Tidigare forskning pekar pÄ att psykologiska faktorer pÄverkar hur individen rekryteras till en sekt. FörförstÄelsen inför denna intervjustudie var att det skulle kunna finnas ett behov av ett rehabiliteringscentrum i Sverige, och frÄgestÀllningen gÀllde vilka behov som föreligger hos en individ som lÀmnar en destruktiv sekt sett utifrÄn professionella hjÀlpares perspektiv. 14 personer deltog, psykiatriker, prÀster, politiker, terapeuter och psykologer. Resultatet visade att det finns olika anledningar till att individer rekryteras in i en sekt liksom till att de lÀmnar den. Resultatet visade ocksÄ att det föreligger ett hjÀlpbehov hos individer som lÀmnar sekter och gemensamma svar för alla respondenter var att det behövs: (1) samtal, (2) gemenskap, (3) nÄgon som lyssnar..

Titel: ?Instagram, vÄr scen för framtrÀdande?. En kvalitativ studie i ungdomars instÀllning och anvÀndande av fotoapplikationen InstagramNivÄ: C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskapFörfattare: Hannah OlssonHandledare: Anna EdinDatum: Juni 2014Seminarium: 5/6 2014Syfte: Syftet med denna studie Àr att fÄ ökad förstÄelse och insikt i ungdomars anvÀndande av fotoapplikationen Instagram. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor anvÀnder jag mig av nÄgra huvudfrÄgor vilka Àr:Vad finns det fo?r skillnader och likheter mellan tjejer och killars sa?tt att se pa? sin egen anva?ndning av Instagram?Vilka bakomliggande intentioner finns na?r anva?ndarna laddar upp en bild?Vilka bilder och texter Àr okej att publicera och vilka Àr inte det? Varför Àr det sÄ?Vilken roll har Instagrams tva? kontotyper fo?r vad dessa ungdomar va?ljer att publicera?Metod: Kvalitativa intervjuer.

Denna kvalitativa studie innefattar en undersökning om hur personer med en kombination av en anorexiliknande problematik samt emotionell instabil personlighetsstörning, upplever sin livssituation utifrÄn dessa tvÄ sjukdomstillstÄnd. En central frÄgestÀllning Àr att finna tÀnkbara orsaker till samsjukligheten mellan individernas sjukdomstillstÄnd. I denna studie har fem telefonintervjuer genomförts. UtgÄngspunkten i denna studie har bestÄtt av anknytningsteorin samt biosociala teorin, vilket Àven har varit en grund i att förklara samsjukligheten i analysen. Resultatet frÄn samtliga intervjuer indikerar pÄ att det finns tÀnkbara orsaker till varför dessa intervjupersoner utvecklat en anorexiliknande problematik och emotionell instabil personlighetsstörning samt att det rÄder en samsjuklighet mellan dessa tvÄ sjukdomstillstÄnd.

Undersökningen lyfter fram sambanden mellan individens olika sÀtt att orientera sin sinnesstÀmning och empati. DÄ empati har ett betydande inslag i mötet individer emellan har fokus inriktats pÄ individer med en yrkesroll som ledare dÄ de har skÀl att hantera sin empati. Undersökningen baserades pÄ en egen utformad enkÀt med 33 pÄstÄenden som ringade in relevanta begrepp. Denna besvarades av 105 deltagare frÄn sju olika företag. Undersökningen visade ett signifikant samband mellan ett reflekterande sÀtt och empati.

I vad som beskrivs som en globaliserad vÀrld har konkurrens om resurser förflyttats till en kommunal nivÄ. Platsmarknadsföring och kultur och kreativitet framhÄlls ofta som viktiga aspekter för mÄl om hur den egna kommunen görs attraktiv, nÄgot som upplevs stÀlla krav pÄ en förÀndring och förnyelse av den byggda miljön. Inte sÀllan handlar det om ikonbyggnader som arenor och tÀt hög stadsmÀssig bebyggelse, nÄgot som frÀmst varit förknippat med storstÀder dÀr urbana dimensioner ses som naturligt. I denna studie undersöks hur storstilade flaggskeppsbyggnader motiveras och legitimeras i mindre kommuner och vad detta innebÀr för planeringen och planerarens roll. Denna utveckling diskuteras i huvudsak utifrÄn hur stadspolitiken kan sÀgas karaktÀriseras av mÄl och aktörer, samt utifrÄn hur sprÄket genom diskurser söker definiera ett handlingsutrymme.

