Sökresultat:
1090 Uppsatser om Utsättas för brott - Sida 45 av 73
Brottsoffer : förvÀntningar och polisens faktiska agerande
Det första mötet mellan polisen och brottsoffret Àr viktigt, dels för den drabbades ÄterhÀmtningsprocess och polisens fortsatta utredning av brottet. Det finns flera olika typer av brottsoffer. Att offret upptrÀtt icke idealiskt fÄr inte leda till att de formella rÀttigheterna ÄsidosÀtts eller ifrÄgasÀtts frÄn polisens sida. I anslutning till ett brott har polisen vissa skyldigheter gentemot brottsoffret. Detta regleras i regeringsformen, polisförordningen och förundersökningskungörelsen och syftar till att brottsoffret ska fÄ veta vad som kommer att hÀnda och vad för stöd och hjÀlp som kan förordnas.
Duktilitet och sÀkerhet hos spikförband med inslitsade plÄtar i limtrÀelement: globalt beteende för ett limtrÀfackverk
I bÀrande konstruktioner bör spröda brottförlopp i största möjliga mÄn undvikas. Sega brott ger högre sÀkerhet och bÀttre utsikter att utrymma en byggnad innan kollaps intrÀffar. De material eller konstruktioner som innehar egenskaper som ger upphov till ett kontrollerbart segt brott, har en hög duktilitet. Inom omrÄden med hög seismisk aktivitet Àr dÀmpning av dynamiska laster genom energiupptagning i byggnadsdelar sÀrskilt avgörande för sÀkerstÀllande av bibehÄllen bÀrförmÄga. Hög duktilitet i förband och balkar utnyttjas för detta.
UngdomsrÄn i VÀsterÄs
Under de senaste Ären sÄ kan man se en ökning av personrÄn och det Àr i huvudsak relaterat till brottslighet med ungdomar inblandade. Vi vill dock pÄpeka att om man skulle lÀsa i statistiken sÄ Àr ungdomsrÄn inte högt representerat i den allmÀnna brottsstatistiken. I de anmÀlningar som vi studerat har det kommit fram att objekten för rÄnarna Àr i huvudsak mobiltelefoner och kontanter. BÄde gÀrningsmÀn och mÄlsÀgare har mestadels varit mÀn, Àven om det dock förekommer kvinnor bÄde bland mÄlsÀgare och i fÄtal fall ocksÄ som gÀrningsmÀn. Det vi ocksÄ har sett Àr att andra generationens invandrare Àr kraftigt överrepresenterad.
Medling vid brott : - En studie av affÀrsinnehavares syn pÄ snatterier, förövare och bestraffning
ABSTRACTJuvenile is a phenomena that more or less always has been around in our societies. From a society perspective, a crime is committed if actions that the legislative power of state consider as unacceptable or actions that are punishable. There is no particular explanation to why certain people become criminal; crime can be caused by many different factors at the same time. There are several types of justice. In this essay, it is reparative justice for shoplifting in force, that will be illustrated.The purpose of this essay is to investigate how the shopkeepers experience incidents such as shoplifting or theft in their stores, and how they will react and act if they will be exposed by circumstances like that.
Arbetskultur inom polis och socialtjÀnst : En studie av polisens och socialtjÀnstens arbetskulturer i det gemensamma arbetet med unga personer som begÄr brott
Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..
Problemorienterat polisarbete : teori och praktik
Problemorienterat polisarbete utvecklades under 1970-talet i USA av Herman Goldstien, kritik hade dÄ lÀnge riktats mot polisens hÀndelsestyrda arbetssÀtt. Det problemorienterade arbetssÀttet spred sig sedan till polisorganisationer runt om i vÀrlden och sÄ Àven till Sverige. Under 1990-talet fick det problemorienterade arbetssÀttet Àven fÀste i Sverige i och med att nÀrpolisreformen genomfördes. Tanken med problemorienterat polisarbete Àr att polisen tillsammans med organisationer, myndigheter och andra i samhÀllet ska arbeta för att förebygga och förhindra brott och andra ordningstörningar genom att tÀnka mer lÄngsiktigt Àn vad man hade gjort tidigare. I denna rapport har intervjuer genomförts med poliser pÄ tvÄ olika myndigheter i Sverige för att se om kunskap om arbetssÀttet finns i teorin och i vilken utstrÀckning det tillÀmpas i praktiken.
