Sökresultat:
1198 Uppsatser om Utsatta män - Sida 20 av 80
Ekonomisk medarbetarbrottslighet - en studie av hur tvÄ företag förÀndrat sitt brottsförebyggande arbete
Bakgrund/Problemdiskussion: Antalet företag som har blivit utsatta för ekonomisk brottslighetökar alltjÀmt. Skadan har, utifrÄn ett ekonomiskt avseende, en betydligt större pÄverkan pÄsamhÀllet Àn den traditionella brottsligheten. Utöver den ekonomiska skadan pÄverkas ÀventrovÀrdigheten för nÀringslivet. Trots att företag hÀvdar att de satsat stora resurser pÄ attförebygga ekonomisk brottslighet visar rapporter pÄ att ekobrott Àr lika vanligt idag som för 20Är sedan. Ekonomisk brottslighet sker ofta inom ramen för en legal verksamhet vilket gör detsvÄrt att upptÀcka oegentligheten.
Dynamisk analys av punchmaskin
Detta examensarbete har genomförts pÄ uppdrag av Outokumpu Technology AB och bestod i att genomföra dynamiska berÀkningar av en punchmaskin i syfte att skapa en bÀttre kunskapsbas för framtida utveckling LÀmpliga aspekter att studera Àr bl.a: Vilka krafter som uppstÄr vid slagförloppet samt sambandet slagkraft/slaghastighet. Accelerationer och utbalansering vid slag och förflyttning. UtmattningspÄkÀnningar i bÀrande konstruktioner. Vidare sÄ Àr konstruktionsförbÀttringar av utsatta komponenter en möjlig del av examensjobbet. Som grund för berÀkningarna har uppmÀtningar av en punchmaskin i drift genomförts och Àven tidigare mÀtningar har anvÀnts.
LÀrares upplevelser av att undervisa sex och samlevnad för elever med psykisk funktionsnedsÀttning
Individer med psykisk funktionsnedsÀttning kan vara vÀldigt sÄrbara eftersom de kan bli utsatta för sexuella övergrepp. DÀrför Àr viktigt att dessa individer fÄr en god sexualkunskap. Syftet med den kvalitativa studien var att undersöka hur lÀrare upplever att ha sexualundervisning för psykisk funktionshindrade elever. Eftersom det Àr frÀmst lÀrarna som ger dessa elever kunskap. Forskningen Àr tÀmligen begrÀnsad inom detta ÀmnesomrÄde.
Barnahus : Samverkansparternas upplevelse av samverkan
Syftet med Barnahus Ă€r att barn som misstĂ€nkts blivit utsatt för vĂ„ld eller övergrepp ska i en trygg och barnvĂ€nlig miljö förmedla sin upplevelse, samt hjĂ€lpa barnet genom stöd och insatser att bemĂ€stra utsattheten. Studien grundas pĂ„ kvalitativa intervjuer som metod. Respondenterna som ingĂ„r i studien representerar SocialtjĂ€nsten, Polismyndigheten, Ă
klagarmyndigheten, Barnkliniken och Barn- och ungdomspsykiatrin. Resultatet presenterar samverkansparternas upplevelse av samverkans funktion, fördelar och brister, samt hur barnets rÀttigheter tillÀmpas i utredningsprocessen. Resultatet pÄvisar att respondenterna upplever samverkan i Barnahus som en möjlighet till personlig och yrkesmÀssig utveckling, och att samverkan över yrkesrollerna Àr en förutsÀttning för att tillgodose barnets behov av skydd och trygghet.
"Som vilka förÀldrar som helst" : En kvalitativ fokusgruppsstudie om förÀldrar som har en lindrig utvecklingsstörning och deras barn - utifrÄn socialsekreterares beskrivningar
Synen pÄ förÀldrar med lindrig utvecklingsstörning har förÀndrats över tid. Den utveckling som skett har lett till att normaliseringsprincipen förutsÀtts gÀlla nÀr mÀnniskor med lindrig utvecklingsstörning blir förÀldrar. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur socialsekreterare förstÄr och arbetar med förÀldrar som har en lindrig utvecklingsstörning dÀr de misstÀnker att deras barn far illa. Vi har genomfört en kvalitativ studie i form av en fokusgruppsintervju med fem socialsekreterare som arbetar med utredning av barn. Resultatet visade pÄ att socialsekreterarna upplever att förÀldrar med lindrig utvecklingsstörning har vissa svÄrigheter i sin förÀldraförmÄga - som vilka förÀldrar som helst.
