I denna medievetenskapliga uppsats har vi riktat vår uppmärksamhet mot den svenska musikjournalistiken och utifrån ett genusperspektiv undersökt vilka kvinnobilder som manifesteras och hur dessa förändrats över tid. Anslaget har varit hermeneutiskt då vi valt att genomföra en komparativ kvalitativ innehållsanalys av de två musikmagasinen Pop och Sonic där tidsspannet varit nio år. Analysen har visat på en skev genusrepresentation där kvinnan marginaliseras från en manligt könad musikbransch och förvägras den manliga friheten då hon förpassas till den privata sfären. Även om kvinnan på senare år tillmätts ett större utrymme i musikmagasinen så uppvägs detta genom att hennes prestationer förringas i gestaltningen. Sammanfattningsvis har vi att göra med en androcentrisk musikjournalistik som reproducerar en hegemoni där mannen blir till norm och kvinnan får nöja sig med en närvaro där hennes framgång är beroende av mannen.Kvinnobilder i förändr.

Detta examensarbete behandlar rollspel som undervisningsmetod inom historia på gymnasiet. Syftet var att undersöka hur denna undervisningsmetod stämmer in på pedagogiska teorier, samt vilket utrymme den har inom styrdokumenten Lpf 94 och kursplanen. De teorier som analyserades är de som representeras av Dewey, Piaget och Vygotskij. Läroplanen och kursplanen för historia A analyserades med hjälp av Blooms kunskapstaxonomi. Resultatet visar att rollspel i vissa delar passar in i pedagogiska teorier.

Syftet med denna uppsats var att genom en text- och bildanalys se hur Jesus framställs i lärobokstexter samt att söka efter tecken på manlig dominans och kvinnlig underordning i läroboksmaterialet. I undersökningen granskades fyra olika läroböcker som används på två högstadieskolor. Förutom undersökningen har jag också gjort en mindre studie av referenslitteraturen och ger en bakgrund av problemläget inom läroboksgranskning, genus och Jesusforskningen för att läsaren ska begripa hur omfattande och svårt detta problemområde är. Resultaten har sedan diskuterats mot styrdokumentens direktiv samt delar av referenslitteraturen. De viktigaste resultaten som framkommit av denna undersökning är att läroboksförfattarnas material vinklar Jesus främst som kärleksfull lärare.

Syftet med denna uppsats var att genom en text- och bildanalys se hur Jesus framställs i lärobokstexter samt att söka efter tecken på manlig dominans och kvinnlig underordning i läroboksmaterialet. I undersökningen granskades fyra olika läroböcker som används på två högstadieskolor. Förutom undersökningen har jag också gjort en mindre studie av referenslitteraturen och ger en bakgrund av problemläget inom läroboksgranskning, genus och Jesusforskningen för att läsaren ska begripa hur omfattande och svårt detta problemområde är. Resultaten har sedan diskuterats mot styrdokumentens direktiv samt delar av referenslitteraturen. De viktigaste resultaten som framkommit av denna undersökning är att läroboksförfattarnas material vinklar Jesus främst som kärleksfull lärare.

Denna studie antar en sociokulturell ansats och har som syfte att undersöka hur barn och pedagoger musicerar tillsammans i den pedagogiska verksamheten. Genom videoobservationer på en mångkulturell förskola med två medverkande förskollärare, en barnskötare och 16 barn i åldrarna 1½- 3 år har mina frågeställningar undersökts. Det som tydligt framkommer i denna studie är att musik i någon form används varje dag i den undersökta förskolans verksamhet och att sången är den aktivitet som framträder starkast. Resultaten visar att pedagogerna använder sig av olika kulturella redskap under musikaktiviteterna, t.ex. kroppsspråk och språk.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lärare och skolans bibliotekarier uppfattar skolbiblioteket och dess roll i undervisningen på högstadiet. Studien baseras på intervjuer som gjorts med lärare och bibliotekarier på två skolor. Vi har inspirerats av fenomenografin men använder en deskriptiv metod och beskriver i vårt resultat fyra delar: användning av skolbiblioteket, undersökande arbetssätt, skolbibliotekets roll och dess miljö och skolans bibliotekariers roll. I resultatet kommer vi fram till att skolbiblioteket har en viktig roll och att det finns en positiv inställning till skolbiblioteket. Skolbiblioteket används till studier, arbete och skönlitterär läsning.

Otrygghet och stress förekommer i arbetet för många sjuksköterskor. Detta upplevs som psykiskt påfrestande och kan leda till utbrändhet. Genom att erbjuda sjuksköterskor utrymme för reflektion och bearbetning av känslor, kan man förebygga dessa problem. Handledning, med syfte att reflektera tillsammans i grupp, är ett sätt att skapa trygghet i yrkesrollen för sjuksköterskorna. Syftet med denna uppsats är att utifrån tidigare studier och forskning beskriva sjuksköterskornas upplevelser av handledning i grupp.

Kritik är ett begrepp som inte har fått lika stort utrymme som feedback i forskning om sociala relationer. Den här studien visar på dess betydelse för relationer mellan lärare på en gymnasieskola. Utifrån teorier som Scheffs sociala band, Asplunds problemlösning, Meads ?I? och ?Me? med flera, belyser vi kritikens olika aspekter och vad som krävs för att den skall tolkas som positiv kontra negativ. Vi har under den här studien hittat en del saker som är relevanta när det gäller hur personer förhåller sig till kritik, exempelvis på vilket sätt den bör framföras och tas emot.