VÄgutbredning i tÄg : En analys i Matlab
Vid malmbrytning förflyttas malm lÄnga strÀckor med tÄg. Malmbanan Àr en jÀrnvÀg som gÄr frÄn LuleÄ till Narvik i Norge. Mellan Kiruna och Narvik fraktas det Ärligen ca 15 miljoner ton jÀrnmalm. TÄget bestÄr av 2 lok med 52 vagnar dÀr varje vagn kan vÀga upp till 100 ton. I kopplen mellan vissa vagnar uppstÄr sprickor som kan leda till brott sÄ att tÄget riskerar tappa vagnar.Syftet med det hÀr arbetet Àr att titta pÄ hur stora krafterna blir i kopplen mellan tÄgvagnarna.
Djurens enda hopp? : om instÀllningen bland distriktsveterinÀrer till anmÀlningsplikt vid misstanke om brott mot djurskyddslagen
Sedan 2002 har alla veterinÀrer i Sverige anmÀlningsplikt vid misstanke om brott mot djurskyddslagen. Syftet med detta arbete var att undersöka vilken instÀllning veterinÀrer anstÀllda av Jordbruksverket inom DistriktsveterinÀrerna hade till anmÀlningsplikten, och mer specifikt vilka faktorer som pÄverkar denna instÀllning. I uppsatsen tittar jag Àven pÄ nÄgra av de etiska resonemang som underbygger veterinÀrernas stÀllningstagande, framför allt vad gÀller hur man balanserar djurets och djurÀgarens intressen.
Undersökningen anvÀnde sig av kvalitativ metod och Àr utförd genom djupintervjuer med tio distriktsveterinÀrer pÄ olika orter i Sverige. TillvÀgagÄngssÀttet betonar beskrivning och tolkning snarare Àn analys och mÀtning och valdes dÄ denna studie saknar föregÄngare; det saknas material att formulera hypoteser utifrÄn.
Resultatet visade pÄ att anmÀlningsplikten ansÄgs vara bra och ett viktigt verktyg, men ett verktyg som bara fick anvÀndas efter noggrann eftertanke och bedömning av konsekvenserna.
Skatterevisorns informationsinsamlande vid en skattebrottsutredning
Skattebrott stÄr för den största delen av den ekonomiska brottsligheten. Det finns ett samband mellan antalet anmÀlda skattebrott och antalet skatterevisioner pÄ grund av att upptÀcktsrisken i huvudsak Àr beroende av myndigheternas insatser. Vilken typ av brott som upptÀcks beror pÄ vad revisorerna inriktar kontrollen pÄ. Det som gör skattebrotten speciella i jÀmförelse med annan brottslighet Àr generellt sett deras komplexitet. Brottsutredandet krÀver god kunskap om de materiella skattereglerna som inte alltid Àr lÀttillgÀngliga eller lÀttolkade.
VÀrdetransportrÄn/DepÄrÄn
VÀrdetransportrÄnen i Sverige ligger pÄ ett rÄn i veckan. Finland har endast haft fyra rÄn mot vÀrdetransporter pÄ en sexÄrsperiod. Med denna rapport vill vi försöka förstÄ vad som skiljer mellan Sverige och Finland gÀllande vÀrdetransportrÄn. Vi tittar pÄ om problemet ligger i skillnader gÀllande lagstiftning och straffsatser. Man se att pÄföljden för rÄn och grovt rÄn inte skiljer mycket mellan lÀnderna.
LÀrare i en digital tidsÄlder : en kvalitativ studie av lÀrares förhÄllande till sociala medier
Detta arbete Àr en kvalitativ fallstudie med syfte att undersöka hur nÄgra intervjuade lÀrare frÄn en gymnasieskola i södra Norrland förhÄller sig till sociala medier, hur dessa lÀrare uppfattar att sociala medier pÄverkar deras integritet, yrkesetik, fostransuppdrag och pedagogiska arbete. FrÄgestÀllningarna arbetet har utgÄtt ifrÄn har berört grÀnsdragningar mellan privatliv och offentlighet, hur lÀrare kan upptrÀda i sociala medier, hur lÀrare ser pÄ vÀnskapsrelationer till elever, vilka eventuella pedagogiska vinningar respektive hot sociala medier kan tÀnkas medföra.För att besvara uppsatsens frÄgestÀllningar har intervjuer med sju anstÀllda lÀrare pÄ en given gymnasieskola gjorts. De resultat som framkommit i denna studie, Àr bland annat att samtliga lÀrare Àr överens om att lÀrares privatliv pÄverkar deras yrkesroll i viss mÄn. IfrÄga om vad lÀrare kan göra i sociala medier, med Ätanke pÄ deras yrkesroll, var de flesta lÀrare överens om att brott mot skolans vÀrdegrund samt yrkesetiska principer var förbjudna, men ocksÄ att lÀrare utöver detta har ett visst ansvar över hur man framstÀller sig sjÀlv i sociala medier. GÀllande pedagogiska hot och vinningar, finns det ett potentiellt hot att lÀrares arbetsbörda ökar, samtidigt Àr vinningen att lÀrares förstÄelse för elever kan tillta..