Barnets betydelse : en etnologisk diskursanalys av subjektsskapande och rumslighet i samtida berÀttelser om barn
Jag argumenterar för att man inte kan förstÄ ?barnet? som sÄdant som mer Àn en diskursiv formation. Genom att analysera nyhetsfotografier och intervjuer med förskolepedagoger visar jag hur barnen de berÀttar om, beroende pÄ i vilket sammanhang och till vilken geografisk plats det lokaliseras till, konstrueras olika som subjekt. De barn som knyts till bekönade platser som privata hem, förskola och vÄrd befinner sig oftast inom vÀlfÀrdens Sverige och kan tolkas som ?trygga?.
?Man mÄste vara macho, dÀrför att mesen inte gÄr hem? : En kvalitativ studie om kvinnors vÄld mot mÀn i heterosexuella förhÄllanden sett ur myndigheter och ideella organisationers perspektiv.
The intention of this qualitative study is to describe and analyse women's violence against men from the perspective of authorities and volunteer organisations. Data has been collected trough semi-structured interviews with six respondents stemming from the police, social services and a help organisation for men respectively. The data has been analysed using existing research and common theories about power, sex and gender. The study shows that IPV does not only contain physical violence, but also acts of psychological-, sexual-, economical-, material-, and latent violence as well as the fact that one act of violence almost never exists alone. It is shown that women more often use psychological abuse against their partner then men do and also that men tend to stay longer in an abusive relationship then women.
Förskolan - en start pÄ det livslÄnga lÀrandet. : En studie om förskollÀrares förhÄllningssÀtt.
Syfte och frÄgestÀllningar: VÄrt syfte Àr att belysa hur nÀttidningarnas makt konkret kommer till uttryck i beskrivningen av romer. Syftet nÄs genom följande forskningsfrÄgor: Hur konstrueras bilden av romer i inrikesnyheter i Aftonbladets och Dagens Nyheters nÀttidning? Hur förhÄller sig nyhetstexterna till romernas utsatta situation? Vilka diskrimineringsmekanismer och maktstrukturer kan identifieras i sÀttet att skriva om romer? Metod och material: Undersökningen bygger pÄ sex inrikesartiklar publicerade i Dagens Nyheters och Aftonbladets nÀttidning under 2014. Dessa artiklar har analyserats med hjÀlp av Teun A. van Dijks kritiska diskursanalysmodell, men Àven Kristina Boréus typologi kring diskursiv diskriminering anvÀnds som ett komplement. Huvudresultat: Studien visar att nÀttidningarna framstÀller romer i negativa sammanhang och konfliktartade situationer dÀr de beskrivs som diskriminerade, oskyldiga offer.
Maria Gripes utsatta barn : En komparativ litteraturanalys av fem av Maria Gripes barnböcker
Studien undersöker reklamfilmer som anvÀnder sig av andra varumÀrken i sin reklam för att marknadsföra sig. Studien analyserar de olika reklamfilmerna för att se vilka retoriska strategier som anvÀnds i reklamfilmerna, samt hur publiken kan tÀnkas uppfatta dessa. Studien problematiserar och diskuterar anvÀndningen av de olika strategierna som anvÀnds i reklamfilmerna, samt pÄ vilket sÀtt reklamfilmerna Àr utformade. Studien visar pÄ att företag gynnas av de jÀmförande marknadsföringsstrategier de anvÀnder sig av. Det framkommer ocksÄ i studien att nÀr jÀmförande reklam publiceras blir det ofta stor uppmÀrksamhet riktad till just den och de företag som Àr inkluderade i den.
Annorlunda syskonskap : En undersökning om syskon till barn med funktionsnedsÀttning inom autismspektrumtillstÄnd
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och i sÄ fall hur syskon till barn med funktionsnedsÀttning pÄverkas psykosocialt. Undersökningen baseras pÄ kvalitativa intervjuer och litteratur samt rapporter relevanta för Àmnet. De intervjuade har redovisat sin syn pÄ hur de anser att barn pÄverkats av att vÀxa upp som syskon till barn med funktionsnedsÀttning inom autismspektrumtillstÄnd.Resultatet pÄvisar att syskon under sin uppvÀxt blir utsatta för en mer stressrelaterad situation Àn jÀmnÄriga och blir mer Äsidosatta Àn barn i övrigt. Undersökningen visar ocksÄ att syskon till barn med diagnos inom autismspektrum fÄr med sig karaktÀrsdrag sÄsom större empati, mognad och ansvar. Att fÄ kunskap över sitt syskons funktionsnedsÀttning visar sig vara av stor betydelse för hur barn hanterar sin livssituation.
