Detta examensarbete handlar om lokalisering och utformning av hÄllplatser pÄ en föreslagen spÄrvÀgsstrÀcka mellan Helsingborg och HöganÀs i nordvÀstra SkÄne. Det huvudsakliga syftet Àr att utforma hÄllplatsmiljöer och fÀrdvÀgar pÄ ett sÄ tillgÀngligt, trafiksÀkert och tryggt sÀtt som möjligt. HÀnsyn tas Àven till befintliga och nya utbyggnadsomrÄden samt spÄrvÀgens resandeunderlag. Den för spÄrvÀg föreslagna kuststrÀckan kallas HöganÀsstrÄket och hÀr ligger finns förutom Helsingborg och HöganÀs Àven tÀtorterna Lerberget, Viken, Domsten, Hittarp - Laröd och Mariastaden. SpÄrvÀgens strÀckning Àr i grova drag utpekad av Stadsbyggnadskontoret i Helsingborgs stad och spÄrvÀgen bör gÄ centralt genom samtliga tÀtorter sÄ att resandeunderlaget blir sÄ högt som möjligt.

Syftet med denna studie var att genom en litteraturöversikt kartlÀgga och beskriva arbetsterapeutiska ÄtgÀrder som frÀmjar delaktighet i dagliga aktiviteter hos personer med demenssjukdom som bor i hemmet. Datainsamling har skett genom att systematiskt vÀlja ut och kvalitetsgranska publicerade vetenskapliga artiklar genom datorbaserade och manuella sökningar. De Ätta artiklar som inkluderades i denna studie har analyserats genom kvalitativ innehÄllsanalys. Vid analys av data nyttjades Àven OTIPM med beskrivningar av arbetsterapeutiska modeller för ÄtgÀrder som raster. Analysen av de vetenskapliga artiklarna resulterade i ett huvudtema och tre underteman som beskriver arbetsterapeutiska ÄtgÀrder som frÀmjar delaktighet i dagliga aktiviteter hos personer med demenssjukdom som bor i hemmet.

DÄ dagens vapensystem blir allt effektivare med högre penetration och större verkan Àr det inte lÀngre möjligt att endast lÀgga pÄ mer pansar för att fÄ tillrÀckligt skydd. Fordonen blir för tunga och rörligheten pÄverkas negativt i allt för stor grad, dÀrför börjar nu system för aktivt skydd slÄ sig in pÄ marknaden. Dessa system söker aktivt av fordonets omgivning och skjuter ner inkommande hot sÄsom raketer och robotar och finns redan implementerade i en rad lÀnder i vÄrt nÀromrÄde. Infanteriets huvudbevÀpning, som mot bepansrade hot traditionellt sett varit just robotar, raketer och granater, Àr i mÄnga fall verkanslös i mötet med aktivt pansar.Uppsatsen undersöker vilka möjligheter som finns att med den utrustning som dagens svenska försvarsmakt Àr utrustad med nÄ verkan i mÄl som Àr skyddade av aktivt pansar. De befintliga systemen för aktivt pansar Trophy, Iron Curtain och Arena har valts som exempelsystem.

För att patienten ska ha optimal chans till överlevnad Àr det av största vikt att rekommendationer i samtliga delar av kedjan som rÀddar liv följs. Sjuksköterskan Àr oftast bland de första pÄ plats vid ett hjÀrtstopp pÄ en vÄrdenhet, vilket gör det intressant att belysa vilka faktorer som pÄverkar överlevnaden efter hjÀrtstopp pÄ sjukhus. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer i behandlingen av hjÀrtstopp pÄ sjukhus som pÄverkar överlevnaden. Genom en sammanstÀllning och analys av vetenskapligt vÀrderad litteratur utfördes en systematisk litteraturstudie i Àmnet. Resultatet visade att en vÀl fungerande organisation, utbildning, monitorering och följsamhet till riktlinjer var framgÄngsfaktorer i behandling av hjÀrtstopp.

De senaste Ären har intresset för vindkraftsetableringar ökat i VÀsterbotten. Det finns generellt goda vindresurser samtidigt som det Àr glest befolkat. PÄ uppdrag av Balticgruppen utreder Apoidea möjligheten att etablera en vindkraftspark med ca 20 vindkraftverk nordvÀst om Nordmaling. För att försÀkra sig om vindförhÄllanden pÄ platsen har vindmÀtningar gjorts under ca. ett och ett halvt Ärs tid.

