Denna uppsats är en litteraturstudie och diskursanalys kring våld i nära relationer där kvinnanär förövaren och mannen offret. Frågor som uppsatsen behandlar är huruvida kvinnor ochmän är lika benägna att begå partnerrelaterat våld eller inte, samt varför mäns våld motkvinnor är mer uppmärksammat än kvinnors våld mot män. Syftet med uppsatsen är att belysakvinnors våld mot män och inte att ta bort fokus från mäns våld mot kvinnor.Uppsatsen går igenom såväl litteratur och rapporter som hur olika organisationer ochmyndigheter ställer sig till våld i nära relationer. Resultatet analyseras och diskuteras ur ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv, med teorier och begrepp som det ideala offret och denideala förövaren, genus och makt.Det jag har kunnat påvisa med studien är att våld i nära relationer är någonting både kvinnoroch män faller offer för i ett heterosexuellt förhållande. Män och kvinnor är således likabenägna att begå partnerrelaterat våld.

Eftersom medellivslängden ökar och de egna tänderna behålls högre upp i åldrarna finns det en ökad kariesrisk hos de äldre. Syftet med litteraturstudien var att redogöra för riskfaktorer som påverkar kariessituationen hos äldre personer. Ytterligare ett syfte var att ta reda på vilka tänder och tandytor som främst drabbas av karies. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Databaserna PubMed och Cinahl användes.

Brottsoffrens situation har uppmärksammats mer och mer under de senaste decennierna, vilket för polisens del betyder ökade skyldigheter. En av dessa skyldigheter är ett direktiv från Rikspolisstyrelsen som ålägger polisen att inom två veckor från anmälningstillfället ta en förnyad kontakt med brottsoffer utsatta för våldsbrott eller integritetskränkande tillgreppsbrott. Syftet med arbetet är att undersöka direktivet, klargöra hur det efterlevs i verkligheten och belysa dess betydelse för brottsoffren. Som underlag användes litteratur inom brottsofferområdet, en brottsofferundersökning, en medarbetarundersökning inom polisen och även intervjuer med personal vid tre polismyndigheter. Jag har funnit att polisen själv anser sig ha bristande kunskaper om sina informationsskyldigheter och endast 17 % ansåg att det fanns en väl fungerande rutin för hur RPS-direktivet skulle följas.

Stick- och skärskador utgör den största risken för överföring av blodsmitta i sjukvården. De vanligaste smittämnena är hepatit B-virus, hepatit C-virus och HIV, som kan åstadkomma kronisk sjukdom och t o m vara letala. Därför måste förebyggande arbete för att undvika sådana skador prioriteras. Åtgärder vid tillbud eller skada finns beskrivna i arbetarskyddsstyrelsens regelverk. Riskbedömningar är gjorda för dessa virus och rutiner är utarbetade för upp-följning efter stickskada med provtagning och i vissa fall profylaktisk behandling.

Bakgrund: Mobbning utgör ett allvarligt problem i svenska skolor. Huvudvärk, magont, ryggont, nacksmärtor och trötthet är frekventa psykosomatiska symtom hos elever utsatta för mobbning. En viktig uppgift för skolsköterskan kan vara förebyggandet av mobbning. Syfte: var att studera om det finns samband mellan upplevelsen av att vara utsatt för mobbning och förekomst av psykosomatiska symtom hos skolbarn i årskurs 5 och 7.Metod: Studien var en tvärsnittsstudie utifrån registerdata inhämtad från Folkhälsoinstitutet. I studien ingick totalt 7596 svenska skolbarn i åldern 11 och 13 år.

The aim of the current study was to highlight the social service work with domestic violence against women. In this study, we examined whether there was a difference in the way the social service works and if their effort differ in terms of domestic violence. Moreover, this study investigated how social workers work to prevent future violence against victims also what method they use to find out the causes behind men?s violence against women.A total of four administrative officers were interviewed from two different municipalities. All four officers were actively working with questions concerning domestic violence against women.

Forskning om brottsoffer är i Sverige en relativt ny disciplin. Statistik från Brottsförebyggande Rådet visar en kontinuerlig ökning av misshandelsbrott sedan 1975, framför allt en ökning av våldets grovhet och feghet. Den största offergruppen utgörs av män. De våldsdrabbade patienterna möter sjuksköterskan framför allt på akutmottagningarna. Sjuksköterskan står i en maktposition till patienten och denna makt ska användas på ett för patienten positivt sätt.

BAKGRUND: Forskningen i vår bakgrund tar upp vikten av att alla barn känner sig som en del av gruppgemenskapen, och också hur angeläget det är för varje barn att ha en vän att samspela med. I bakgrunden belyser forskningen även hur grundläggande pedagogens roll i arbetet mot utanförskap är.SYFTE: Vi vill med vårt syfte undersöka hur pedagoger agerar när ett eller flera barn är utanför i barngruppen. För att få en bredare bild av hur utanförskap i förskolan kan se ut, och hur pedagoger anser att utanförskap påverkar utsatta barn, har vi även valt att undersöka dessa två områden.METOD: Studien har gjorts utifrån två redskap: intervjuer med sex pedagoger och observationer där pedagogers agerande har studerats. Vi har även observerat två barngrupper för att få en helhetsbild av hur utanförskap i förskolan kan se ut. Studien har genomförts kvalitativt med utgångspunkt i Vygotskijs och Säljös teori om barns utveckling i samspel med andra individer.RESULTAT: Barn som på något sätt är annorlunda gentemot de andra barnen i barngrupperna tenderar att lättare hamna utanför.