HUMOR PĂ IVA
Humor kan vara en meningsfull del i omvÄrdnaden dÄinteraktionen mellan sjuksköterska och patient stÀrks, men kan mananvÀnda sig av humor inom intensivvÄrd med tanke pÄ traumatiskasituationer och avancerad teknik?Att undersöka hur intensivvÄrdssjuksköterskor anvÀnder humor iarbetet med icke sederade patienter.Data insamlades genom intervjuer med tvÄintensivvÄrdssjuksköterskor. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes sombearbetningsmetod.Sjuksköterskorna anvÀnde humor som ett sÀtt att ökavÀlbefinnande för patienter, anhöriga och inom personalgruppen. Genomatt anvÀnda humor kunde sjuksköterskan avdramatisera sin makt iförhÄllande till patienten. Humor kunde ocksÄ vara ett kommunikativtredskap i relationen med patienterna.AnvÀndandet av humor inom intensivvÄrden krÀver attsjuksköterskan Àr lyhörd och medveten om patientens utsatta situation.Om humor anvÀnds utan eftertanke kan resultatet bli att patienten kÀnnersig krÀnkt och relationen med sjuksköterskan blir försÀmrad.Humor Àr en viktig del av kommunikationen.
Klorgasbomber i Afghanistan : En jÀmförande fallstudie om hot och konsekvenser för svenska enheter i Afghanistan
FrÄn oktober 2006 till juni 2007 genomfördes en rad attacker i Irak dÀr man anvÀnde bilbomber lastade med klorgasbehÄllare. Hundratals mÀnniskor exponerades för gasen och attackerna fick stora konsekvenser för koalitionens agerande.Denna uppsats granskar attackerna för att analysera de krav som stÀlldes pÄ aktören som genomförde dem. DÀrefter appliceras kraven pÄ den motstÄndare som Sveriges insats i Afghanistan möter för att belysa hotbilden för svenska enheter att bli utsatta för en liknande attack. Vidare beskrivs de konsekvenser som hotbilden fÄr för insatsen.Resultatet av undersökningen visar att motstÄndaren i Afghanistan skulle kunna genomföra en klorgasattack om denne uppfyller vissa kriterier som rimligen skulle kunna uppfyllas. Konsekvenserna för den svenska insatsen Àr att man, om möjligt, bör undersöka motstÄndarens kvalitativa kapacitet kopplat mot klorgasens anvÀndande, övervaka flödet av klorgas i sitt operationsomrÄde samt öva grundlÀggande soldatfÀrdigheter för sjÀlvskydd..
Förebyggande av ekonomisk brottslighet med hjÀlp av interna kontroller
VÄr slutsats Àr att ekonomisk brottslighet som begÄs av anstÀllda, det vill sÀga individuell yrkesbaserad brottslighet, inte förebyggs med hjÀlp av interna kontroller, definierade av COSO. Syftet med vÄr uppsats Àr att förklara hur företag, med hjÀlp av den interna kontrollen förebygger individuell yrkesbaserad brottslighet.De visade sig att 40 % av de tillfrÄgade respondenterna varit utsatta för individuell yrkesbaserad brottslighet.Uppsatsen baseras pÄ surveymetoden och undersökningen genomfördes med enkÀter. Vi har valt tre teorier som grund för vÄr undersökning vilka Àr; situationell brottsprevention, rutinaktivitetsteorin och agentteorin. UtifrÄn dessa teorier och COSO-modellen vill vi förklara hur förebyggande ÄtgÀrder kan förhindra individuell yrkesbaserad brottslighet. Vidare formulerades hypoteser som vi avser att testa.
Den farliga pojken och den utsatta flickan - En kvalitativ inneh?llsanalys om hur flickor och pojkar framst?lls i beslut enligt 3 ? LVU
Already during the 90s, research showed that girls and boys are presented in different ways in judgments according to ? 3 LVU. While sexuality was given a large space in the girls' judgments, it was barely mentioned in the boys'. This study aims to investigate how the legal genders boy and girl are presented in judgments made according to ? 3 LVU during 2023.
FÀltlinjer : hur kan dagens svenska insatsförsvar utnyttja fÀltlinjer i manöverkrigföring utifrÄn de sex grundlÀggande förmÄgorna?
Bakgrunden till denna uppsats Àr att Försvarsmakten och Àven samhÀllet i övrigt har förÀndrats mycket pÄ de senaste 20Ären. BÄde Försvarsmakten och samhÀllet har blivit mer beroende av tekniska lösningar. Detta teknikberoende har gjort Försvarsmaktens förband mer utsatta för telekrigsförmÄgan. Samtidigt som Försvarsmaktens enheter har blivit mer teknikberoende sÄ har de börjat att exponera sig mer genom att minska pÄ anvÀndandet av fÀltlinjer. Genom att anvÀnda fÀltlinjer skyddar man sina egna signaler ifrÄn motstÄndarens telekrigsförmÄga.