Syftet med denna rapport Àr att belysa ATA/Polis 2008 ur olika perspektiv för att se hur dettagit hÀnsyn till forskning kring sömn och skiftarbete samt hur vÀl myterna kring arbetspassetslÀngd samt dygnsvilan stÀmmer.Orsaken till att författaren valde att fördjupa sig i ATA/Polis samt sömn och skiftarbete Àr föratt arbetstidsavtalet fick sÄdan uppmÀrksamhet dÄ det slöts och det florerade mycketfrÄgetecken kring vad avtalet egentligen innebar.För att besvara syftet studerades ATA/ Polis 2008, litteratur kring sömn och skiftarbete ochslutligen genomfördes fyra stycken intervjuer med poliser frÄn fyra olika polismyndigheter iSverige.Resultatet visar att alla myndigheter förutom VÀsterbottens lÀn ger direktiv till poliserna att deej fÄr lÀgga arbetspass som överstiger nio timmar. Stockholms lÀn har ett undantag frÄn avtaletvilket innebÀr att de kan fÄ arbeta tio timmars pass vid större hÀndelser och samtligamyndigheter har en regel om att dygnsvilan skall vara minst elva timmar. Stockholms lÀn harett undantag som tillÄter att de en gÄng per schemaperiod fÄr understiga dygnsvilan pÄ elvatimmar.Vidare visar resultatet att polisernas arbetstid har ökat och i samband med veckovilan innebÀrdet flera arbetspass. Arbetstidsavtalet har tagit hÀnsyn till forskningen kring sömn ochskiftarbete..

Att poliser hotas i tjÀnsten Àr ett allvarligt problem, bÄde om man ser till individens trygghet och vÀlbefinnande men ocksÄ om man ser till det demokratiska vÀrdet. Att ha ett samhÀlle dÀr poliser törs göra sitt jobb och inte rÄkar ut för repressalier med anledning av detta Àr dÀrför av största vikt. Omfattningen av hot mot poliser har kartlagts pÄ olika hÄll och siffror visar att detta Àr ett ganska vanligt förekommande fenomen. Cirka en tredjedel av alla poliser utsÀtts för pÄtagliga hot under ett Är och antalet anmÀlda brott som involverar vÄld och hot mot tjÀnstemÀn ökar. Syftet med denna rapport Àr att titta pÄ arbetet med hotade poliser i Stockholms lÀns polismyndighet och hur det eventuellt kan förbÀttras.

Stöld och snatteri Àr tillgreppsbrott som finns reglerade i brottsbalkens Ättonde kapitel. Stöld Àr kapitlets huvudbrott och snatteri Àr en ringa form av stöld. BÄda dessa brott har tre gemensamma rekvisit som mÄste vara uppfyllda för att straffansvar ska föreligga. Dessa rekvisit Àr olovligt tagande, tillÀgnelseuppsÄt samt att det ska innebÀra en ekonomisk skada för den som blir drabbad av brottet. Det finns flera olika sÀtt att utreda snatterier och detta arbete kommer att förklara nÀrmare vilka sÀtt som finns och nÀr de olika sÀtten Àr tillÀmpbara.

År 2006 publicerade Försvarsberedningen sin rapport En strategi för Sveriges sĂ€kerhet. I denna föreslĂ„r man bland annat att polisen skall kunna fĂ„ stöd av Försvarsmakten i vissa allvarliga situationer. Detta förslag har dock inte tagits emot vĂ€l av alla och bl.a. Ådalen 31 tas upp som ett argument emot detta. Detta arbetet syftar till att utröna vilka befogenheter som kan bli aktuella för militĂ€r personal om de skulle deltaga i polisiĂ€ra situationer i fredstid.

