Sök:

Sökresultat:

1090 Uppsatser om Utsättas för brott - Sida 25 av 73

Kontakten mellan ungdomar och polis

Vi har i vÄrt arbete försökt belysa hur ungdomarna i UmeÄ uppfattar polisen. Vi har Àven försökt fÄ en inblick i hur ordningsavdelningen vid polisen i UmeÄ i dagslÀget arbetar för att skapa god kontakt med ungdomar. I det hÀr arbetet har vi Àven tittat pÄ olika teorier om varför vissa begÄr brott och vilka orsaker som kan ligga till grund för detta. Anledningen till att vissa begÄr brott kan b l a bero pÄ brister i de sociala banden till det konventionella samhÀllet. Genom att polisen tillsammans med andra aktörer kommer nÀrmare ungdomarna kan de lÀttare pÄverka ungdomarna.

Patienter med psykosrelaterad diagnos vilka har lÀmnat den slutna rÀttspsykiatriska vÄrden vid regionkliniken i Sundsvall

Psykosrelaterade diagnoser Àr de mest förekommande diagnoserna bland rÀttspsykiatriskt vÄrdade patienter inom den rÀttspsykiatriska vÄrden. Dessa patienter riskbedöms för framtida vÄld och i vÄrden ingÄr riskhanteringsarbete, vilket sker innan patienterna skrivs ut eller överförs till annan vÄrdform. Syftet med studien var att beskriva dömda rÀttspsykiatriska patienter med psykosrelaterade diagnoser, vilka lÀmnat den slutna rÀttspsykiatriska vÄrden vid RÀttspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall mellan Ären 2005-2010. Beskrivningen fokuserades pÄ patienternas riskbedömning för vÄld med HCR-20, vart patienterna hade skrivits ut eller hade överförts samt deras nya lagföringar. Patienter med och utan psykosrelaterad diagnos jÀmfördes med varandra.

SprÄket, genus och den orena skulden. En feministisk och stÀmplingsteoretisk textanalys av Nordisk Kriminalkrönika 2000 - 2014.

Kvinnan som studieobjekt har frekvent kommit i skymundan i vetenskapen generellt och i kriminologin specifikt. Det feministiska perspektivet framhÄller vikten av att inkludera ett kvinnligt studieobjekt i den kriminologiska empirin, men Àven behovet av att vidga och förÀndra sjÀlva grundsynen pÄ vetenskap och kunskap som uteslutande objektiv, kvantitativ och mÀtbar. Den stÀmplingsteoretiska ansatsen har traditionellt anvÀnts för att förklara och undersöka manlig (ungdoms)brottslighet och kan anses vara en av de teorier som blundar för den kvinnliga förövarens förekomst. Genom textanalys, dÀr sprÄket anses producera och reproducera synen pÄ sanning och verklighet, analyseras hÀr nio artiklar frÄn Nordisk Kriminalkrönika 2000 ? 2014, vilka beskriver utredningsarbetet av brott begÄngna av en ensam, kvinnlig förövare.

FörÀldrars utvisning pÄ grund av brott : med fokus pÄ barns rÀttigheter

Förevarande uppsats belyser de fall dÄ en förÀlders utvisning pÄ grund av brott medför men för den tilltalades barn och i vilken mÄn det ska beaktas dÄ domstolen fattar beslut i utvisningsfrÄgan. Enligt art 3 Barnkonventionen och 1 kap 10 § UtlÀnningslagen (2005:716), UtlL, ska barnets bÀsta beaktas vid Àrenden som rör barn. Principen om barnets bÀsta medför emellertid inte att barns intressen i alla lÀgen ska vara utslagsgivande. 8 kap 8 § UtlL Àr utformad att utgöra avvÀgning mellan behovet av effektiv allmÀn och individuell utlÀnningskontroll och humana aspekter, varför skÀl som talar emot utvisning mÄste prövas om förutsÀttningar för utvisning Àr uppfyllda.SkÀl emot utvisning framgÄr av 8 kap 11 § UtlL. SamhÀllets reaktion gentemot brottslighet ska vara proportionerlig med de följder som utvisning skulle medföra sett till den tilltalades samhÀllsanknytning.

