BolagsskatteintÀkterna uppvisar stora variationer mellan Ären och Àr dÀrför en av de skatter som fÄr störst prognosfel. En av anledningarna till att den Àr sÄ svÄrprognostiserad Àr för att bolagsskatten Àr svÄr att knyta till utvecklingen av nÄgon underliggande makrovariabel.Eftersom utfallet pÄ bolagsskatteintÀkterna först presenteras i november Äret efter inkomstÄret mÄste finansdepartementet Àven prognostisera bolagsskatten för föregÄende Är. I uppsatsen kommer dÀrför en felkorrigeringsmodell att estimeras avsedd för att skatta föregÄende Ärs bolagsskatteintÀkter. Under uppsatsarbetets gÄng undersöks Àven vilka underliggande makrovariabler som kan tÀnkas pÄverka bolagsskatteintÀkterna och anvÀndas för en lÄngsiktig prognos.Den estimerade felkorrigeringsmodellen visade sig fungera vÀl som prognosverktyg för föregÄende Ärs bolagsskatteintÀkter. De variabler som hade största pÄverkan pÄ bolagsskatteintÀkterna; driftöverskottet nettot, AFGX, bolagsskattesatsen och privat konsumtion uppvisade dock inte tillrÀckligt starka samband för att anvÀndas vid lÄngsiktig prognos..

SyfteSyftet med undersökningen har varit att studera hur elitbandytrÀnare arbetar med att utveckla individer genom mÄlsÀttning, roller och konflikthantering i sina respektive lagprocesser.FrÄgestÀllningarna har varit: Hur arbetar elittrÀnare inom bandy med individuell mÄlformulering i lagprocessen? Hur arbetar elittrÀnare inom bandy med individer gÀllande roller i lagprocessen? Hur hanterar elittrÀnare inom bandy konflikter i lagprocessen?MetodUndersökningen gjordes pÄ allsvenska trÀnare inom bandy. Urvalet till denna undersökning har skett i relation till syftet, förestÀllningar, kön och geografi. Urvalet grundade sig pÄ förestÀllningen/uppfattningen att tvÄ av respondenterna var kunniga angÄende coachande samtal och tvÄ var mindre bekanta med sÄdana samtal. Insamlingen av empiriska data har skett genom intervjuer och sammanlagt intervjuades fem trÀnare (en under förundersökningen och fyra under huvudundersökningen).

Syfte: Verksamheten har sta?llda ma?l som de inte uppna?r, da?rfo?r har en omorganisation genomfo?rts. Syftet med underso?kningen a?r att fa? kunskap om hur mellancheferna beskriver sitt arbetssa?tt med att utveckla sin personal och hur omorganisationen har pa?verkat mellanchefernas arbete. Fra?gesta?llningar: Hur beskriver mellancheferna sitt arbete med att utveckla sin personal mot o?verga?ngar? Hur upplever mellancheferna implementeringen av omorganisationen och dess pa?verkan pa? o?verga?ngsarbetet?Metod: I va?r studie anva?nds fra?mst teorier som bero?r ledarskap och fo?ra?ndring.

Omorganisationer verkar vara ett vanligt sÀtt nÀr ledningen vill Àndra i verksamheten eller lösa ett problem som uppkommit. Omorganisationer ger företaget den omrörning i grytan som behövs för att den skall orka ta nya tag och fortsÀtta vara friskt och framgÄngsrikt. Men individer reagerar olika pÄ olika förÀndringar. En del individer oroar sig för och Àr motstÄndare till förÀndringar medan andra ser till och med mycket radikala och omstörtande förÀndringar som en drivfjÀder och stimulans.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur medarbetarna i en organisation har upplever den förÀndringsprocess som pÄgÄr samt vilka faktorer som kan ligga bakom dessa kÀnslor. Vidare vill vi försöka förstÄ de skillnader som kan förekomma mellan de olika medarbetarnas uppfattning av förÀndringen och Àven vad man tror om de framtida effekterna av omorganisationenUppsatsen har en kvalitativ ansats och vi har valt att ta hjÀlp av organisationsteorin för att försöka beskriva hur medarbetarna upplever omorganisationen.

