Syftet med vårt examensarbete var att undersöka genusskillnader ur ett jämställdhetsperspektiv i klassrummet samt om det sker någon förändring i synen på dessa skillnader hos flickor och pojkar från år 7 till år 9. Undersökningen valde vi att genomföra i två grundskolor. En enkät delades ut till fyra skolklasser, två klasser med elever i år 7 och två klasser med elever i år 9. Observationer med observationsschema genomfördes i två klasser med elever i år 7 och två klasser med elever i år 9. De beteenden som vi valde att observera mellan flickor och pojkar i klassrummet var främst verbala yttranden, interaktionen mellan könen och känslouttryck.

Syftet med uppsatsen är att utveckla förståelse av villkor som är specifika för den kontext samhällsentreprenörer verkar i och som påverkar dem att utveckla en samhällsentreprenöriell anda. Den frågeställning jag sökte svar på var vad verksamma samhällsentreprenörer upplever som väsentliga kontextuella villkor för sitt agerande, sina tankar och sina attityder för att kunna utveckla en samhällsentreprenöriell anda. Uppsatsen har en etnografisk ansats, då intresset har varit att skapa förståelse och en beskrivning av samhällsentreprenörskap ur samhällsentreprenörernas synvinkel. Det empiriska materialet utgörs av 10 intervjuer, samt observationsmaterial av informanternas agerande på internet. Materialet har tolkats med hjälp av en tolkningsram.

Katter hålls som husdjur i många länder i världen och har mycket olika levnadsvillkor. Denna rapports syfte är att undersöka vilka för- och nackdelar olika hållningssätt har. De vanligaste sätten att ha sin katt i Sverige är som innekatt utan tillgång till utevistelse eller som utekatt vilket oftast innebär att katten är delvis inne och delvis ute. Frågeställningarna är: vilken boendesituation är att föredra ur kattens synvinkel? Vilka välfärdsproblem kan uppstå om katten bara är inne? Vilka välfärdsproblem kan uppstå om katten får gå ut? De specifika aspekterna som undersöktes var naturligt beteende (jakt), hälsa, utrymme, flerkatts-hushåll, miljöberikning och problembeteenden. Jaktbeteende är ett av kattens grundläggande beteenden och utförs även om katten får mat på annat sätt.

Idag står vi inför utmaningen att leva inom vår planets gränser. För att uppnå en hållbar utveckling krävs det en förändring i tankesätt, värderingar och livsstil menar UNESCO-UNEP. Detta kan åstadkommas genom en fundamental förändring i utbildningen från tidig barndom. Syftet med den här studien är att undersöka hur hållbar utveckling tolkas i den svenska grundskolan. Två ämnen har valts; biologi och hem- och konsumentkunskap.

OKG AB äger de tre kokvattenreaktorerna Oskarshamn 1, 2 och 3. Kärnkraftverket ligger i Simpevarp norr om Oskarshamn. Examensarbetet har utförts på Oskarshamn 1 inom ett projekt som kallas CEM. Oskarshamn 1 togs i drift 1972 och kan leverera en elektrisk effekt på 491 MW.Examensarbetet behandlar underhållsaspekter som bör tas hänsyn till vid projektering och konstruktion av det nya automatiskt gasturbinsäkrade 6,3 kV ställverket i system 642. Ställverket är huvudfördelningsställverk inom Oskarshamn 1 och ska bytas ut på grund av hög ålder samt brist på reservdelar.I syfte att uppnå hög driftsäkerhet och tillgänglighet för det nya ställverket har aspekter som förbättrar dess funktionssäkerhet, underhållsmässighet och underhållssäkerhet specificerats.

Hösten 2010 presenterades Skolverkets nya ämnesplan för religionskunskap i gymnasieskolan. Det såg där ut som om de existentiellt reflekterande inslagen hade tonats ned, och de kunskapsorienterande inslagen getts större utrymme. Det här påpekades i den efterföljande debatten, men förnekades av författarna till ämnesplanen. Förändringen förstås mot bakgrund av att religionskunskap i Sverige traditionellt förts utifrånbåde ett existentiellt reflekterande och ett kunskapsorienterande perspektiv.Detta arbete har som syfte att tolka vad styrdokumenten för Gymnasieskola 2011 säger om existentiell reflektion i ämnet religionskunskap. Arbetet har två frågeställningar.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur maskulinitet och maskulin homosocialitet konstrueras i två avsnitt av The O.C. Inom mediestudier finns mycket forskning kring genus, men ofta ur feministisk synvinkel och med anledning av detta ville jag med den här uppsatsen fylla en lucka och se hur maskulinitet konstrueras i ett populärkulturellt material. Förhållandet mellan sociala och fysiska egenskaper, såväl som förhållandet mellan män och grupper av män låg i fokus för analysen.Metod: Ur seriens första säsong valdes två avsnitt där maskulin interaktion fick stort utrymme. Dessa har analyserats med en modell för narrativ analys hämtad från Selby & Cowderys bok How to study television (1995). De två avsnitten analyserades var för sig, och varje avsnitt delades upp i tre sekvenser som alla analyserats för att finna deras explicita och implicita meningsinnehåll.Teori: R.W Connells bok Maskuliniteter (1995), såväl som annan maskulinitetsforskning agerade teoretisk grund.