SlÀntstabilitet för sluttÀckningen av avfallsdeponin i Holkesmossen, Hagfors kommun: StabilitetsberÀkningar och rekommendationer för fortsatta arbeten

Återvinningsstation Holkesmossen ligger cirka tvĂ„ kilometer öster om Hagfors i VĂ€rmland. Deponiverksamhet pĂ„börjades pĂ„ platsen under 1960-talet, och fortsĂ€tter fortfarande.Tidigare forskningsprojekt vid LuleĂ„ tekniska universitet har, tillsammans med Hagfors kommun och Uddeholms AB, tagit fram en design för sluttĂ€ckningen av avfallsdeponin. I denna lösning anvĂ€nds restprodukter ifrĂ„n det lokala stĂ„lverket tillsammans med konventionella jordar.Delar av deponin började sluttĂ€ckas Ă„r 2005. I dagslĂ€get pĂ„gĂ„r sluttĂ€ckning av deponins norra slĂ€nt. Arbetet utförs etappvis och i takt med att de slaggmaterial som anvĂ€nds till tĂ€tskiktet har producerats och finns tillgĂ€ngliga.I denna rapport har slĂ€ntstabiliteten för sluttĂ€ckningen utvĂ€rderats.

Är företrĂ€daransvaret i skattebetalningslagen ett straff i Europakonventionens mening?

Europakonventionen om de mÀnskliga rÀttigheterna och de grundlÀggande friheterna stÀller upp vissa skyddsregler vid prövningen anklagelser om brott eller brottslig gÀrning. Europadomstolen gör en autonom tolkning av olika förfaranden i medlemsstaterna för att bestÀmma om dessa Àr att betrakta som straff för brottsliga gÀrningar eller inte. Klassificeringen har betydelse för huruvida de skyddsregler som finns i konventionens artikel 6 skall vara tillÀmpliga pÄ förfarandet. För att bedöma de förfaranden som Àr pÄ frÄga, anvÀnder sig domstolen av olika kriterier som den utvecklat genom sin tidigare praxis. De mest avgörande kriterierna Àr övertrÀdelsens natur och pÄföljdens natur och strÀnghet.

Ungdomsbrottslighet - Varför och det förebyggande arbetet

?FÄ samhÀllsproblem har under de senaste Ären rönt sÄ allmÀn uppmÀrksamhet som den ungdomliga brottsligheten och asocialiteten. Orsakerna till detta stora intresse Àr inte helt klara. Det faktum att Àven vuxenbrottsligheten sedan lÄng tid tillbaka befinner sig i kraftig tillvÀxt lÀmnar mÀnniskor tÀmligen oberörda. Indignationen över en lönande kassaskÄpskupp av garvade yrkesförbrytare Àr obetydlig i jÀmförelse till den upprördhet som skapas av att en trettonÄring rycker vÀskan frÄn en Àldre dam.

Bokföringsbrott : Hur upplever de samverkande myndigheterna att det brottsförebyggande arbetet fungerar?