I ett samhĂ€lle som strĂ€var efter en mer hĂ„llbar utveckling mĂ„ste vi minska vĂ„r förbrukning av energi i hela samhĂ€llet. Fastighetssektorn stĂ„r för en stor del av den totala energiförbrukningen i Sverige och nĂ€r vi avser att bygga mer energisnĂ„la byggnader Ă€r lufttĂ€theten en viktig frĂ„ga att ta hĂ€nsyn till. Även om energiförbrukningen Ă€r det vanligaste argumentet för att uppföra byggnader med god lufttĂ€thet finns det mĂ„nga fler goda skĂ€l. I en byggnad med god lufttĂ€thet minskar risken för fuktskador, termiska komforten ökar, luftkvaliteten förbĂ€ttras och byggnadens ljudisolering blir bĂ€ttre. I det hĂ€r examensarbetet har en fallstudie genomförts dĂ€r ett antal olika detaljer har testats för att se vilken pĂ„verkan de har för byggnadens lufttĂ€thet.

Varje polismyndighet har idag en skyldighet att ha en utarbetad mÄngfaldsplan. DÀrför har vi studerat tvÄ myndigheters mÄngfaldsplaner och stÀllt frÄgor utifrÄn dessa till de ansvarig inom varje myndighet. KÄren Àr idag vÀldigt homogen med tanke pÄ kön och etnicitet. Endast 19,6 % av poliserna i Sverige idag Àr kvinnor och nÄgon statistik pÄ hur mÄnga invandrare som finns ute pÄ myndigheterna finns över huvud taget inte. Litteratur har vi införskaffat frÄn bibliotek, Internetsidor samt kontakt med personer frÄn en av landets polismyndigheter.

GrÀnsöverskridande brottslighet i Haparanda och TorneÄ stÀller stora krav pÄ det polisiÀra samarbetet. Detta sker enligt de lagar och regler som finns idag. De behöver förbÀttras och dÀrför har Rikspolisstyrelsen (RPS) arbetat fram ett lagÀndringsförslag som ska underlÀtta samarbetet. Finland jobbar för motsvarande lagÀndringsförslag. Syftet med detta arbete Àr att beskriva de polisiÀra samarbetsformer som finns idag mellan polisomrÄdena, samt framtida samarbetsmöjligheter med lagförslaget frÄn RPS.

I Sverige begÄs ungefÀr vart tionde vÄldsbrott av personer i psykos och ca 40 procent av de brottslingar som Àr dömda för grova vÄldsbrott Àr psykopater. Detta pÄvisar att polisen i arbetet förr eller senare kommer att komma i kontakt med de hÀr personerna. PÄ grund av hÀndelserna i Malexander och Lindesberg har vi valt att undersöka pÄ vilket sÀtt psykopater och personer i psykos kan vara farliga för polisen vid ett ingripande. Vi har Àven försökt att ta reda pÄ hur polisen kan skydda sig frÄn eventuella vÄldshandlingar. För att söka svar pÄ vÄra frÄgor har vi genomfört litteraturstudier och intervjuer med personer som besitter stor kunskap inom omrÄdet.

Lödfogar pÄ kretskort utsÀtts för spÀnningar i samband med temperaturvÀxlingar. Dessa spÀnningar leder sÄ smÄningom till utmattningsbrott. OmstÀllning till blyfri lödning  pga EUdirektivet ELV (End of Life Vehicles) som inom kort kan börja förbjuda anvÀndning av blyhaltiga lödfogar Àven i tunga fordon, medför en ökad risk för utmattningsbrott, eftersom blyfria lödfogar pÄstÄs vara sprödare Àn tenn/bly lod. Scania har begrÀnsad kunskap om eller erfarenhet av blyfria lödfogar och har av den anledningen startat detta projekt.I det hÀr projektet vill man ta reda pÄ ifall pÄstÄendet ovan, om att blyfritt lod Àr sprödare Àn blyat lod, stÀmmer och för att kunna göra en sÄdan jÀmförelse mellan loden mÄste dessa analyseras frÄn ett materialtekniskt perspektiv. Scania har fram till nu faststÀllt sina provresultat via ett elektriskt funktionstest.