Individer som blivit brÀnnskadade upplever bÄde fysiska och psykiska hinder. En acceptans av den nya kroppen kan ta lÄng tid. Under rehabiliteringsprocessen pÄ sjukhuset arbetar det multiprofessionella teamet med denna patientgrupp för att de ska kunna klara av vardagen. Sjuksköterskan bör ha god kunskap av att vÄrda brÀnnskadade patienter. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur individen upplever sin livssituation efter en brÀnnskada för att sjuksköterskan ska fÄ en ökad kunskap och dÀrigenom kunna ge en god omvÄrdnad.

Ridsporten Àr Sveriges nÀst största ungdomssport endast fotbollen Àr större. En miljon svenskar kommer i kontakt med hÀstar pÄ ett eller annat sÀtt och cirka 500 000 rider regelbundet för motion, rekreation eller tÀvling. 200 000 Àr medlem i nÄgon av Svenska ridsportsförbundets 980 klubbar. Svenska ridsports förbundet har sett att det blir allt populÀrare att skaffa egen hÀst antingen Àr den uppstallade hemma eller sÄ hyrs en box i ett stall. I ett stall vistas flera individer pÄ en begrÀnsad yta som de ska samsas om.

Denna studie undersöker motivationsgrunderna till miljörelaterade beteenden i den privata sfÀren. Med en modell ursprungligen utvecklad av Martinsson & Lundqvist (2010) delas respondenterna frÄn en enkÀtundersökning upp i fyra idealtyper. De fyra idealtyperna Àr individer med gröna (miljövÀnliga) vÀrderingar och en grön (miljövÀnlig) livsstil ? de troende; individer med gröna vÀrderingar och en grÄ (icke miljövÀnlig) livsstil ? hycklarna; individer med grÄa (icke miljövÀnliga) vÀrderingar samt grön livsstil ? de hemliga, samt; individer med grÄa vÀrderingar och en grÄ livsstil ? vÀgrarna. Respondenterna delas upp i de fyra idealtyperna med stöd i value-belief-norm-teorin (VBN-teorin) ? en teori utvecklad av Paul C.

Den ökade takten av förÀndringar i organisationens omgivning har lett fram till att beslutsfattare söker efter alternativa styrmedel som Àr mer anpassningsbara till den specifika verksamheten. I och med det hÀr sÄ Àr det realistiskt att tÀnka sig att beslutsfattare kommer att stÀllas inför val mellan olika styrmedel. Trots detta sÄ har beslutsfattare enligt tidigare forskning en tendens att vara ovilliga till förÀndringar. Den hÀr studien har undersökt vilken betydelse kognitiv dissonans har för beslutsfattare i samband med val mellan budget och balanserade styrkort som styrmedel, samt om det finns nÄgra skillnader mellan hur svÄrt det Àr att byta ut budget mot balanserat styrkort och vice versa. Problemformuleringen testades med hjÀlp av tvÄ hypoteser i form av ett experiment som utfördes av en grupp studenter pÄ civilekonomprogrammet, som kan liknas med morgondagens beslutsfattare, dÀr de fick göra ett val mellan budget och balanserat styrkort.

Tidigare forskning har visat att individer tenderar se sig sjÀlva mindre sÄrbara Àn genomsnittet, vilket gör att man utsÀtter sig sjÀlv för ett stort risktagande. Syftet med studien var att undersöka om de individer som ser sig mindre sÄrbara Àn andra Àr de som pÄverkas av reklam och manipulation. I undersökningen deltog 183 studenter, 122 kvinnor och 61 mÀn. Tre olika mÀtinstrument kombinerades i en enkÀt. En reklamannons med tillhörande frÄgor, utarbetad i samarbete med en reklambyrÄ, ett instrument som mÀtte en individs Need for Cognition samt ett tredje för att mÀta hur sÄrbar personen sÄg sig i jÀmförelse med genomsnittet.

Uppsatsen behandlar privata angelÀgenheter pÄ arbetstid som ett fenomen och ser till anstÀlldas utförande av icke arbetsrelaterade sysslor av mer vardaglig karaktÀr. Undersökningen har genomförts med kvalitativa intervjuer pÄ ett försÀkringsföretag. Synen och förhÄllningssÀttet till privata angelÀgenheter behandlas och förstÄs ur ett ledningsperspektiv samt ur de anstÀlldas perspektiv, vilket slutligen resulterar i en jÀmförelse mellan dessa..