Bakgrund och problem:År 2011 anmĂ€ldes 12 260 bokföringsbrott till Ekobrottsmyndighet-en och statistiken visar att detta brott Ă€r det nĂ€st vanligast anmĂ€lda ekonomiska brottet. Det Ă€r ett vĂ€xande problem och de brottsförebyggande myndigheterna mĂ„ste anvĂ€nda Ă„tgĂ€rder som ger en preventiv effekt eftersom ekonomisk brottslighet kan leda till betydande skador för samhĂ€llet, exempelvis genom att skapa en orĂ€ttvis konkurrenssituation för företagare. Det kan Ă€ven skada och hota förtroendet för nĂ€ringslivet samt leda till en dĂ€mpad tillvĂ€xt i Sveriges ekonomi. Eftersom bokföringsbrott Ă€r ett omfattande problem sĂ„ klarar inte en enskild myn-dighet av att hantera problemet sjĂ€lv, dĂ€rför Ă€r samverkan en viktig del i myndigheternas arbete.Syfte:Syftet med studien Ă€r att med utgĂ„ngspunkt i ett myndighetsperspektiv förklara hur de svenska brottsförebyggande myndigheterna arbetar för att förebygga bokföringsbrott. Det kommer att ske genom att vi identifierar vilka Ă„tgĂ€rder de brottsförebyggande myndigheterna anvĂ€nder sig av i sitt förebyggande arbete samt beskriver hur samverkan mellan de olika brottsförebyggande myndigheterna fungerar.Metod:Vi har anvĂ€nt oss av den induktiva forskningsansatsen samt den kvalitativa forsk-ningsstrategin i vĂ„rt uppsatsarbete.

Konkursförvaltarens granskning av ekobrott ? styrs resultatet av ambitionsnivÄn?

Denna rapport berör ekonomisk brottslighet, vilket kan sĂ€gas vara brott som begĂ„s i sambandmed nĂ€ringsverksamhet i syfte att uppnĂ„ ekonomisk vinning. Exempel pĂ„ sĂ„dana brott Ă€rbokföringsbrott och olika typer av skattebrott. NĂ€rmare bestĂ€mt har vi inriktat oss pĂ„ denekobrottsgranskning som sker vid konkurser. Enligt lag har en konkursförvaltare nĂ€mligen iuppgift att granska om det finns misstanke om brott, exempelvis genom att se över deaffĂ€rshĂ€ndelser som skett före en konkurs. Om brottsmisstanke finns har förvaltaren Ă€ven enskyldighet att anmĂ€la detta till en Ă„klagare.Enligt Brottsförebyggande rĂ„det, BRÅ, finns en stor variation i de anmĂ€lningar sominkommer frĂ„n olika konkursförvaltare.

Transsexuella personers upplevelse av bemötande inom hÀlso- och sjukvÄrd

SAMMANFATTNINGBakgrundTranssexualism bedo?ms idag vara en psykiatrisk diagnos. Diagnosen sta?lls av en psykiatriker och da?refter remitteras individen vidare fo?r att genomga? en ko?nsutredning. Fo?r ett juridiskt ko?nsbyte ma?ste en anso?kning go?ras till Ra?ttsliga ra?det vilket a?r en del av Socialstyrelsen.

Varför Web 2.0? : Modell fo?r praktisk utveckling av organisationers kommunikation, na?tverkande och samarbete

Utvecklingen av webben har sedan den skapades 1989 ga?tt fra?n att besta? av statiska webbsidor till att bli mer interagerande med dess anva?ndare. Denna utveckling, som kallas Web 2.0, har pa? ett naturligt sa?tt letat sig in i fo?retagssammanhang.Denna studie bo?rjade ursprungligen som ett uppdrag a?t myndigheten Trafikverket. Studiens syfte har varit att pa? ett praktiskt sa?tt underso?ka mo?jligheterna att utveckla organisationers inom- och interorganisatoriska kommunikation, na?tverkande och samarbete med hja?lp av Web 2.0- tekniker.

