respond to children in economic hardship in school and if these children can participate on equal terms in school. To examine this, we chose to do semi-structured interviews which is a qualitative method. Eight teachers were interviewed from four different elementary schools. In our interviews, we found that all the schools both had elements of inclusion and exclusion, which can result in both equal and unequal terms for participation in school. We also found that the school with the most students in economic hardship had the most inclusive strategies.

Bakgrunden till den här uppsatsen finns att hitta i min något idealistiska bild av nyhetspressens eviga sökande efter och uppdagande av sanningen. Den bilden, i kombination med den senaste tidens skriverier om bland annat Hagamannen och dennes offer, fick mig att fundera kring nyhetspressens eventuella konstruerande eller reproducerande av våldsbrottsofferdiskursen.Jag använde mig av Faircloughs kritiska diskursanalys då jag analyserade 36 nyhetsartiklar och nyhetsnotiser från Aftonbladet, Expressen, Svenska dagbladet och Dagens Nyheter, vilka alla hade publicerats under 2005/2006. Fokuseringen i undersökningen låg på den lingvistiska nivån i texten, det vill säga på ord, styckekombinationer och meningsuppbyggnader men även på de diskursiva praktikerna som fanns att finna i texterna.Det huvudsakliga som kom fram i undersökningen var att det inte finns en våldsbrottsofferdiskurs värd att tala om i svensk nyhetspress, den är alltid underordnad könsdiskursen och åldersdiskursen. Det finns inga våldsbrottsoffer i svensk nyhetspress, bara män och kvinnor i olika åldrar som blir utsatta för brott.

Våld i partnerrelationer är ett växande folkhälsoproblem, inte minst i Sverige. Då sjukvården är den tredje största hjälpinstansen våldsutsatta vänder sig till, har sjuksköterskan en nyckelroll i att identifiera individer som utsatts för partnerrelaterat våld. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans förhållningssätt i mötet med individer som utsatts för eller misstänks ha utsatts för våld i en partnerrelation. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. Ett hämmande förhållningssätt beskriver sjuksköterskors inställning till våld i partnerrelationer, myter, fördomar och antaganden.

Bakgrund: Barns och ungas psykiska hälsa har försämrats sedan 1990-talet. Förekomsten av mobbning ligger på samma nivå sedan samma tid. Mobbning och kränkningar har negativa effekter på barns psykiska hälsa. Skolsköterskor har en central roll vad gäller att främja skolbarns hälsa.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur skolsköterskor ser på sin roll i arbetet mot mobbning och kränkningar i skolan. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Elva  e-postintervjuer har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman.

Sammanfattning: Nationella folkhälsokommittén menar att kultur är hälsofrämjande, och då i synnerhet för utsatta grupper. Folkhälsokommittén menar att kulturella aktiviteter så som läsning av böcker betyder mycket för den känslomässiga och den intellektuella utvecklingen. Barn som lever i dysfunktionella miljöer av olika slag behöver hjälp i sin bearbetning av svåra situationer på olika sätt. Kanske kan kultur och då främst litteratur här vara till hjälp för barnen. Syftet med studien är att studera vad barnböcker har för betydelse i socialt arbete med utsatta barn och hur olika verksamheter arbetar med barnboken som verktyg.

Hotad, utsatt, uthängd, trakasserad, rädd och kränkt är ord som man kanske inte i första hand förknippar med läraryrket men som är verklighet för många lärare idag. Olika undersökningar visar att lärare känner obehag att gå till arbetet. De olika anledningarna till vad som skapar detta obehag är bland annat fysiskt våld, hot om fysiskt våld och trakasserier. Vi vill ta reda på om skolan har en handlingsplan för utsatta lärare, hur det upplevs att vara utsatt och varför det är så få som berättar om det. Vi valde en kvalitativ forskningsansats med ostrukturerade intervjuer samt litteraturstudier för insamling av datamaterial.

Företag och organisationer är idag utsatta för ständiga förändringar både i dess omgivning men också internt. Vid ett förändringsintensivt företag med hög förändringstakt är förmågan att effektivt kunna leda och hantera förändringar en av de viktigaste framgångsfaktorerna. En kompetens som inte bara efterfrågas när det gäller högsta chefsnivån, utan vid större företag och organisationer är det ofta mellancheferna som blir ansvariga för genomförandet av förändringen. I de allra flesta fall förväntas de dessutom fortsätta med det vanliga operativa arbetet som måste hanteras parallellt med förändringsarbetet. Tid är en trång sektor och det krävs en tydlig prioritering av arbetsuppgifter.

Syftet med denna studie är att belysa utsattheten kring telefonisterna vid Regeringskansliets växel i deras arbete. Fokus för studien ligger på telefonisternas attityder och syner på sin utsatthet samt vad som är orsaken till att de i arbetet är utsatta.Studien utgår ifrån följande två frågeställningar:- Hur ser telefonisterna på sin utsatthet och sitt offerskap?- Kan man finna orsaker till telefonisternas utsatthet utifrån deras yrkesroller och placering inom myndigheten?Genom en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer har jag sökt svaren på dessa frågeställningar.Denna studies teoretiska förankring utgår ifrån delar av den befintliga forskningen på området om utsatthet i arbetet i form av våld och hot. Eftersom större delen av befintlig forskning på området handlar om vårdanställdas utsattheter i arbetet har jag valt att utgå ifrån den. En kombination av att de vårdanställda värnar om sin professionalism, inte vill att andras syner av deras yrkeskompetens ska påverkas till det negativa och att de skuldbelägger sig själva, bidrar till att de tonar ned och avdramatiserar sin utsatthet och offerskap.