På initiativ av Håkan Gerdin påbörjades utvecklingen av ett personaluthyrningsprogram, eftersom han en lång tid saknat ett program med denna specifika inriktning. Detta startade sommaren 2002 genom ett examensarbete med väl genomfört förarbete och utformning av programmets design. Programmet fick även namnet GOE!. Under hösten samma år gjordes ännu ett examensarbete som bestod av att realisera större delen av GOE!. Då det fortfarande saknades funktioner och manual erbjöd jag mig att göra delar av detta arbete som sedan inleddes i början av 2003.

Då en människa drabbas av en kris kan utomstående hjälp krävas för att hantera och bearbeta de existentiella frågor som uppkommer. Ett allvarligt hot mot kvinnors hälsa är våld i nära relationer. Föreliggande studie har undersökt jourkvinnors stödsamtal med våldsutsatta kvinnor på kvinnojourer. Syftet var att undersöka vilken typ av existentiella frågor som personalen möter i stödsamtalen, samt att studera om och i så fall på vilket sätt utrymmet för dessa frågor i stödsamtal bidrar till ett ökat välmående för kvinnor utsatta för mäns våld. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex jourkvinnor runt om i landet.

Syftet med denna kvantitativa studie var att utifrån Susan A. Wheelans IMGD teori undersöka hur det organisatoriska stödet ser ut i arbetsgrupper på olika utvecklingsnivåer och om det finns samband mellan sådant stöd och utvecklingsnivå, vilken är unison med gruppens prestationsnivå. Genom en websurvey som distribuerades till ett bekvämlighetsurval via Facebook samlades data in från 52 deltagare, verksamma i arbetsgrupper inom skilda arbetsområden. Resultatet visade ett signifikant samband mellan organisatoriskt stöd och grupputvecklingsnivå. Resultatet visade även att det genomgående fanns utrymme för deltagarnas organisationer att öka stödet till sina arbetsgrupper, främst i fråga om utbildning och utveckling samt feedback, erkännande och belöningar på gruppnivå.

Intresset för denna uppsats väcktes av att vi anser att marknadsföring har fått för lite utrymme i vår utbildning vid Göteborgs universitet inom restaurangmanagerprogramet. I tider av lågkonjunktur finns det mindre ekonomiskt spelrum och vikten att då kunna marknadsföra sig är grundläggande för att överleva inom restaurangbranschen.Genom att utföra kvalitativa intervjuer på fem restauranger och en reklambyrå i Göteborgs stad har vi försökt att skapa oss en bild av hur krögare och en reklambyrå arbetar och tänker när det kommer till marknadsföringsrelaterade ämnen. Intervjuerna utfördes på verksamheter med liknande storlek och läge med vissa undantag.Resultatet visar på att flera av krögarna är medvetna om behovet av marknadsföring men att de inte lägger någon större vikt vid marknadsföring när det kommer till konkreta frågor gällande budgetering och planering av marknadsföring. Orsakerna uppgavs bland annat vara brist på kunskap samt avsaknaden av ekonomiska resurser. Flertalet uppgav att Internet och Webbsidor var det enklaste och mest kostnadseffektivaste sättet att marknadsföra sig..

Utgångspunkten för uppsatsen är att synliggöra erfarenheter av rasifiering som de upplevs i vardagen. Uppsatsen erbjuder en vidare förståelse av rasismens mekanismer och låter sig inte begränsas av den vedertagna definitionen av vad rasism innebär. Det empiriska materialet utgörs av tre reflexiva intervjuer med tre unga kvinnor i Skåne som kretsar kring deras personliga erfarenheter av vardagsrasism. Intervjuerna har analyserats med hjälp av diskursanalys och postkolonial teori för att öka förståelsen för hur den strukturella rasismen präglas av asymmetriska maktförhållanden. Den rasistiska diskursen positionerar kvinnorna och tillskriver dem egenskaper utifrån föreställda kulturella skillnader.

AbstraktSyftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning mindfulness hos studenter predicerades av välmående (i form av livstillfredsställelse), kön, ålder och utbildning. Mindfulness är av intresse eftersom det är hjärtat i den buddistiska traditionen i form av mindfulness meditation och vägen mot upplysningen. Men det är också en inriktning inom psykologin där mindfulness betyder att närvara i stunden. Min hypotes är att mindfulness kan skapa utrymme att omvärdera den subjektiva värderingen av hur nöjd man är med sitt liv. 66 kvinnor och 47 män ingick i studien.

Syftet med denna studie var att fördjupa våra kunskaper i hur interaktionen mellan pedagogen och eleverna bidrar till att skapa kön i samlingen. Vårt fokus har varit på pedagogens bemötande av barnen och hur flickor och pojkar kommunicerar i samlingen. Empirin samlades in med hjälp av kvalitativa observationer i en skolklass, årskurs ett, och en förskoleklass. I vårt resultat framgår det hur pojkar får mer utrymme i samlingen och flickor har mer tålamod att vänta på sin tur. Det visade sig även att pojkarna hade djupare samtal med pedagogerna och fick fler följdfrågor än vad flickorna fick.