 Detta examensarbete handlar om miljövÀnligare inflygningar. Gröna- och kurvade inflygningar gör flyget mer miljövÀnligt. Det Àr ett effektivt sÀtt att minska flygets miljöpÄverkan. Varje grön- och kurvad inflygning innebÀr minskad brÀnsleförbrukning, utslÀpp samt betydligt lÀgre buller vid landning. Vid en grön inflygning, sjunker flygplanet kontinuerligt frÄn sin marschhöjd till landningsbanan med motorerna pÄ tomgÄng. En kurvad inflygning Àr en kombination av grön inflygning och kurvad inflygning.

Modern förhandlingsteknik arbetades fram av FBI och Scotland Yard efter den dramatiska gisslansituationen i MĂŒnchen 1976. Svensk polis utbildade förhandlare som kallades in vid mycket extrema situationer sĂ„som flygplanskapningar. Efter hĂ€ndelsen pĂ„ Möja 1995 dĂ€r en psykiskt sjuk man sköts ihjĂ€l, började svensk polis att utveckla sin strategi kring sĂ€rskild hĂ€ndelse och man började se sig om efter andra sĂ€tt att lösa liknande situationer pĂ„. Förhandling anvĂ€nds idag i ett mycket vidare spektrum Ă€n tidigare. Idag anvĂ€nds förhandlare Ă€ven vid mindre hĂ€ndelser för att undvika vĂ„ldsamheter, som exempel gripande av farliga personer, hjĂ€lpa sjĂ€lvmordsbenĂ€gna personer och omhĂ€ndertagande av psykisk sjuka.

Att arbeta som kriminalvÄrdare kan verka bÄde spÀnnande och farligt. MÄnga mÀnniskor Àr nog av uppfattningen att det endast Àr stora starka mÀn som Àr mest lÀmpade för den typen av arbete. Hur Àr det egentligen dÄ att vara kvinna och arbeta inom KriminalvÄrden? Tidigare forskning om kvinnliga kriminalvÄrdare visar att sÀkerhetsupplevelsen i mÄnga fall Àr relaterad till utrustning och att bemötandet kvinnorna fÄr uppleva Àr kopplat till nedvÀrdering, bÄde frÄn intagna och kollegor. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att synliggöra hur kvinnliga kriminalvÄrdare upplever sin sÀkerhet i sin yrkesutövning.

Fem lÄtar frÄn Richard Pages skiva Peculiar Life har analyserats med syfte att ta reda pÄ vad det Àr som ger dem dess sound. Analyserna har gjorts genom lÀsning av bookleten till skivan, informationssökning pÄ internet, genom att titta pÄ videodagbok frÄn inspelning av skivan och genom att lyssna pÄ lÄtarna. Analyserna har delats upp i kategorierna skriven information, video, utrustning och lÄtanalyser. Analyserna har visat att alla led i produktionen har stor betydelse för slutresultatet. Informationen som samlats in har anvÀnts till att Äterskapa soundet genom att komponera, arrangera, producera, spela in och mixa fem egna lÄtar baserat pÄ analyserna.

Syftet med denna rapport Àr att belysa den kognitiva intervjumetodikens fördelar och dess tillÀmpning i samband med polisiÀra förhörssituationer. Dessutom visa pÄ hur man kan utveckla sina kunskaper i detta spÀnnande Àmne. I arbetet med rapporten har i första hand böcker men Àven tidningsartiklar, en dokumentÀrfilm samt en intervju legat till grund för innehÄllet. Genom Ärens lopp har polisiÀra förhörsmetoder varierat till bÄde utformning, kvalité och framgÄng. VÄld, tortyr och isolering har varit vanliga inslag som förr i tiden anvÀndes för att framtvinga ett erkÀnnande.