Denna rapport redogör för ett kandidatexamensprojekt 15 p i industridesign pÄ Konstfack University College of Arts Crafts and Design. Projektet Àr ett gestaltningsprojekt som behandlar ett koncept om en ny utombordsmotor för privat bruk. Jag har under projektets gÄng identifierat ett antal vÀrdeord frÄn anvÀndare och en position pÄ marknaden som har resulterat i en utombordsmotor med en tydlig miljlöprofil.AnvÀndaren och mÄlgruppen för denna utombordsmotor har ett aktivt bÄtliv som krÀverstor flexibilitet av motorn.Konceptutvecklingen och dÄ frÀmst tekniska detaljer har arbetats fram i samarbete med sakkunniga inom förbrÀnningsteknik pÄ KTH. Resultatet Àr en hybridmotor som gÄr pÄ el-drift i lÄga hastigheter och förbrÀnningsmotor i högre hastigheter.Stor fokus har lagts pÄ gestaltningen i en process som har innefattat bÄde tvÄdimensionellt skissarbete och tredimensionellt modellarbete. Formen strÀvar efter att uttrycka ett hybridkoncept innehÄllande tvÄ motorer.

Idag lever ett stort antal individer med diagnosen Multipel Skleros (MS) i Sverige och det Àr i huvudsak unga och medelÄlders individer som fÄr sjukdomen, kvinnor dubbelt sÄ ofta som mÀn. Sjukdomen medför att individen kan fÄ bestÄende funktionsnedsÀttningar som berör exempelvis kÀnsel, rörlighet men Àven psykiska förÀndringar förekommer. Syftet med studien var att belysa hur stödet frÄn nÀrstÄende uppfattades av individen med Multipel Skleros. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie med kvalitativ ansats, dÀr tvÄ sjÀlvbiografiska böcker inkluderades. Resultatet som framkom visade att stödet frÄn nÀrstÄende var av stor vikt för att öka kÀnslan av trygghet och vÀlbefinnande hos individen med Multipel Skleros.

Syftet med studien var att skapa en förstÄelse för hur pedagogerna pÄ fritidshem frÀmjar barns sociala utveckling. I styrdokument och litteratur om fritidshemmets roll tas det upp hur arbete ska frÀmja utveckling hos individer, men sÀllan hur det ser ut i verkligheten. Eftersom att fritidshemmetsverksamhet Àr grupporienterat Àr ocksÄ verksamheten styrd utifrÄn bland annat antalet barn och personalgrupp. DÀrför blir det intressant att försöka förstÄ hur pedagoger jobbar för att frÀmja alla individer och hur de ser pÄ sin roll i att frÀmja social utveckling. Litteraturen om grupprocesser och utveckling Àr mÄnga till antalet, men inte sÄ mÄnga som berör fritidshemmet specifikt.

Sammanfattning Titel: Kunskapens makt - Makten över kunskapen Författare: Sofia Eriksson, HĂ„kan Lindgren och Noomi Nilsson Handledare: Henrick Gyllberg och Björn Ljunggren Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi 15 hp Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att skapa förstĂ„else för hur kunskapsföretag arbetar med omvandlingen av humankapital till strukturkapital för att behĂ„lla de anstĂ€lldas kunskap i företaget och dĂ€rmed undvika beroende av enskilda individer. Metod: Vi genomförde vĂ„r studie pĂ„ tre kunskapsföretag dĂ€r vi gjorde sex kvalitativa intervjuer med sju personer. Tre av personerna sitter i ledningen och de andra fyra Ă€r anstĂ€llda och har varit ett komplement till ledningen. Slutsats: VĂ„r studie visar att omvandling av humankapital till strukturkapital sker antingen genom överföring mellan de anstĂ€llda eller genom att de anstĂ€llda överför kunskap till företagets infrastruktur. Överföring mellan de anstĂ€llda sker med verktyg som mentorskap och temas som bygger pĂ„ den mĂ€nskliga kommunikationen.

Vuxenutbildningens utmaning idag Ă€r att skapa Ă€ndamĂ„lsenliga miljöer för individer som kommer frĂ„n marginaliserade grupper och som av olika anledningar inte deltagit i formella utbildningar efter den obligatoriska skolan. Eftersom tidigare forskning visat att vuxenutbildning bidragit till att öka klyftan mellan olika samhĂ€llsgrupper mĂ„ste nya pedagogiska modeller till för att undvika snedrekrytering. I Lindesbergs kommun kom Öppna skolan att bli en innovativ lĂ€rmiljö för individer med underlĂ€gsenhetskĂ€nslor gentemot skolan.Det övergripande syftet med studien var att genom en fallstudie skapa förstĂ„else för verksamheten genom att studera mĂ„ldokument och hur lĂ€rare och deltagare talar om den. Tre lĂ€rare och fyra deltagare har intervjuats och genom tillĂ€mpning av E.L.Dales modell inom olika kompetensomrĂ„den har utsagorna tolkats och analyserats. Samband mellan lĂ€rares handlingar, deltagares lĂ€rprocesser och verksamhetsmĂ„len har studerats.Undersökningens resultat visar att undervisningen i Öppna skolan framstĂ„r som didaktisk rationell.