Utformning av en alternativ metod vid kommunal planering för ökad trygghet i stÀder : En studie om den upplevda otryggheten i centrala GÀvle

Trenden Àr att allt fler mÀnniskor upplever en oro av att utsÀttas för brott nÀr de vistas i stadens offentliga rum, trots att brottsligheten generellt minskar i Europeiska stÀder. Att kÀnslan av otrygghet ökar Àr ett av de största sociala problemen i dagens stÀder.MÄlet med studien har varit att ta fram en metod som kan anvÀndas för att kartlÀgga otrygga platser i stÀder och resultatet kan sedan anvÀndas för att ta fram de trygghetsskapande ÄtgÀrder som kan behöva vidtas. Syftet har varit att utvÀrdera metoden för att se om den Àr anvÀndbar för kommuner i deras trygghetsarbete.UtifrÄn den forskning och litteratur som finns inom Àmnet trygghet utformades den metod som kom att anvÀndas i studien. Metoden som togs fram kallas InF (Identify and Fix) dÄ syftet Àr att identifiera otrygga platser för att sedan ÄtgÀrda dessa. Medborgare i GÀvle fick i en undersökning markera vilka platser som de upplever otrygga och varför, detta jÀmfördes sedan med en karta som visar koncentrationen av anmÀlda brott.

Personer som utsatts för vÄldsbrott och deras upplevelser av kontakten med polisen

Att bli utsatt för brott innebÀr ofta starka kÀnslomÀssiga reaktioner och sÀttet som brottsoffer hanterar situationen beror till stor del pÄ upplevelser som de har strax efter det intrÀffade brottet. Eftersom polisen i regel Àr de första att möta personer som utsatts för brott sÄ har polisen en unik möjlighet att hjÀlpa brottsoffren att hantera det akuta traumat och undvika att de drabbas av sekundÀr viktmisering. Forskning har visat att brottsoffer, Àven de som utsatts för vÄldsbrott, generellt Àr nöjda med polisens hjÀlp och upplever kontakten med polisen som positiv. Denna uppsats syfte var att undersöka hur personer som utsatts för vÄldsbrott upplevde kontakten med polisen i samband med anmÀlan av brottet och vid utredningen av brottet. En kvalitativ ansats valdes och semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex personer.

Hur kombinerar ungdomar skolan och lagidrott : En kvalitativ?studie om h?gstadieelever som spelar handboll eller ishockey?upplever?och hanterar?kombinationen av skolan och idrotten.

Syfte och fr?gest?llningar: Syftet med unders?kningen ?r att f? en djupare f?rst?else om hur h?gstadieelever upplever och hanterar kombinationen av studier och idrottandet. Samt vad som hade kunnat underl?ttat kombinationen f?r h?gstadieeleverna.?D?r uppsatsen svarar p? f?ljande fr?gest?llningar: Hur upplever h?gstadieelever kombinationen av skola och idrott??Hur hanterar h?gstadieelevernakombinationen av skola och idrott??Vad hade underl?ttat kombinationen av skola och idrott f?r h?gstadieelever?????? Metod: Unders?kningen hade en kvalitativ ansats?och d?r en semistrukturerad intervjumetod valdes. Unders?kningen avgr?nsade sig till?h?gstadieelever som spelar handboll eller ishockey.?Urvalet gjordes?utifr?n h?gstadieelever som spelade handboll eller?ishockey, eftersom det??r tv? prestationskr?vande?idrotter?som kan g?ra det sv?rt att balansera med skolan.?Det var 4 styckena som deltog fr?n b?da idrotterna, s? 8 deltagare totalt.????? Resultat: H?gstadieeleverna upplevde kombinationen som stressig och kr?vande.

RÄdgivningstjÀnster och revisorns oberoende : en europeisk litteraturstudie

Bakgrund: Ra?dgivningstja?nster utgo?r idag en betydande del fo?r ma?nga revisionsbyra?ers verksamhet. Revisionsbyra?er har pa? grund av sin revision en kunskapsbas som konkurrenterna ofta inte har, och ett fo?rtroende som revisorer som ger en fo?rdel i ra?dgivningsbranschen. Dock a?r det detta fo?rtroende, eller oberoende, som ma?nga a?r ra?dda fo?r ska a?sidosa?ttas na?r revisorn utfo?r ra?dgivningstja?nster.

<- FöregÄende sida 25 NÀsta sida ->