Studenterna är en resurs för den högre utbildningens kvalitetsutveckling, men att studenterna får utrymme att framföra och diskutera nya idéer ingår inte alltid som en naturlig del i verksamheten. Möjligheterna att genomföra studierna framgångsrikt och påverka, är beroende av lärosätets förhållningssätt till studenterna och stöd under studiernas gång. Syftet med examensarbetet är att göra en kartläggning av studiemiljön för studenter på termin tre, avseende bemötande och graden av studentinflytande på lärarutbildningen vid Malmö Högskola. För att kunna kartlägga förhållanden i arbetsmiljön måste de olika kontexterna i studiemiljön lyftas fram och problematiseras. Därav måste undersökningen belysa såväl förhållanden under den verksamhetsförlagda som den högskoleförlagda tiden, lärarledd som icke lärarledd undervisning, relationer med föreläsare, examinatorer, mentorer, medstudenter och elever.

Bakgrund: Övervikt och fetma bland barn och ungdomar är ett stort problem runt om i världen. Olika program för att hjälpa dessa individer finns både inom skolan och på vårdcentraler. Skolsköterskan har en naturlig ingång till dessa problem då den yrkeskategorin träffar alla elever som går på en skola för längd- och tillväxtkontroller. För att bli bättre rustad inför dessa möten är det viktigt att få inblick i hur barnen och ungdomarna själva upplever sin övervikt.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att systematiskt analysera och sammanställa litteratur för att belysa barn och ungdomars upplevelser av att leva med övervikt eller fetma.Metod: Sju artiklar valdes ut genom sökningar i olika databaser. Samtliga artiklar byggde på intervjustudier med barn och ungdomar i åldrarna 8-20 år.

Att riskera att bli utsatt för hot eller våld på sin egen arbetsplats är det få som reflekterar över då många jobbar inom trygga våldsfria arbetsmiljöer. Men för utsatta yrkesgrupper är detta en problematik som vissa måste handskas med varje dag. Trots att människor utsätts för mer våld i arbetslivet än i något annat sammanhang finns det få svenska studier om detta ämne. På senare år har mer uppmärksamhet givits till denna problematik som medför att fler blir medvetna om våldets utsträckning inom utsatta yrkesgrupper såsom socialarbetare, handelspersonal och lärare. En av de mest utsatta grupperna är vårdpersonal.

L?rare f?rv?ntas ha en god samverkan med f?r?ldrar. Forskningen st?djer id?n om en god l?rar-f?r?ldrarelation, d? den gynnar barnens utveckling i skolan. Denna studie lyfter l?rarnas perspektiv p? relationen utifr?n olika principer p? hur relationen b?r se ut.

Bakgrund: Barnkonventionen betonar barns r?tt till skydd, v?rd och utbildning. V?ld mot barn kan vara b?de fysiskt, psykiskt eller sexuellt v?ld samt f?rsummelse och ?r ett globalt folkh?lsoproblem som kan ge l?ngvariga konsekvenser f?r barns utveckling. Skolan spelar en viktig roll i att uppt?cka och motverka v?ld genom elevh?lsans insatser, d?r skolsk?terskor och andra professioner fr?mjar barnets v?lm?ende.

I denna c-uppsats har vi eftersträvat en förståelse kring vilka omständigheter som hjälper kvinnor utsatta för människohandel för sexuella ändamål att gå vidare och bygga upp ett nytt liv. För att nå denna förståelse har en kvalitativ intervjustudie genomförts där personer som hjälper dessa kvinnor har delat med sig av sina erfarenheter och kunskaper. Utifrån deras uttalanden har det i analysen gått att urskilja fem teman som beskriver de hjälpande omständigheterna. Dessa teman beskriver bland annat hur kvinnorna tar sig ifrån sina människohandlare med hjälp av andra, hur de beskrivs som starka överlevare, hur kvinnorna behöver tid, uppmuntran och få ordning på praktiska bitar samt hur nätverk och en framtidstro kan ge dem styrka. Dessa omständigheter, som framkom hjälpa kvinnorna att bygga upp ett nytt liv, tolkades sedan utifrån den salutogenetiska modellen med fokus på generella motståndsresurser samt en känsla av sammanhang.

Kvinnomisshandel definieras som fysisk, psykisk och sexuell misshandel. Misshandeln leder till psykisk och fysisk ohälsa hos de utsatta kvinnorna. Detta visar sig som symtom, exempelvis minnesförlust, huvudvärk och vaginala blödningar. Symtomen gör att de utsatta kvinnorna ofta söker sig till sjukvården. Som sjuksköterska måste man vara observant om en kvinna återkommer regelbundet med dessa diffusa symtom.