I den ha?r uppsatsen har vi underso?kt i vilken utstra?ckning den o?kade kommersialiseringen av mediemarknaden i stort har pa?verkat Sveriges Televisions nyhetsprogram Rapport. Vi har analyserat huruvida bevakningen av politik och samha?lle har blivit mer kommersialiserad under a?ren 1985 till 2012. Teoretiskt har vi utga?tt fra?n Jesper Stro?mba?cks och Anna Maria Jo?nssons definitioner av kommersialisering: minskat utrymme fo?r politik, o?kat utrymme fo?r spel- och skandalgestaltningar, personifiering och snuttifiering.Studien bygger pa? en kvantitativ inneha?llsanalys av inslag om politik och andra samha?llsfra?gor fra?n Rapports 19.30-sa?ndningar vecka 11 a?ren 1985, 1990, 1995, 2000, 2005, 2010 och 2012.

Vi har gjort en fallstudie på barnläkarfallet som mellan åren 2009 och 2011 fick stor uppmärksamhet i medierna. En tre månader gammal flicka dog på Astrid Lindgrens sjukhus och en barnläkare blev misstänkt för dråp.Vi har undersökt hur rapporteringen och debatten såg ut i Aftonbladet och Dagens Nyheter. 96 artiklar har varit föremål för en innehållsanalys och fyra artiklar för textanalys.Vår undersökning har visat att barnläkarens sida fick mer utrymme i rapporteringen. Artiklarna tog oftare parti för barnläkaren än för åklagaren. Vi har också sett tendenser hos journalister att indirekt, eller i vissa fall direkt, ställa sig på barnläkarens sida.

En undersökning av hur stort utrymme och i vilka sammanhang som invandrare respektive svenskar får synas i lokalpressen. Tidningarna Sundsvalls Tidning och NSD jämfördes under en veckas tid och resultatet sammanställdes..

Bara genom en snabb genombläddring av morgontidningarnas kultursidor under de två gångna decennierna blir de ökade satsningarna på nöjesmaterial tydlig. Skribenter och kulturchefer på tidningarna tror att det är en trend som kommer att hålla i sig och växa..

Vår kandidatuppsats tar avstamp i Henry Jenkins teorier om mediekonvergens, Pierre Lévys teorier om kollektive intelligens och Pierre Bourdieus teorier om det sociala rummet. Syftet med denna uppsats är var att undersöka hur en person, med hjälp av en blogg, kan ta sig in i dagens medielandskap och skapa sig ett utrymme. För att undersöka detta valde vi att utgå från Melika Zakariaes blogg, Du Vet Inte. Vi gjorde även en intervju med Melika för att få en så övergripande bild som möjligt av hennes arbete med bloggen. I analysen har vi använt oss av Bourdieus teorier om fält, kapital och habitus som verktyg för att se hur hon tar plats i det nya medielandskapet.Det vi kom fram till i vår undersökning var att Melika, i och med dagens medielandskap, lättare kan skapa sig en viktig position och bli en inflytelserik person i hiphopfältet.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på barns bildskapande samt bredda min kunskap om hur pedagoger arbetar med bildskapande i förskoleverksamheten. Syftet var även att ta reda på vad pedagogerna vill uppnå med bildarbetet och hur pedagoger organiserar miljön i skapande aktiviteter. Jag ville också få svar på hur de intervjuade pedagogerna arbetar med att utveckla barns visuella kompetens. Metoden som användes i undersökningen var den kvalitativa intervjun och totalt intervjuades sex pedagoger, varav en via mail och telefon. Resultatet visade att pedagogerna var medvetna om att bildskapande är en viktig uttrycksform för barns allsidiga utveckling och de trodde att deras förhållningssätt påverkade barnens bildskapande. Pedagogerna menade att i arbetet med bild så var det viktigt att använda olika sorters material, att koppla ihop bildskapande arbete med barnens upplevelser och att ge utrymme för upptäckande med betoning på det fria skapandet.

Är lärares bemötande likvärdigt fördelat mellan flickor och pojkar? Ges flickor och pojkar lika stor mängd utrymme i undervisningen under matematiklektioner? För att studera interaktionen mellan lärare och elever under matematiklektioner har jag använt mig av en kvantitativ forskningsmetod där data samlats in under femton klassrumsobservationer i tre klasser i årskurs 2. Interaktionen mellan tre grundskolelärare och deras elever har studerats ur ett genusperspektiv, utifrån kategorierna talutrymme, antal frågor, och antal frågor som besvarats med, respektive utan, handuppräckning samt hur ofta flickorna, respektive pojkarna, tilldelas beröm och tillsägelser. Syftet med studien var att undersöka om lärarens bemötande av eleverna påverkas av elevernas könstillhörighet.Resultaten från studien visar att i de undersökta klasserna dominerar pojkarna som grupp vad gäller talutrymme, antalet besvarade frågor och uppmärksamhet från läraren, både vad gäller beröm och tillsägelser. Resultaten tyder på att flickor och pojkar ges olika utrymme i undervisningen under matematiklektionerna, vilket i förlängningen tyder på att flickor och pojkar fostras in i olika könsroller i enlighet med rådande genussystem..

Denna studie är av kvalitativ karaktär och baseras på halvstrukturerade intervjuer med sex spansklärare i gymnasieskolan. Studiens syfte har varit att studera lärares syn på bedömning och betygsättning av elevers skriftliga produktion på de nationella provet i spanska utifrån ett läroplansteoretisk perspektiv och utifrån teorier om bedömning. Undersökningens resultat visar att lärare i varierande grad använder sig av kursplanen vid bedömning av elevers texter och att deras bedömningsarbete begränsas av faktorer som resursfördelning som påverkar den tid som lärare har till att bedöma elevers texter och till vilken grad sambedömning ges utrymme inom lärarnas tjänster. Spansklärare uttrycker även en osäkerhet när det gäller betygsättningen av elevers texter då kursplaner lämnar stort tolkningsutrymme i bedömningen. Detta utrymme innebär att lärarna tolkar kursplanen på olika sätt och använder sig exempeltexterna som en konkretisering av kursplanen.