Sökresultat:
2426 Uppsatser om Utrymme och bekvämlighet - Sida 46 av 162
Klossar -en vÀg till kunskap : En studie av förskolor och skolors anvÀndning av konkret och laborativt materiel
I vÄrt examensarbete har vi valt att förkovra oss inom matematikens vÀrld, en studie av skolorsanvÀndning av konkret och laborativt materiel. Syftet för undersökningen Àr attundersöka möjligheter och anledningar till att anvÀnda konkret och laborativ materiel vidinlÀrning av matematik.I litteraturdelen lyfter vi fram teorier om lÀrandet med extra fokus pÄ matematiken. UtifrÄnlitteraturen Àr det tydligt hur viktigt det praktiska arbetet Àr för inlÀrning. Det framkommeratt konkret och laborativt materiel synliggör matematiken pÄ ett sÄdant sÀtt atteleverna kan lösa svÄrare uppgifter. NÀr eleven ges möjligheten att fÄ anvÀnda konkret ochlaborativt materiel kan de nÄ en högre abstraktionsförmÄga.Metoden vi anvÀnt oss av Àr kvalitativ undersökningen.
Att arbeta med förÀndring : Na?gra svenskla?rares tankar kring deras sa?tt att arbeta med Lgr 11
Tidigare forskning visar att fo?r att en skolreform ska fa? genomslag i praktiken ma?ste la?raren ses som en nyckelfaktor. La?rarna ma?ste fo?rsta? varfo?r reformen genomfo?rs och de ma?ste fa? tid och utrymme att implementera skolreformen i skolans vardag. Syftet med min underso?kning a?r att se hur la?rare fo?ra?ndrat sitt arbetssa?tt sedan info?randet av Lgr 11 och vilka uppfattningar la?rarna har kring den nya la?roplanen.
Elevers perspektiv pÄ mobbning och att arbeta förebyggande med mobbning
Denna studie Àr av kvalitativ karaktÀr med en fenomenologisk ansats. Fyra elever har intervjuats, dÀr tre utav dem har intervjuats tillsammans i fokusgrupp och en individuell intervju, för att undersöka deras erfarenheter av mobbning och förebyggande arbete med mobbning. Elevernas erfarenheter sÀtts i fokus och deras berÀttelser ligger till grund för vad de kommer fram till Àr effektiva metoder för att arbeta förebyggande med mobbning. Hur dessa elever sjÀlva hade valt att arbeta förebyggande med mobbning Àr vad som Àr intressant för denna uppsats. Intervjuerna som genomförts har varit av semistrukturerad karaktÀr dÀr det har anvÀnts öppna frÄgor för att lÀmna mycket utrymme för berÀttelser och resonering kring Àmnet som kan ge en djupare förstÄelse av elevernas uppfattning.
Humankapital : PoÀngen med att investera i personal
Investeringar som görs i humankapital kan ses som lönsamma dÄ de kan bidra till konkurrensfördelar, högre resultat och bÀttre service. Detta kan ske via utbildningar, satsningar i företagshÀlsovÄrd och arbetsmiljö för att stimulera och behÄlla personal.  Humankapitalinvesteringar ger utrymme för utvecklingsmöjligheter vilket hjÀlper företag att verka konkurrenskraftiga i en förÀnderlig miljö. Dock har det pÄvisats svÄrigheter i att mÀta effekten av investeringarna. Genom uppföljning i form av undersökningar hos dess intressenter kan företagen fÄ en bÀttre uppfattning kring investeringens effekt.
Kritiskt tÀnkande : Ett försök till klargörande
Det övergripande syftet med denna c-uppsats Àr att skapa klarhet i begreppet kritiskt tÀnkande, vilket görs genom att studera olika kritiska traditioners syn pÄ begreppet samt dess förekomst i lÀrostadgor frÄn 1900-talets början och framÄt med avseende pÄ gymnasieskolan.De första tecknen pÄ ett kritiskt förhÄllningssÀtt kan vi se redan under antiken, men det var först under 1700-talet som Immanuel Kant utvecklade innebörden av begreppet, vilket senare kom att influera Karl Popper, vars filosofiska idéer inspirerade de informella logikerna, som har uttalat sig om just kritiskt tÀnkande i relation till pedagogiken och skolvÀrlden.Under 1940-talet kan vi se de första formuleringarna som innehÄller begreppet kritiskt tÀnkande i de svenska lÀrostadgorna för gymnasieskolan och sedan dess har begreppet getts ett större utrymme allt eftersom nya lÀroplaner har utvecklats. De första formuleringarna kan hÀrröra frÄn den amerikanska aktivitetspedagogiken, medan nuvarande lÀroplan gör en viss koppling mellan kritiskt tÀnkande och det klassiska bildningsbegreppet, sÄ som det formulerades inom den tyska bildningsfilosofin i slutet av 1700-talet..