Detta är en kvalitativ studie gjord på Barnhuset i Göteborg, en verksamhet med samverkan under gemensamt tak för barn som misstänks blivit utsatta för brott. Syftet med uppsatsen var att undersöka begreppen Barnets Bästa och Samverkan. Syftet var även att ta reda på hur samverkan går till konkret på Barnhuset i Göteborg, med utgångspunkt Barnets Bästa. Uppsatsens frågeställningar: Vad innebär Barnets Bästa för professionerna på Barnhuset?Vad innebär Samverkan för professionerna på Barnhuset?Hur kommer Samverkan barnet tillgodo på Barnhuset i Göteborg? Datainsamlingsmetoden har skett genom en fokusgruppintervju och en halvstrukturerad intervju.

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett samhällsproblem globalt sett. Kvinnor utsatta förvåld i nära relationer upplever att de har en betydligt sämre hälsa än de kvinnor som inte utsättsför våld och hot. Våldet utgör ett allvarligt hot mot kvinnans hälsa och säkerhet samt ses som enkränkning av de mänskliga rättigheterna. Även om våld mot kvinnor i nära relationer blivit meruppmärksammat de senaste åren och 28 000 anmälningar av våld mot en kvinna gjordes år 2011är mörkertalet fortfarande stort. Vårdpersonal känner sig osäkra i mötet med en våldsutsattkvinna och upplever sig inte ha tillräcklig kunskap inom området för att ge adekvat omvårdnad.Sjuksköterskornas etiska kod säger att sjuksköterskan har ett ansvar att arbeta för de mänskligarättigheterna och utföra åtgärder som framförallt ser till svaga befolkningsgruppers hälsa ochbehov.

Syftet med uppsatsen är att problematisera användningen av begreppet bötning i förhållande till de handlingar som de utgörs av och att se förekomsten av sådana handlingar på två orter i Västsverige. Syftet är att vidga begreppet och att försöka hitta förklaringsmodeller till varför bötningsrelaterade handlingar förekommer. De centrala frågeställningarna är: Hur ser fördelningen bland dem som utsätter andra och de som blir utsatta för bötningsrelaterade handlingar ut mellan könen på de orter som ingår i undersökningen? I vilken utsträckning känner ungdomarna oro inför att bli utsatta för bötningsrelaterade handlingar? Vilka former av påtryckningar används för att böta någon? Hur ser ungdomarnas förtroende ut till vuxna när det gäller att tala om bötning? I vilken utsträckning känner man till innerbörden i bötningsbegreppet utanför Göteborg?Uppsatsen bygger på en enkätundersökning där förstaårselever från två gymnasieskolor i Västsverige fått besvara ett antal frågor som behandlar deras egna erfarenheter av bötningsrelaterade handlingar. De teorier som använts för att förklara orsaker och samband mellan ungdomarna och bötningsproblematiken är socialpsykologi och utvecklingsteori.

Detta arbete handlar om upprepad utsatthet för brott, vilket enkelt förklarat att vissa objekt eller personer utsätts för brott upprepade gånger under en viss tid. Det här arbetet är inriktat på skolor som utsätts för inbrott. Kan man förebygga upprepade inbrott mot skolor skulle uppemot 90 % av alla anmälda inbrott på skolor som minst anmält 2 st inbrott tidigare kunna förhindras. Ur brottsförebyggande syfte har man mycket att vinna på genom att arbeta mot så kallad viktimisering eftersom en stor del av alla anmälda brott är upprepade brott samt att insatserna kan sättas in mot en mindre grupp. Viktigt att tänka på är att åtgärderna bör sättas in så fort som möjligt efter brottet, då risken är störst för upprepad utsatthet.

Hot och våld förekommer, inte bara ute i samhället, utan även på våra arbetsplatser. Personal inom hälso- och sjukvård tillhör de mest utsatta yrkeskategorier när det gäller arbetsrelaterade hot- och våldssituationer. Syftet med studien var att belysa förekomsten av och riskfaktorer för hot- och våldssituationer som sjuksköterskor blir utsatta för, samt att undersöka det preventiva arbetets effekter inom den slutna vården. Tio vetenskapliga kvantitativa artiklar granskades, analyserades och värderades. Av resultatet framkom att hot och våld på arbetet drabbar sjuksköterskor runt om i världen.

Att den prehospitala personalen utsätts för hot och våld framkommer i ett flertal studier som har gjorts inom detta område. Man ser tydligt att antalet arbetsolyckor till följd av hot och våld har ökat drastiskt. Skillnaden i hot och våld mellan storstad och glesbygd är dock mindre väldokumenterad. Därför vill vi undersöka förekomst av och orsaker till hot och våld i jämförelse mellan glesbygd och storstad. Studien bedrivs som en kvantitativ enkätundersökning.