
Sökresultat:
2422 Uppsatser om Utrymme och bekv??mlighet - Sida 23 av 162
Teknik i läroplanen för förskolan : En studie om pedagogers och skollednings förhållande till Lpfö 98 och dess förändringar - med fokus mot teknik
Syftet med studien har varit att skapa en uppfattning om verksamma förskollärares förhållningssätt till läroplanen med fokus på tekniken i förskolan samt att skapa en bild av rektorernas arbete för att förankra revideringarna av läroplanen hos pedagogerna. Undersökningen har begränsats till att omfatta förskollärare i en mellansvensk kommun. Bakgrunden till undersökningen är de revideringar av läroplanen för förskolan (Lpfö 98) som Skolverket arbetat fram och som fastslagits av regeringen i augusti 2010.Samtliga förskollärare i undersökningen är medvetna om att läroplanen har reviderats men inte alla vet vad revideringarna innebär. Undersökningen tyder på att revideringarna till viss del har påverkat pedagogerna till att ge teknik mer utrymme i förskolan. Minst en förskola har antagit en teknikprofil till följd av ämnets förtydligade i läroplanen..
Manöverkrigföring i svensk militärstrategisk dokrin
Manöverkrigföring är en central del i Försvarsmaktens syn på stridens genomförande och nyttjandet av sina väpnade resurser. Manöverkrigföring och manövertänkande tillmäts också stort utrymme i den militärstrategiska doktrinen. Med anledning av beslut om tillämpning för Militärstrategisk doktrin 2012 och därmed upphävandet av Militärstrategisk doktrin 2002 fann jag det värdefullt att analysera utvecklingen inom förhållningssättet till manöverkrigföring i doktrinen.Med kvalitativ textanalys som metod jämförde jag de båda doktrinerna i hänseende till manöverkrigföring och manövertänkande för att se om det skett någon utveckling. Jag belyste även möjliga påverkande faktorer på doktrinutvecklingen i två internationella insatser, nämligen KFOR och Isaf.Jag fann att en utveckling har ägt rum i förhållningssättet till manöverkrigföring och manövertänkande och att Militärstrategisk doktrin 2012 har ett mer nyanserat förhållningssätt än sin föregångare som hade ett mer okritiskt och föråldrat förhållningssätt till manöverkrigföring..
Fyra förskollärares erfarenheter av pedagogisk drama i förskolan
AbstraktTitel: Fyra förskollärares arbete med pedagogiskt dramaFörfattare: Elin Pierrou och Jessica StåhlTyp av arbete: Examensarbete 10 p (B-nivå)Handledare: Tina Waldén-HillströmExaminator: Maud SöderlundInstitution: Pedagogik, didaktik och psykologiProgram: Lärarprogrammet, Högskolan i GävleDatum: december 2007Syftet med uppsatsen var att undersöka hur fyra förskollärare arbetar med pedagogiskt drama i förskoleverksamheten och vad drama betyder för dem. I studien framkommer även om det finns tid och utrymme för detta ämne. Metoden genomfördes med ostrukturerade intervjuer där respondenternas erfarenheter inom ämnet framgår. Resultatet visade att pedagogiskt drama kan betyda många olika saker beroende på vem du frågar och vad personen har för erfarenheter. Det visade sig även att pedagogiskt drama var ett viktigt inslag i verksamheten enligt respondenterna och de önskade att det finns mer tid..
Administratör eller sjöbefäl? : En studie om befälens arbetssituation i dag.
Arbetet har svarat mot frågan om hur ett befäls arbetssituation ser ut i dag på bryggan och hur den mängd regler och riktlinjer som finns för vaktgående befäl påverkar hans förmåga att framföra fartyget på ett säkert sätt. För att studera detta har en litteraturstudie utförts där vi studerat transportstyrelsens utgivna haverirapporter samt forskning inom områdena om mänskliga faktorn, fartygsorganisation och sjösäkerhet. Det som framkommit under arbetets gång är att manskapet ombord de senaste åren allt mer har fått ge vika till förmån för teknik men då reglerna inte följt med i tempot kan det vara så att fartyg i dag inte uppfyller kraven för minimibesättning. Även om vi kan påvisa att befälen har en hög arbetsbelastning går det inte att se varför de handlat som de gjort vid olyckstillfällena. Vidare har konstaterats att det finns utrymme för framtida forskning i ämnet där man exempelvis kan se över hur haverirapporterna är utformade..
