Detta arbete ger en bild av polisens handrÀckningar av psykiskt sjuka personer enligt lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd (LPT ). Arbetet visar Àven att det idag finns ett antal faktorer inom handrÀckningsförfarandet av psykiskt sjuka som berörda parter inom polis och sjukvÄrd vill Àndra pÄ. Det problem som lyfts Àr bland annat bristande kommunikation mellan polis och sjukvÄrd, det finns ingen nationell blankett för hur en handrÀckningsbegÀran ska se ut samt inte heller nÄgon gemensam arbetsform vid handrÀckningar av detta slag. Vi har Àven granskat juridiken kring handrÀckningsförfarandet och bland annat kommit fram till att dessa handrÀckningar sÀllan följer de lagstöd som finns idag för hur de skall utföras. Sekretessen i sig Àr idag ocksÄ ett problem eftersom det finns en sÄdan osÀkerhet bland bÄde polis och sjukvÄrd angÄende vilken information som fÄr utlÀmnas om den person som Àr aktuell för en handrÀckning.

Utsikterna att kunna genomföra en Ă„terstart av de tvĂ„ smĂ„ vattenkraftverk som behandlas i denna rapport Ă„r goda. FörutsĂ€ttningarna Ă€r gynnsamma i sĂ„ mĂ„tto att planerna för Ă„terstarten ligger vĂ€l i linje med praxis som etablerats genom avgöranden i de högre rĂ€ttsliga instanserna gĂ€llande liknande fall. Ägaren planerar att driva verksamheten i stort sett sĂ„ som den ursprungligen bedrevs, vilket visat sig betydelsefullt för att fĂ„ Ă„terupptag av nedlagd vattenkraftverksamhet godkĂ€nt Dessa kraftverk Ă€r smĂ„, vĂ€ldigt smĂ„. Detta betyder att investeringskostnaderna mĂ„ste minimeras om det skall finns nĂ„gon chans att uppnĂ„ en acceptabel Ă„terbetalningstid för investeringen. NĂ„gra kostnader kan inte pĂ„verkas alls, till exempel anslutningen till elnĂ€tet.

De senaste Ären har intresset för vindkraftsetableringar ökat i VÀsterbotten. Det finns generellt goda vindresurser samtidigt som det Àr glest befolkat. PÄ uppdrag av Balticgruppen utreder Apoidea möjligheten att etablera en vindkraftspark med ca 20 vindkraftverk nordvÀst om Nordmaling. För att försÀkra sig om vindförhÄllanden pÄ platsen har vindmÀtningar gjorts under ca. ett och ett halvt Ärs tid.

Sammanfattning VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ för- och nackdelar med ett utomhuspedagogiskt arbetssÀtt utifrÄn yrkeserfarna pedagogers uppfattningar. FrÄgestÀllningarna vi har utgÄtt frÄn Àr: Vilka olika aspekter anser pedagogerna pÄverkar utomhuspedagogik? Hur kan olika gruppkonstellationer enligt pedagogerna pÄverkas vid utomhuspedagogisk verksamhet? Vad blir utomhuspedagogikens roll i vÀxelverkan mellan teori och praktik? VÄr utgÄngspunkt Àr tvÄ skolor, en kommunal och en privat skola. Insamlandet av empiri gjordes med hjÀlp av kvalitativa enkÀter och intervjuer. I vÄr studie har vi bland annat tagit del av Anders Szczepanski, Patrik Grahn och Lars Owe Dahlgrens teorier om utomhuspedagogik dÀr de till exempel tar upp vikten av sinnesstimulans i undervisningen och hur utemiljön kan bidra till detta. Resultatet av vÄr studie visar att rÀtt utrustning sÄ som klÀder Àr en viktig faktor för att kunna bedriva utomhuspedagogik pÄ ett fullgott sÀtt.

Polisen i Sverige ligger mÄnga Är efter sina kollegor framförallt i England och USA nÀr det gÀller att anvÀnda sig av psykologiska kunskaper nÀr man hÄller förhör. Vittnesutsagan och vad man fÄr fram för uppgifter Àr till mÄngt och mycket beroende av förhörsledarens kompetens och kunskaper. Trots att förhöret Àr en sÄ viktig del av bevissÀkringen i en utredning Àr det en vÀldigt försummat del av arbetet inom polisen. Anledningen till att vi har valt att fördjupa oss i Àmnet vittnesförhör och vittnespsykologi Àr att vi genom denna rapport förhoppningsvis kan fÄ en inblick i hur man kan bli en bra förhörsledare. Hur man genom kunskaper om hur en mÀnniska fungerar och varför man reagerar pÄ vissa sÀtt kan lÀra sig att bemöta vittnen och personer man ska förhöra pÄ ett bra och givande sÀtt.