Corporate branding identity och det symboliska vÀrdet av ett nationsvarumÀrke
FrĂ„gestĂ€llning: Hur profileras ett företags corporate branding identity i reklamkampanjer till utlandet och hur stort utrymme fĂ„r nationstillhörigheten i denna kontext? Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur, varför och i vilken utstrĂ€ckning företag anvĂ€nder sig av corporate branding i sin marknadsföring till utlandet, samt vĂ€rdet av och i vilken utstrĂ€ckning nationstillhörigheten anvĂ€nds i det avseendet. Genomförande: Uppsatsen utgĂ„r ifrĂ„n teori omfattande traditionell marknadsföring, varumĂ€rken och reklam, nationsvarumĂ€rken och nationers image vilket relateras till corporate branding och modellen the corporate branding toolkit. Med hjĂ€lp av en semiotisk nĂ€ranalys, av en av respektive företags kampanjer, försöker författarna skönja hur företagens corporate branding identity och nationstillhörighet speglas i marknadsföringen. Summering: Ăven om det bör rĂ„da balans mellan komponenterna i ett företags corporate branding identity kan tyngdpunkten variera beroende pĂ„ företag.
Runstavar : Runstavar med finskt ursprung i de svenska finnmarkerna
Uppsatsen bestÄr av en jÀmförande studie av Ulf Ekman, grundaren till församlingen Livets Ord och KG Hammar, f.d. Àrkebiskop i Svenska kyrkan, sett ur ett perspektiv med gudsrelationen i centrum. Syftet var att finna hur gudsrelationen gör sig pÄmind i deras liv sÄvÀl i teori som i praktik och undersöka skillnaderna. För att nÄ uppsatsens syfte har jag anvÀnt mig av litteraturstudier. Undersökningen visade att Ekman och Hammar skiljer sig betydligt i sina sÀtt att resonera kring Gud.
Granskning och analys av utveckling och utformning av den statliga utredningsverksamheten vid Resurscenter tal och sprÄk - tidsperiod 1997 - 2008
Syftet med studien har varit att granska och analysera utveckling och utformning av utredningsverksamheten vid Resurscenter tal och sprÄk Ären 1997-2008.Den statliga styrningen har ocksÄ studerats samt hur verksamhetens utformning förhÄller sig till den statliga styrningen. Specialpedagogiska utredningar och Terminologi Àr viktiga begrepp i studien. Under tidsperioden har principen att all utbildning för alla barn/elever skall anordnas i hemkommunen uttryckts i statlig styrning. Skollagen anger att utbildningen ska vara likvÀrdig. Utredningsverksamheten vid Resurscenter tal och sprÄk har i uppdrag att ge rÄd och stöd i form av specialpedagogiska utredningar.
Cykelstaden - en studie av planeringsÄtgÀrder och infrastruktur för en cykelvÀnligare stad
Ett samhÀlle dÀr en hög andel av transporterna sker pÄ cykel har mÄnga fördelar
för miljön, hÀlsan och ekonomin. Inom staden har cykeln Àven fördelen att den
tar lite utrymme i ansprÄk och kan bidra till en attraktivare stadsmiljö.
Syftet med detta arbete Àr att presentera ÄtgÀrder som ger förutsÀttning för en
ökad och sÀker cykeltrafik. Baserat pÄ svenska och utlÀndska riktlinjer samt
exempel frÄn stÀder med en hög cykelandel ges en överblick över olika sÀtt att
frÀmja cykling i staden. Det handlar om att inkludera cykelplanering i övriga
stadsplaneprocesser, att skapa strategier för stadens utveckling av cykling,
att satsa pÄ fysisk infrastruktur anpassad efter cyklisters behov och att
informera och följa upp de mÄl som sÀtts.
Muslimska feminister : En studie om muslimska feminister i Sverige
Denna studie utgör en motbild till den homogenabild av muslimska kvinnors politiska engagemang som görs i bÄde politiska och akademiska kretsar. Man talar ofta om ?den muslimska kvinnans?motgÄngar och problem, i förhÄllande till större strukturella fenomen sÄ som islamofobi och rasism, men tar inte hÀnsyn till den mÄngfald som prÀglar gruppen muslimska kvinnor. IstÀllet för att ge utrymme för muslimska kvinnor att tala om interna och externa problem, utgörsig politiska och mediala aktörer till deras representanter, nÄgonting som denna studie argumenterar för, reproducerar en slags normativ vithet. Denna normativa vithet skapar en luckai den svenska debattenoch en blindhet inför muslimska kvinnors egna engagemangochleder ytterligare till ett exkluderande och ensidigt samtal om kvinnors rÀttigheter.