Torsten Brodén och kontinuumhypotesen med en introduktion till naiv mängdlära
I Sverige har barn och ungdomar i såväl grundskolan som gymnasiet sämre matematikkunskaper idag jämfört mot tidigare år (Pettersson m.fl. 2010 s.71). Kan orsaken till försämrad matematikkunskap stå att finna i utformningen av styrdokumenten?Sverige och Spanien har nått liknande resultat i internationella kunskapsutvärderingar. Det här examensarbetet jämför dessa två länders kursplaner för matematik i syfte att bidra med kunskap om relationen mellan två stora kunskapsutvärderingar och kunskapskraven i de två länderna för att om möjligt erbjuda förklaringsgrunder till ländernas resultat i dessa två kunskapsutvärderingar.Syftet uppnås med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys av de två ländernas kursplaner för matematik.
STRUKTUR OCH PROCESSER KRING HANDLEDNING
Att bedriva psykoterapi under handledning är en obligatorisk delkurs på den legitimationsgrundande psykoterapeututbildningen. Syftet med denna studie var att belysa den organisatoriska strukturen och processerna kring handledningsmomentet vid de legitimationsgrundande psykoterapeututbildningarna i Sverige. Data från 13 utbildningsinstitutioner samlades in via en enkät, vilka kompletterades med två intervjuer. Resultaten visade att både många likheter men också stora skillnader förekom mellan utbildningarnas utformning av den organisatoriska strukturen och processerna. Detta gällde såväl rutiner som informationsflöden och organisationens hållande funktion.
Är transporterna av norsk lax genom Sverige samhällsekonomiskt effektiv?: en jämförelse mellan två transportmetoder
I dagsläget går de flesta transporter av norsk lax med lastbil genom Sverige, endast en liten del går med tåg, emellertid finns det utrymme att transportera norska lax med tåg från Gällivare ner genom Sverige. För detta ändamål diskuteras en ny vägförbindelse mellan Porjus och Tysfjård för att förenkla den nödvändiga transporten med lastbil till Gällivare för omlastning. Syftet med den här uppsatsen är att analysera vilket av de två alternativen, att fortsätta transportera med lastbil eller att lägga om trafiken till tåg. För att göra detta har en CB-kalkyl använts. Resultaten visar på att det är en samhällsekonomiskt effektiv lösning att lägga om transporten till tåg om den nya vägförbindelsen byggs.
Bygga ett torn : en undersökning av gymnasieelevers upplevelse av ett lärande
I svensk gymnasieskola genomfördes 2011 en omfattande reform som innehöll stora förändringar. En av dessa förändringar var ett minskat utrymme för estetiska kurser. Många gymnasieelever genomgår numera en hel utbildning utan att ha mött någon estetisk uttrycksform. I skolans styrdokument återkommer begrepp som kreativitet, förmåga att lösa problem och förmåga att ta initiativ. I ett modernt samhälle uttrycks en efterfrågan på ovanstående kompetenser. Skolans läroplaner beskriver elevers rätt till lärande genom flera olika uttrycksformer.
Fjollor och flator: var är de i reklamen?
Minoritetsgrupper som exempelvis homosexuella får allt större utrymme i dagens massmedier. Uttalat homosexuella personer förekommer i såväl TV som tidningar och filmer och har blivit en självklar om än omdiskuterad del av medieflödet. Med detta som utgångspunkt syftar den här uppsatsen till att genom en kvalitativ näranalys utröna huruvida homosexualitet även kommer till uttryck i reklam. Vi valde att studera och jämföra reklambilder ur två av Sveriges största månadstidningar med heterosexuell målgrupp. Efter att ha studerat och analyserat vårt material drog vi slutsatsen att homosexualitet sällan eller aldrig uttrycks i reklam i tidningar med heterosexuell läsekrets.
