F?rorter, omr?den som pr?glas av konsekvenserna av ekonomisk oj?mlikhet och utanf?rskap. Socioekonomiskt Utsatta omr?den d?r inv?narna lever i ?r en milj? med f?ruts?ttningar och m?jligheter som ?r f? och emellan en milj? d?r bristf?lliga resurser och f?ruts?ttningar ger kriminaliteten utrymme att trivas i. Alla tycks ha n?got att s?ga om f?rorten, f?rutom m?nniskorna som ?r bosatta d?r.

Bakgrund: Var femte kvinna kommer någon gång under sitt liv bli Utsatt för våldtäkt eller våldtäktsförsök. Utvecklandet av psykisk ohälsa är vanligt förekommande samband med sexuella övergrepp och kan yttra sig på många olika sätt. Hur dessa kvinnor blir bemötta i sjukvården kan få avgörande betydelse för hur de kan bearbeta och hantera sina upplevelser efter det sexuella övergreppet. Syfte: Att belysa kvinnors psykiska ohälsa efter att ha blivit Utsatta för sexuella övergrepp. Metod: Systematisk litteraturstudie med fem inkluderade vetenskapliga studier.

Sexuellt överförda infektioner (STI) har ökat sedan mitten på 1990-talet, framförallt klamydia. Unga är en Utsatt grupp i detta avseende och behovet av preventiva åtgärder är stort. Ungdomsmottagningar bland andra vårdinrättningar är en viktig kanal för de preventiva insatserna. Det finns dock inga nationella riktlinjer för hur samtal om STI ska gå till som vårdpersonalen på ungdomsmottagningarna kan följa. Forskningen om hur arbetet ser ut idag är även mycket begränsad.

Trots riktlinjer och lagar om likabehandling har författarna varit med om att personer med hepatit C och annan blodsmitta fått ett annorlunda bemötande än andra. Det var därför intressant att utforska hur personerna själva upplevde detta och att leva med sin sjukdom. Runt 150 miljoner människor har hepatit C i världen, i Sverige är runt 50 000 personer smittade. Hepatit C är en blodsmitta och den vanligaste smittorsaken är intravenöst missbruk. Andra sätt att smittas är till exempel stickskada inom vården samt genom smittad blodtransfusion.

Trots riktlinjer och lagar om likabehandling har författarna varit med om att personer med hepatit C och annan blodsmitta fått ett annorlunda bemötande än andra. Det var därför intressant att utforska hur personerna själva upplevde detta och att leva med sin sjukdom. Runt 150 miljoner människor har hepatit C i världen, i Sverige är runt 50 000 personer smittade. Hepatit C är en blodsmitta och den vanligaste smittorsaken är intravenöst missbruk. Andra sätt att smittas är till exempel stickskada inom vården samt genom smittad blodtransfusion.

Att det finns en genomgående rädsla för unga kvinnor att bli våldtagna har konstaterats i tidigare studier. Folkhälsoinstitutet visar i en annan studie att kvinnor i stor utsträckning undviker att utnyttja grönområden på grund av rädsla för våldtäkt och överfall. År 2020 ska Skellefteås vision om världens tryggaste samhälle förverkligats, trygg sexualitet och ungdomars psykiska och fysiska hälsa ska prioriteras. Syftet med denna rapport är att lyfta fram hur unga kvinnors rädsla för våldtäkt ser ut, deras tankar kring prevention samt de aktuella aktörernas preventiva åtgärder för att förebygga rädslan. Studien är avgränsad till Skellefteå kommun och 54 av dess unga kvinnor mellan 17-20 år som har fått besvara en enkätundersökning vilken rapporten i stort bygger på.

Intentionen med denna uppsats kan väsentligen uppdelas i två sektioner: att först undersöka hur temat ensamhet uttrycks i Inger Edelfeldts romaner med huvudsaklig utgångspunkt i Kamalas bok, och att sedan relatera detta existentiellt genomströmmade ensamhetstema till den filosofiska existentialismen i Jean-Paul Sartres tappning.Som hon beskrivs av Edelfeldt är människan oundvikligen fånge i ensamheten. Alla hennes ansträngningar att erfara gemenskap faller om intet och inför denna bistra verklighet genomlever människan ett främlingsskap emellan sig själv och omvärlden; en alienation som fullständigt omformar och snedvrider hennes uppfattning av sig själv. Som en röd tråd löper alltså ensamheten som ett grundtema genom Edelfeldts romanproduktion och blir i de senare verken allt mer framträdande. Det är följaktligen särskilt i dessa senare romaner som åtskilliga betydande likheter med den filosofiska existentialismen kan uppvisas. Människans obevekliga fångenskap i en Utsatt tillvaro präglad av ensamhet och ångest ? där befrielse annan än den funnen i flykten ifrån ansvaret (mängdförsjunkenheten) och i livslögnen (den onda tron) saknas ? är densamma i såväl Edelfeldts prosa som i existentialismens doktriner.