Sveriges byggsektor har varit under stÀndig strukturell förÀndring sedan mitten av 1900-talet. Idag finns bara 4 av de 10 stora byggföretagen som var verksamma i mitten av 1990-talet kvar. LÄgkonjunkturen under 1990-talet gjorde att de större byggföretagen började anvÀnda sig av underentreprenörer istÀllet för att anvÀnda eget folk. Det resulterade i att Är 2001 fanns det cirka 4000 VVS-installationsföretag. Företagsantalet speglar antalet inom de nÀrmare 20 branschgrupperna inom teknik och hantverk i byggsektorn.

Kinas sÀkerhet - En studie av hur Kina hanterar regionala utmaningarDen regionala stabiliteten i Sydostasien prÀglas av Kinas tydliga dominans. Kinas strÀvan att bibehÄlla regional stabilitet kÀnnetecknar den kinesiska utrikes- och sÀkerhetspolitiken. För Kina Àr ett stabilt nÀromrÄde en viktig grundpelare i sin strÀvan mot att fortsÀtta sin ekonomiska tillvÀxt och öka sitt regionala och pÄ sikt Àven globala inflytande. Ett stabilt nÀromrÄde Àr dessutom en förutsÀttning för att Kina ska kunna öka sitt engagemang i omrÄden bortom sitt nÀromrÄde.Denna uppsats analyserar Kinas syn pÄ sin sÀkerhet i sitt nÀromrÄde, och hur denna uppnÄs och bibehÄlls. Genom en jÀmförande studie dÀr Burma och Nordkorea tjÀnar som tÀmligen olika referensstater anvÀnds ett realistiskt teoretiskt perspektiv för att förklara Kinas ageranden och val av strategi.Resultatet visar ett Kina som tydligt strÀvar efter att pÄverka sin omgivning pÄ ett sÀtt som sÀkerstÀller sÀkerhet och ekonomisk tillvÀxt.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka faktorer tvÄ akademiska studentgrupper ? blivande socionomer och civilingenjörer ? vÀrdesÀtter hos en potentiell arbetsgivare samt utreda om det föreligger skillnader i vÀrdesÀttning av dessa faktorer utifrÄn utbildningstillhörighet. Syftet Àr Àven att undersöka hur kvinnor och mÀn vÀrdesÀtter dessa faktorer.skning Om en organisation har kunskap om vilka arbetsgivarfaktorer potentiella medarbetare finner attraktiva finns större chans att det strategiska arbetet med Employer Branding nÄr framgÄng (Moroko& Uncles, 2008). BÄde privat och offentlig sektor arbetar idag för att bli ett attraktiv arbetsgivare (Parment, Wetterberg & Myrén,2009) De individer som nu gör entré pÄ dagens arbetsmarknad tillhör Generation Y (Parment, 2008). En förutsÀttning för att bli en attraktiv arbetsgivare Àr att organisationen har kunskap om vad som attraherar unga (Franzon & Lundgren, 2003).I studien anvÀndes webb- och postenkÀt som tillvÀgagÄngssÀtt för insamling av datamaterial.

Problem/Bakgrund: Snedrekryteringen till universitet och högskolor, utifrÄn klass, har endast förÀndrats marginellt de senaste decennierna. Trots politiska reformer Àr arbetarklassen fortfarande underrepresenterad.Syfte: Syftet har varit att beskriva och förklara hur individer med arbetarklassbakgrund upplever sitt val, möte och eventuella reproduktion av högre studier. Vidare har det varit att se om de har gemensamma erfarenheter med andra i samma situation, om de har upplevt svÄrigheter eller fördelar i mötet med utbildning som kan hÀrledas ur deras klassbakgrund.Uppsatsens utgÄngspunkter och undersökningens upplÀggning: Jag har utgÄtt frÄn att individer med arbetarklassbakgrund, som minoritet pÄ högre utbildning Àr med om upplevelser som grundas i deras sociala bakgrund. DÀrför har jag valt att samla in mitt empiriska material genom att göra intervjuer med tre individer ur arbetarklassen som valt att lÀsa vidare. Det empiriska materialet har tolkats med hjÀlp av teorier av Pierre Bourdieu, Thomas Ziehe och en del forskning kring klassresenÀrer, frÀmst Mats Trondman.Slutsatser/resultat: Jag har funnit en del faktorer i den sociala bakgrunden som överensstÀmmer samt skiljer sig mot vad tidigare forskning kring klassresor diskuterat.