"Kommunikationen, det Àr ju den som gör hela matematikundervisningen" : LÀrares uppfattningar om att organisera en kommunikativ matematikundervisning
Följande studie genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med 4 lÀrare i förskoleklass och Ärskurs 1-3. Syftet var att studera deras uppfattningar om att organisera kommunikation i matematikundervisningen. Resultatet visade att lÀrarna ser kommunikation som grunden för elevernas lÀrande i matematik och att denna Àr viktig för att eleverna ska utveckla en förstÄelse för matematiken. Detta Àr nÄgot som Àven grundas i vetenskaplig forskning. Resultatet visade samtidigt att lÀrarna anvÀnder mycket praktiskt material och estetiska uttrycksformer som stöd till eleverna i den kommunikativa matematikundervisningen.
FörÀldrars delaktighet vid inskolning : En jÀmförande studie
Syftet med studien Àr att undersöka om olika inskolningsmetoder har betydelse för hur förÀldrar upplever sin delaktighet och samverkan vid inskolningen, samt om förÀldrarna har nÄgon möjlighet att pÄverka inskolningsmetoden.Studien Àr gjord pÄ tvÄ förskolor med olika inskolningsmetoder, förÀldraaktiv inskolning i tre dagar och traditionell inskolning pÄ tvÄ veckor. Studiens utgÄngspunkt Àr utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod och med en hermeneutisk ansats. MÄlsÀttningen har varit att undersöka hur förÀldrar upplever sin egen roll vid inskolningen. För att fÄ inblick och förstÄelse i detta anvÀndes en enkÀtundersökning. FrÄgorna delades personligen ut till de förÀldrar som ingick i studien.
Likriktat = Lekriktat? : en studie av lekplatser och lekredskap, deras lekvÀrden och utvecklingsmöjligheter ur ett landskapsarkitektperspektiv
Uppsatsen behandlar utseendet och anvÀndningsfrekvensen hos lekplatser och lekredskap. Skarp kritik riktas mot deras potential att gynna olika former av lek och det argumenteras för huruvida de faktiskt anvÀnds.
Arbetets mÄl Àr att undersöka hur man som landskapsarkitekt kan arbeta med lekredskap pÄ ett mer mÄngsidigt och kreativt sÀtt Àn vad som görs idag. Syftet med arbetet Àr att föreslÄ strategier för hur lekredskap kan förbÀttras sÄ att lekplatser ska bli sÄ attraktiva som möjligt för barn och deras familjer.
Arbetet utgÄr ifrÄn att lek Àr viktigt för barns utveckling och inkluderar en kort introduktion till detta baserat pÄ litteraturstudier. Vidare diskussioner kring lek pÄ offentliga lekplatser med avseende till lekvÀrde och lekbehov förs med hÀnvisning till litteraturstudier. SÀkerhetsstandarden SS-EN 1176-1177 ges sÀrskilt utrymme för att pÄvisa fördelar och nackdelar som standarden medfört pÄ lekplatser och lekredskap.
Westmatic platta paket : Utveckling av ett modulbaserat stativsystem
Detta projekt har utförts pÄ en 10 veckors period och ligger pÄ C-nivÄ (15högskolepoÀng). Projektet gick ut pÄ att ta fram ett kÄpningsförslag för FUMO 3. Under denna period har de första 6 veckorna bestÄtt av konceptframtagning och bearbetning av koncept, och de sista 4 av sjÀlva prototypframtagningen. Metoderna som anvÀnts för idégenerering och konceptframtagning har varit diverse produktutvecklingsverktyg. DÄ mÄnga Àndringar och korrigeringar gjordes framför allt gÀllande basplatta, IP-lÄdor och externa enheter ganska sent in i projektet kunde gruppen inte faststÀlla ett konceptförslag förrÀn nÀrmare slutet av arbetet med detta projekt.
PatientskadeförsÀkringen - teori, empiri, analys
Uppsatsen syftar för det första till att applicera ekonomisk teori pÄ patientskadeförsÀkringssystem. Fyra viktiga teoretiska problem identifieras och analyseras: ansvarighetsproblemet, orsaksproblemet, informationsproblemet och ersÀttningsproblemet.För det andra Àr syftet att utifrÄn de teoretiska problemen beskriva patientskadeförsÀkringssystemen i Sverige, Storbritannien och USA. Analysen avslutas med en jÀmförelse.Det tredje syftet Àr att diskutera och analysera möjliga förÀndringar i patientskadeförsÀkringssystemen. Fokus ligger pÄ systemens effektivitet.Policyimplikationerna som föreslÄs Àr för det första införandet av ett sÄ kallat self-reportingsystem, som styr vÄrdgivarna att sjÀlva rapportera om skador.För det andra bör en slags sjÀlvrisk utredas mer, och eventuellt fÄ utrymme i patientskadeförsÀkringssystemen.För det tredje föreslÄs en översyn av ersÀttningsnivÄerna i patientskadeförsÀkringssystemen, eftersom det Àr svÄrt att förklara dagens stora skillnader utifrÄn individers preferenser. Denna översyn bör ske med utgÄngspunkt frÄn forskningen om betalningsviljan för ett QALY.