Det stora alvaret är en unik biotop, där många säregna arter existerar. Stora alvaret karakteriseras som ett mosaikartat landskap bestående av blottade kalkstensplattor, gräsdominerade ytor, och buskmark. Den vedart som dominerar på stora alvaret är juniperus communis Enen (här efter betecknad som JC). Alvaret har sedan länge varit påverkat av människan, men efter 1950-talet avtog användningen. Det här ledde till att JC började överta ytan på alvaret.

Den svenska regeringens utnämningsmakt av högre statstjänstemän är idag Utsatt för skarp kritik, både i media och bland politiker. All offentlig makt i Sverige utgår från folket enligt regeringsformen. Men i detta fall finns det få möjligheter för medborgarna att kontrollera regeringens arbete med att tillsätta tjänstemännen. Syftet med uppsatsen var att se hur legitim den svenska utnämningspolitiken är utifrån Beethams legitimitetsteori, i denna teori finns tre kriterier. Utifrån det första kriteriet måste makten fungera utifrån de rådande lagar och regler som instiftats av samhället.

Kränkande behandling och mobbning är ett samhällsfenomen; där det finns människor finns det även kränkande behandling och mobbning. Vad som är kränkande behandling är upp till personen som blir Utsatt att avgöra och upprepade kränkningar inom samma sociala forum benämns som mobbning. Forskning har visat att det råder en viss osäkerhet och delade meningar huruvida både kränkande behandling och mobbning kan förekomma inom förskolans verksamhet. Syftet med denna studie är att undersöka vad biträdande förskolechefer har för erfarenhet av mobbning och kränkande behandling relaterat till förskolan samt om de arbetar med att förebygga mobbning och kränkande behandling på förskolan. Ett delsyfte är att undersöka hur kränkande behandling och mobbning kan yttra sig på förskolan samt kartlägga hur den lagstadgade handlingsplanen ser ut och hur de använder sig av den i sitt förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling.

Stiftelsen för Internetinfrastruktur har rapporterat att användningen av Internet är utbredd och placerar Sverige bland dem främsta av världens länder. År 2010 hade 84 procent av den svenska befolkningen över 16 år tillgång till Internet i hemmet och av dessa hade 97 procent bredband. De flitigaste Internetanvändarna återfanns inom åldersgruppen 16-24 år där hela 92 procent uppger att de använder Internet dagligen. Utbredningen av Internet är i huvudsak positiv och bidrar till det gemensamma samtalet i samhället. Den leder dock samtidigt till en rad nya problem som samhället har att hantera.

Bakgrund: Palliativ vård är en aktiv holistisk vård som utgår från den enskilde patientens livssituation. WHO definierar palliativ vård som ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och deras närstående som drabbats av livshotande sjukdom. Sjuksköterskans roll i denna vårdkontext kan beskrivas som relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerande. Patienten i palliativ vård befinner sig i en Utsatt situation och dennes behov består i att upprätthålla god livskvalitet genom smärtlindring och existentiellt stöd. Denna situation ställer krav på sjuksköterskor att ständigt skapa och upprätthålla vårdrelationer med patienter som senare dör, vilket kan vara en utmaning för sjuksköterskan.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i palliativ vård.Metod: Litteraturöversikt baserad på åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar hämtade från databaserna CINAHL och MEDLINE.

Bakgrund: Palliativ vård är en aktiv holistisk vård som utgår från den enskilde patientens livssituation. WHO definierar palliativ vård som ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och deras närstående som drabbats av livshotande sjukdom. Sjuksköterskans roll i denna vårdkontext kan beskrivas som relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerande. Patienten i palliativ vård befinner sig i en Utsatt situation och dennes behov består i att upprätthålla god livskvalitet genom smärtlindring och existentiellt stöd. Denna situation ställer krav på sjuksköterskor att ständigt skapa och upprätthålla vårdrelationer med patienter som senare dör, vilket kan vara en utmaning för sjuksköterskan.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i palliativ vård.Metod: Litteraturöversikt baserad på åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar hämtade från databaserna CINAHL och MEDLINE.

Inom intensivvården vårdas patienter med sviktande vitala funktioner där respiratorbehandling ofta kan vara en del av behandlingen. Invasiv respiratorbehandling leder till att patientens förmåga till verbal kommunikation upphör. Patienten befinner sig ofta i en Utsatt situation där förlust av förmågan till verbal kommunikation kan leda till känslor av rädsla, oro och frustration. Patientens nedsatta kommunikationsförmåga ställer höga krav på vårdpersonalens förmåga att förmedla och tolka information.Syftet med studien är att beskriva vårdpersonalens upplevelser av att kommunicera med den vakna intuberade intensivvårdspatienten. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats.

Förstärkning med kolfiberkompositer, CFRP, är relativt nytt. Stora betongkonstruktioner är vanliga i det moderna samhället. Exempelvis är majoriteten av broarna i Sverige byggda av betong och dessa blir allt äldre. Broarna ställs också inför nya krav. Större laster och högre trafikhastigheter är exempel på detta.