Polisyrket Àr ett högriskyrke vad gÀller vÄld och hot. Bakgrunden till detta arbete Àr vÄrt eget intresse i Àmnet individuellt krisstöd och att ge lÀsaren en inblick i vilka metoder som anvÀnds vid krishantering. Vi vill ocksÄ pÄvisa de följdverkningar som kan uppkomma om en polis inte fÄr adekvat hjÀlp efter en traumatisk hÀndelse. Bearbetas dessa upplevelser pÄ ett rationellt sÀtt sÄ kan resultatet bli en polis som utför sitt arbete pÄ ett förtjÀnstfullt sÀtt, vilket gagnar alla i samhÀllet. VÄrt arbete bygger till stor del pÄ de handlingsplaner vi studerat frÄn JÀmtlands respektive VÀsterbottens lÀns polismyndighet.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Polisen skall vara synlig, inte bara i brottsförebyggande hÀnseende utan ocksÄ för att medborgarna skall veta att de kan kÀnna sig trygga. Polisen skall förebygga brott ge-nom sin nÀrvaro, ingripa omedelbart nÀr ett brott begÄs och utreda brotten inför lagfö-ringen. Regeringen har uttalat att de ska öka antalet poliser frÄn ca 17 000 till 20 000 poliser fram till Är 2010 för att kunna leva upp till dessa mÄl. De vill Àven att polisen skall vara sÄ effektiv som möjligt. Syftet med föreliggande studie var att jÀmföra det idag vedertagna arbetssÀttet med dubbelpatrull med det alternativa arbetssÀttet med enkelpatrull inom polisens ingripandeverksamhet, Àven kallat utryckningsverksamhet.

Vi vet alla att det Àr viktigt med en bra kost, trots detta missköter mÄnga sin kosthÄllning. Detta beror oftast pÄ bristande kunskap om vad som Àr bra kosthÄllning och svÄrigheten att bryta ett invant mönster och Àndra sitt beteende. Att arbeta i skift som bland andra poliser gör Àr nÄgot som ofta försvÄrar för individen att Àta hÀlsosamt. För att lÀra sig förbÀttra sin hÀlsa genom en bÀttre kost, oavsett skiftarbete eller inte, behövs kunskap om grunderna i vad vÄr kost innehÄller, vad de olika komponenterna i maten har för funktion och dess pÄverkan i kroppen. Vi beskriver de olika komponenterna fett, protein, kolhydrater, vitaminer, mineraler, antioxidanter, fibrer och vatten.

Den grova brottsligheten tenderar att bli grövre. VÄldet och hÀnsynslösheten mot allmÀnheten, de grova rÄnen mot vÀrdetransporter och banker, uppgörelser i kriminella gÀng och inte minst ungdomars kriminalitet mÄste bekÀmpas. Syftet med vÄr rapport Àr dels att sjÀlva fördjupa oss i polisens alternativa sÀtt att arbeta pÄ, dels att undersöka om ?punktmarkering? Àr en effektiv metod att anvÀnda sig av nÀr det gÀller att minska brottsligheten. För att skaffa oss underlag för detta fördjupningsarbete har vi valt att kontakta sakkunniga inom omrÄdet i respektive polismyndighet.

FrÄgestÀllning:Hur arbetar CreActive för att frÀmja det sociala kapitalet? Hur kan CreActive frÀmja det sociala kapitalet i en kreativ miljö? Hur underlÀttas mötet mellan mÀnniskor pÄ CreActive? Finns det förbÀttringsmöjligheter för att ytterligare frÀmja det sociala kapitalet pÄ CreActive?Syfte:Syftet med studien Àr att beskriva hur CreActive skapar nytta för sin omgivning. Det kommer Àven att undersökas kring hur mötet uppstÄr mellan mÀnniskor pÄ CreActive som ska frÀmja det sociala kapitalet.Metod:Studien genomfördes med den kvalitativa metoden, eftersom den fÄngar upp detaljer och information av intervjupersonernas tolkning av verkligheten, det vill sÀga deras uppfattning, tankar och kÀnslor. Det medför en inblick kring hur CreActive arbetar med mötet mellan mÀnniskor, för att frÀmja det sociala kapitalet. Empirin bestÄr av intervjuer med studenter och anstÀllda.Slutsats:Det framgÄr att studenter inte kÀnner till CreActive i den utstrÀckning som CreActive vill.