PICAB har i samarbete med Storklintens skidanlÀggning pÄbörjat ett test avmaskinstyrning till pistmaskiner. Första steget var att mÀta in tre skidbackarmed en manburen GNSS-utrustning. PunkttÀtheten av GNSS-punkternabestÀms av terrÀngens ytstruktur, desto planare underlag, desto mindrepunkter krÀvs. NÀsta steg var att tillverka en tredimensionell karta, genom attomvandla inmÀtt data av GNSS-punkter till en terrÀngmodell. Efter dettamonteras all maskinstyrningsutrustning och till sist exporteras terrÀngmodellentill pistmaskinerna.

Fördomar Àr nÄgot vi alla har och delvis behöver för att kunna fungera i vardagen. Genom fördomar skapar vi en ordning i tillvaron som leder till att vi inte behöver ta in all information i varje given situation, detta vore nÀstan omöjligt med hÀnsyn till begrÀnsningarna i vÄrat kognitiva system. I denna rapport vill vi undersöka hur dessa fördomar pÄverkar vittnens bedömning av en situation eller hÀndelse och de som Àr inblandade. DÄ vi omedvetet anvÀnder vÄra förutfattade meningar och tidigare erfarenheter för att tolka vÀrlden omkring oss, gÄr det att misstÀnka att det Àven pÄverkar vittnesutsagor. I rapporten har vi anvÀnt oss av fyra stycken studier om vittnen till vÄldsbrott, tre stycken intervjuer med erfarna poliser, kurslitteratur i tillÀmpliga delar samt annan litteratur.

I takt med en utveckling dÀr teknologi ersÀtter mÀnniskans arbetsuppgifter skapas en allt mer stilasittande livsstil. För lite fysisk aktivitet bidrar till diverse olika folksjukdomar och ohÀlsa som kostar samhÀllet 6 miljarder kronor per Är. PÄ senare Är har frÄgan lyfts fram om hur fysisk aktivitet kan uppmuntras i samhÀllet dÀr landskapsarkitekter bland andra professioner Àr en del av projektet. Det finns nÀmligen forskning som visar pÄ att utemiljön har stor betydelse pÄ vÄra rörelsemönster. En stark vÀxande trend i Sverige Àr löpning, nÄgot som en bred grupp mÀnniskor kan utöva och som inte krÀver nÄgon avancerad utrustning eller förberedelse. HÀr finns möjlighet att haka pÄ denna positiva trend och lÄta den genomsyra utformningen av stÀderna. För att fÄ en förstÄelse för vad som pÄverkar löpningen i bÄde bra och dÄlig bemÀrkelse genomfördes tre olika informationsinslamlingstekniker: 1.

Detta Àr en kvalitativ studie, med hermeneutiskt perspektiv, dÀr syftet Àr att studera hur individer i en kundorienterad verksamhet pÄverkas i arbetslivet och privatlivet av att vara flexibel och tillgÀnglig. Med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer har vi samlat in vÄr empiri, intervjuerna har genomförts med sÀljare eller servicetekniker i en kundorienterad organisation. I studien anvÀnder vi Castells nÀtverksteori och Foucaults maktperspektiv. Castells menar att nÀtverkssamhÀllet bestÄr av tillgÄngen till moderna kommunikationshjÀlpmedel som underlÀttar vardagen. Avancerad högteknologisk utrustning lÄter individen vara uppkopplad dygnet runt.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur den fysiska klassrumsmiljön pÄverkar elevers motivation att lÀra och lÀrarens möjligheter att fullfölja sitt uppdrag enligt lÀroplanen. Detta för att skapa en medvetenhet kring den fysiska miljöns möjligheter och hinder. UtgÄngspunkten har varit att se hur faktorer som möblering, Àmnes- och programspecifik utsmyckning, estetik, tillgÄng till grupprum och teknisk utrustning pÄverkar elever och lÀrare. Resultatanalysen bygger pÄ intervjuer med lÀrare, elever och rektorer pÄ tre kommunala gymnasieskolor samt observationer av skolornas klassrum. Avsikten Àr inte att jÀmföra skolorna utan ska ses som en möjlighet att fÄ en bredd i arbetet. Resultatet visar att den fysiska miljön i klassrummet pÄverkar bÄde lÀrare och elever.