TillgÄngen pÄ trÀdbrÀnsle i Norrbotten Àr god och idag utnyttjas inte de potentialer som finns. Syftet med projektet Àr att undersöka vilka konsekvenser ett ökat utnyttjande av trÀdbrÀnslen, pÄ bekostnad av fossila brÀnslen, har vad gÀller lokala effekter. Arbetet inleds med en beskrivning av olika trÀdbrÀnslen , som följs av en beskrivning av situationen i Sverige och Norrbotten idag. Efter det behandlas de lokala effekter som uppstÄr vid en ökad anvÀndning av trÀdbrÀnslen. Slutligen sker en livscykelanalys av ett olje- och ett pelletseldat alternativ.

Det finns mycket forskning om hur patienter upplever miljön i ett intensivvÄrdsrum. DÀremot finns inte lika mycket forskning om hur nÀrstÄende upplever intensivvÄrdsrummet. Forskning visar att nÀrstÄendes nÀrvaro har stor betydelse för patientens tillfrisknande och möjlighet att ÄterfÄ hÀlsa och vÀlbefinnande. NÀrstÄende förmedlar trygghet till patienten genom att berÀtta om det som sker i vardagen, utanför sjukhuset. IntensivvÄrdsmiljön innehÄller avancerad utrustning och det kan te sig skrÀmmande för nÀrstÄende, dÀrav Àr det av intresse att fÄnga deras upplevelser.

Just nu pĂ„gĂ„r stora förĂ€ndringar i byggbranschen. Kostnaderna för att bygga Ă€r idag för stora och branschen letar efter nya metoder för att effektivisera byggandet och minska kostnaderna. Genom att anvĂ€nda sig av den relativt nya Building Information Modeling-tekniken (BIM) öppnar sig flera nya dörrar för vad som Ă€r möjligt.BIM Ă€r kort sagt en digital modell dĂ€r all information för hur ett byggprojekts utformning, konstruktion, utrustning och förvaltning ska hanteras. En gemensam modell skapas som arkitekten, byggnadskonstruktörer, vvs-konstruktörer, el-konstruktörer och förvaltare har tillgĂ„ng till. Ändringar som görs i modellen blir direkt synliga för de andra parterna.Den gemensamma modellen ligger lagrad pĂ„ en gemensam server för att underlĂ€tta kommunikationen.I produktionen har man mycket att vinna av BIM.

Sammanfattning Detta arbete har huvudsakligen baserats pÄ en intervjustudie dÀr mÄlsÀttningen har varit att fÄ en inblick i tandhygienisternas psykosociala arbetsmiljö, samt belysa de arbetssituationer som har betydelse för stress bland tandhygienister idag. Dessutom baseras arbetet pÄ litteratur i form av böcker och vetenskapliga studier. Den ena av dessa studier fokuserar pÄ sambandet mellan tandhygienisternas arbetsförhÄllanden och sjukfrÄnvaron, medan den andra belyser tandhygienisternas uppfattning kring fysisk och psykisk arbetsmiljö. Intervjustudien lyfter fram sex omrÄden som pÄverkar stress i tandhygienisternas vardag, nÀmligen stressbenÀgenhet, tid, möjlighet att pÄverka, stöd, pauser och ekonomi. Majoriteten av deltagarna anser att tiden Àr den största stressfaktorn, dÄ den krockar med deras ambition att journalföra, slutföra behandling och samtala med patienter. En del arbetsuppgifter som pÄverkar tidsstressen Àr stÀdning, icke fungerade teknisk utrustning, förseningar, vÀnta pÄ konsultation med tandlÀkaren och patientgrupper som krÀver lÀngre behandlingstid Àn vÀntat, sÄsom akutpatienter, tandvÄrdsrÀdda och pratsamma patienter.

Syftet med detta arbete Àr dels att ge en orientering till blivande aspiranter om Àmnet digitala bilder samt relaterat till det hur bevisprövning sker i Sverige. Jag vill ocksÄ bidra till en ökad förstÄelse av hur detta pÄverkar polisens del i rÀttskedjan samt se om det finns nÄgra gemensamma riktlinjer för hur detta skall hanteras. För att man skall förstÄ varför det kan uppkomma frÄgor kring hur bilder anvÀnds vid en rÀttegÄng sÄ mÄste man förstÄ det svenska systemet med fri bevisprövning. DÀrför börjar denna rapport i det avsnittet för att sedan gÄ in pÄ hur bilder hanteras i Sverige och till viss del i USA. Detta arbete syftar Àven till att orientera lÀsaren inom nÄgra omrÄden inom digitala bilder, i tur och ordning avhandlas Metadata, Manipulering av bilder, Komprimering och Upplösning.