Var finns skillnaderna? En studie om geografilärares förhållningssätt till den nya ämnesplanen i GY2011
Frågan som har legat till grund för uppsatsen, och som ofta dyker upp i samband med nybildandet eller reformerandet av nya kursplaner för skolämnen, är vilka ämnesteoretiska likheter och skillnader som bör råda mellan gamla och nya kursplaner. Detta är ett intressant problemområde att undersöka då det nu har gått ett par år sedan den nya ämnesplanen för gymnasieskolan trädde i kraft. Syftet med studien är att undersöka ett antal geografilärares förhållningssätt till den nya ämnesplanen inom GY2011. Detta ska besvaras med hjälp av följande frågeställningar:? Hur förhåller sig lärarna till de ämnesteoretiska skillnaderna i den nya kursplanen i förhållande till den gamla?? I vilken utsträckning sker praktisk tillämpning av det nya innehållet enligt Skolverkets kommentar kring ämnesplanen, exempelvis kring GIS?Uppsatsen är baserad på sju stycken djupintervjuer med geografilärare som, för att kunna besvara syftet och frågeställningarna, antar en kvalitativ form.
Kriget på Balkan i historieläroböcker : En diskursanalys
Syftet med undersökningen är att ta redan på hur Balkankriget i slutet av 1900-talet konstrueras i svenska läroböcker för gymnasiet. Faircloughs kritiska diskursanalys ligger till grund för analysen. I framställningen av Tito har en Tito vänlig diskurs uppmärksammats liksom en diktaturkritsk diskurs. Inom området självständighetsförklaringar har en pro-jugoslavisk diskurs och en serbkritisk diskurs registrerats. Etnisk rensning är ett känsligt ämne och undersökningen indikerar att det ges allt större utrymme i läroböckerna.
Feminism i socialt arbete En kvalitativ studie av femiismens plats inom den könsseparatistiska missbrukarvården
Detta examensarbete lyfter fram feminism i relation till socialt arbete. Mitt syfte var att se huruvida feminism är en del av den könsseparatistiska missbruksvården. Om könsseparatismen är feministisk samt om det finns en förändrigsträvan i arbetet. För att besvara mina frågeställningar har jag samlat in material samt genomfört tre temastrukturerade intervjuer. Mina informanter arbetar eller har arbetat inom den könsseparatistiska missbruksvården.
Man ska ha någonting att göra hemma också inte bara fritid ? elevers tankar och pedagogers avsikter med läxor. : En jämförande studie om hur läxor uppfattas ur barnperspektiv och barns perspektiv
Syftet med vår studie är att få en bild av hur elever från år 3 och år 4 uppfattar läxor och pedagogernas avsikter med dessa. Vi har utfört en kvalitativ undersökning där vi intervjuade både pedagoger och elever för att kunna göra en jämförelse mellan deras uppfattningar om läxor. Frågorna vi ställde var helhetsorienterade och höll sig inom samma tema men det har hela tiden funnits utrymme för inflikade frågor under samtalets gång. Enligt pedagogerna och eleverna är läxan en uppgift som görs utanför skolan men som är knuten till skolarbetet. Pedagogerna anser att läxan är till för repetition, färdighetsträning och att öva att ta ansvar.
'Adam : - en litteraturstudie om vem som kom först; mannen eller människan
Enligt den svenska översättningen av bibeln skapades mannen först och kvinnan skapades därefter av mannens revben. Detta arbete syftar till att studera om det finns utrymme för en annan tolkning av den andra skapelseberättelsen i Genesis, än den som traditionsenligt berättas i till exempel Bibel 2000. Kan det vara så att den första människan, ?adam, var en människa av båda eller inget kön, och att kvinnan sedan separerades ifrån ?adam och det som var kvar var mannen? Genom att studera olika forskares och teologers tolkningar av människans skapelse i Genesis 2 och de hebreiska ordens betydelse och placering i verserna har jag kommit fram till att den mest troliga tolkningen av texten är att mannen skapades först och att kvinnan därefter skapades utifrån mannens revben..
Utvecklingen av teknikundervisningen i år 1-6 på Dansäterskolan : ett illustrerande exempel
I samband med Lgr 80:s införande blev teknik ett obligatoriskt ämne i grundskolan. När Lpo 94 kom fick ämnet en egen kursplan och uppnående mål för år 5 och år 9. Det ställde krav på att man måste arbeta med teknik även i de lägre åren för att nå målen i år 5. Rapporter som är skrivna efter Lpo 94:s införande visar på dåligt resultat för teknikämnet. Dansäterskolan i Borensberg har i höst gjort en satsning på teknikämnet.