Den hÀr uppsatsen behandlar virtuella communitys som en plats för social interaktion, kommunikation och identitetsskapande. Syftet med uppsatsen var att utforska hur relationer skapas, hur kommunikationen sker och hur individer framstÀller sin identitet pÄ Internet. Studien har bedrivits genom en kvalitativ intervjustudie med fokusgrupper och mÄlgruppen har varit unga vuxna i Äldern 19-25 Är. Som bakgrundsmaterial har vi undersökt tidigare forskning kring virtuella communitys, identitetsskapande, chattande och cyberkultur. Resultatet av studien kom att visa respondenternas anvÀndning av virtuella communitys och att dem ser det som en viktig del av det sociala livet.

De senaste Ären har prÀglats ett av sociala medier-bruk i stadigt ökande omfattning.Bilddelningsplattformen Instagram Àr ett av dessa medier. Med 150 miljoner anvÀndare* (data hÀmtad 6 september 2013), Àr plattformen ett av de största sociala nÀtverken idag.   I takt med sociala mediers stÀndiga expandering, har de flesta former av kommunikation kommit att pÄverkas. SÄ Àven den politiska kommunikationen. Ett intresse för politikers privatliv Àr emellertid inget nytt. Men med sociala medier har politiker betydligt större möjlighet att sjÀlva bestÀmma hur de medieras till allmÀnheten.   Denna studie har dÀrför undersökt hur tvÄ framtrÀdande svenska politiker, Veronica Palm (S) och Lars Ohly (V), anvÀnder sig av Instagram.

I Sverige har ca 69% av befolkningen nÄgon gÄng upplevt lÀndryggssmÀrta. En nedsatt bÄlstabilitet och motorisk kontroll i lÀndryggen kan vara en anledning till lÀndryggssmÀrta. En potentiellt verksam trÀningsmetod skulle motorisk kontrolltrÀning med marklyft kunna vara dÄ en stor aktivering av musklerna i bÄlen som samverkar för stabilitet i lÀndryggen krÀvs för ett korrekt utförande. För att skildra individers djupare upplevelser Àr en kvalitativ ansats att föredra vid vetenskaplig forskning. Syfte: Syftet med studien har varit att beskriva upplevelsen och erfarenheten av att trÀna högbelastande motorisk kontrolltrÀning med marklyft hos individer med perifiert medierad lÀndryggsmÀrta.

Syftet med studien var att undersöka samstÀmmigheten mellan sjukgymnasters prioriteringar. Sjukgymnaster inom primÀrvÄrd med landstings-, kommunalt- eller privat huvudmannaskap i Norrbottens LÀn tillfrÄgades om att prioritera 24 fiktiva patientfall. SamstÀmmigheten mellan prioriteringarna berÀknades med Kendalls konkordanskoefficient (W). SamstÀmmigheten var lÄg, Kendalls W=0,224, med stor spridning i prioritering för varje patientfall. Studien hade stort bortfall som analyserades.

Uppsatsen behandlar virtuella communitys som en plats för social interaktion, kommunikation och identitetsskapande. Syftet med uppsatsen var att utforska hur relationer skapas, hur kommunikationen sker och hur individer framstÀller sin identitet pÄ Internet. Studien har bedrivits genom en kvalitativ intervjustudie med fokusgrupper och mÄlgruppen har varit unga vuxna i Äldern 19-25 Är. Som bakgrundsmaterial har vi undersökt tidigare forskning kring virtuella communitys, identitetsskapande, chattande och cyberkultur. Resultatet av studien kom att visa respondenternas anvÀndning av virtuella communitys och att dem ser det som en viktig del av det sociala livet.

Effekterna pĂ„ öringens (Salmo trutta) diet till följd av en avverkning av kantzonsvegetationen har undersökts i ett fĂ€ltexperiment, dĂ€r tvĂ„ av de potentiella effekterna av en skogsavverkning simulerades. Fokus lĂ„g pĂ„ de tvĂ„ faktorerna ökad ljusinstrĂ„lning och minskat nedfall av terrestra evertebrater. Ökad ljusinstrĂ„lning har simulerats med hjĂ€lp av montage av lysrör och nedfall av terrestra evertebrater med hjĂ€lp av plasttĂ€lt. FrĂ„gestĂ€llningarna rör andelen terrester föda i olika behandlingar och Ă„rstider, dietskillnader mellan Ă€ldre och yngre öringindivider, skillnader i mĂ€ngden akvatisk föda vid ökad ljusinstrĂ„lning samt en taxonomisk översikt av dietens sammansĂ€ttning. Signifikanta skillnader mellan behandlingarna fanns, dĂ€r individerna i kontrollbehandlingen Ă„t signifikant mer terrester föda Ă€n individer i tĂ€ltbehandlingen och den kombinerade tĂ€lt- och ljusbehandlingen.