Idag Àr skiftarbete ett faktum för de flesta poliser som arbetar i Sverige. Skiftarbete innebÀr att man arbetar pÄ orgelbudna tider och att man rubbar den naturliga dygnsrytmen. Syftet med detta arbete Àr att vi vill fÄ kunskap om skiftarbetets pÄverkan pÄ trÀningens effekt och ÄterhÀmtning. Vi vill ta reda pÄ hur man kan hitta en balans mellan fysisk aktvitet, kost och ÄterhÀmtning i samband med skiftarbete. NÀr vi skrivit arbetet har vi utgÄtt frÄn ett fysiologiskt perspektiv och vi har tagit del av forskarbaserade rapporter som behandlar dessa Àmnen.

I den norrlÀndska glesbygden blir de tjÀnstgörande poliserna inte yngre eller fler till antalet. Syftet med rapporten Àr att beskriva de fördelar och nackdelar som finns med att arbeta som polis pÄ en liten ort samt att belysa problem som uppstÄr i och kring polisorganisationen för glesbygden. Framtida rekryteringar till glesbygden mÄste vara mera specifikt inriktade mot vad som krÀvs av de poliser som ska tjÀnstgöra pÄ mindre orter. Polismyndigheterna mÄste kunna erbjuda mer Àn en rik fritid med jakt och fiske. I olika statliga utredningar beskrivs problem som ojÀmn Äldersstruktur, bristande resurser, dÄlig arbetsmiljö och glesbygdsspecifika faktorer.

Antalet personer som skadas bland golvlĂ€ggare Ă€r ca 1.5 % per Ă„r och de skador som uppkommer Ă€r hand och knĂ€skador. Det Ă€r inte den grupp inom byggindustrin som har störst skadefrekvens men endast en lĂ„g andel klarar av att arbeta Ă€nda till pensionen. Detta examensarbete har haft till syfte att ge en objektiv bild av arbetsmiljön för golvlĂ€ggare, och ta fram brister och förslag pĂ„ förbĂ€ttringar. Det har gjorts efter önskemĂ„l frĂ„n Golvbranschen Öst och Lars Johnsson som under lĂ„ng tid sett problem i branschen. Jag har gjort intervjuer med golvlĂ€ggare och leverantörer (se sidan 34) och observationer pĂ„ arbetsplatser, tagit fram statistiskt underlag frĂ„n arbetsmiljöverket över skador och gjort litteraturstudier pĂ„ forskning inom omrĂ„det.Jag kom fram till att arbetsskador framför allt orsakas av dĂ„ligt anpassad skyddsutrustning och Ă€ven golvmaterial levererade i för stora förpackningar. Golv levereras i lĂ€ngder som Ă€r svĂ„ra att hantera manuellt och vĂ€ger ofta hundratals kilo. DĂ€rför blir hjĂ€lpmedel som bygghissar mycket viktigt för att förebygga arbetsskador, trots att dessa ofta plockas bort i förtid.

Denna rapport Àr ett examensarbete utfört av Per Jonsson, student vid Karlstads Universitet. Examensarbetet omfattar 22,5 högskolepoÀng och Àr ett obligatoriskt moment inom högskoleingenjörsprogrammet i Àmnet maskinteknik.   Företaget Trollspeed tillverkar högeffektiva racingmotorer för anvÀndning av racingteam pÄ elitnivÄ. Stora turboaggregat samt tillhörande utrustning sÀtts samman med specialbyggda avgasgrenrör för att uppnÄ största möjliga effektuttag. Tillsammans bildar dessa sammansatta delar en hög vikt och mÄste dÀrför stagas upp.   Detta arbete handlar om att ta fram en ny lösning för uppstagningen, dÄ dagens lösning leder till oundviklig spÀnningspÄverkan i grenröret som bidrar till att sprickbildningar uppstÄr. Projektet Àr indelat i tvÄ delar dÀr första delen omfattar framtagning av ett mÀtverktyg för analysering av rörelse samt kraftpÄverkan hos grenröret. Framtagningen av mÀtverktyget resulterade i en mÀtskala med visare för visualisering av rörelser och monterade lastceller för analysering av kraftpÄverkan.

Det har aldrig funnits sÄ mycket kunskap och vetenskap pÄ de svenska universiteten som idag. Dock nÄr inte denna kunskap alltid utanför akademin för att utnyttjas i kommersiella innovationer. Relationer mellan aktörer Àr fundamentalt för ett innovationsutbyte och dÀrmed Àr kontaktytorna mellan universiteten och nÀringslivet kritiska för att sprida kunskap dÀremellan. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur företag inom life science i Uppsala uppfattar relationer med Uppsala universitet samt vilka nyttor, drivkrafter, barriÀrer och konflikter som finns i denna relation. FöretrÀdare för Ätta företag har intervjuats och dÀrefter har relationerna med Uppsala universitet klassificerats ur teoretiska modeller samt analyserats.