Sharaf : Hot och riskbedömning mot unga kvinnor som lever under hot och tvÄng i patrialkala familjer
Det finns idag mÄnga unga kvinnor som lever under olika former av förtryck i familjer dÀr starka patriarkala strukturer rÄder. Medias rapportering under de senaste Ären om morden pÄ Pela Atroshi och Fadime Sahindal har bidragit till att mÄnga myndigheter och organisationer uppmÀrksammat detta problem. Det Àr de facto sÄ att mÄnga unga flickor/kvinnor lever under förhÄllanden som starkt gÄr emot de mÀnskliga rÀttigheterna som Sverige har varit med och ratificerat. Syftet med denna rapport Àr att belysa hur polisen arbetar med hedersrelaterade brott med inriktning pÄ hot och riskbedömningar, mot unga kvinnor som lever under hot och tvÄng i patriarkala familjer. Vi har valt att studera hur tvÄ olika polismyndigheter arbetar med hot och riskbedömningar och hur de samverkar med andra myndigheter och organisationer.
Kriminella gÀng i Göteborg
Arbetet rör kriminella gÀng i VÀstra Götaland och Göteborg, ett omrÄde med ett vÀxande problem med gÀngkriminalitet. Det vi ville fÄ fram med vÄrt arbete var: vilka gÀng som Àr etablerade i Göteborg, vilken brottslighet de Àgnar sig Ät, hur rekryteringen till dessa gÀng ser ut samt vad som krÀvs för att det ska anses vara organiserad brottslighet. VÄra svar bygger pÄ information inhÀmtad frÄn KriminalunderrÀttelsetjÀnsterna i Göteborg och Stockholm. Vi har till största del anvÀnt oss av polisens rapporter samt utredningar rörande Àmnet. Men Àven pÄ artiklar frÄn Internet, Aftonbladet och Göteborgsposten.
Samverkan mellan myndigheter mot narkotika i Ărnsköldsvik
Syftet med rapporten Ă€r att tydliggöra vikten av ett fungerande samarbete mellan olika myndigheter i Ărnsköldsvik för att kunna kartlĂ€gga och motverka att ett komplext problem som narkotikabrott inte skall kunna sprida sig. Vidare vill jag utröna vilka positiva effekter som kan uppnĂ„s pĂ„ annan brottslighet med bred samverkan kring narkotikaproblemet. För att kunna hantera Ă€mnet sĂ„ begrĂ€nsas arbetet till narkotiska preparat, och geografiskt till Ărnsköldsviks kommun. Till största del inhĂ€mtas fakta med hjĂ€lp av intervjuer samt samtal med personer som har insikt i narkotikaproblematiken. Fakta pekar pĂ„ att narkotikabrotten ökar Ă€ven i en liten stad som Ărnsköldsvik och myndigheterna skulle kunna bidra pĂ„ olika sĂ€tt för bekĂ€mpningen av narkotikaproblematiken.
Polisens informationsskyldighetenligt Förundersökningskungörelsen13 a-d §
Syftet med den hÀr rapporten Àr att belysa polisens informationsskyldighet enligt FuK13 a-d § och brottsoffers reaktioner efter att de blivit utsatta för ett brott samt att geexempel pÄ ett ÄtgÀrdskort för polismannen. Polisen Àr skylig att informerabrottsoffret om dennes rÀttigheter. Bland annat har brottsoffret rÀtt till information omenskilt ansprÄk, mÄlsÀgarbitrÀde, besöksförbud, om information angÄende beslut attförundersökning skall inledas eller lÀggas ned, om Ätals vÀckande samt tidpunkt förhuvudförhandling. Brottsoffrets reaktioner har stor betydelse för deras möjlighet att tain informationen frÄn polisen. Brottsoffer Àr en heterogen grupp som uppfattarbrottshÀndelser de utsatts för olika beroende pÄ hur de Àr som personer.