Sammanfattning Tandslitage Àr ett vanligt förekommande problem. Det finns olika typer av tandslitage sÄsom attrition(fysiologisk), erosion(kemisk) och abrasion(mekanisk). De bakomliggande orsaksfaktorerna skiljer sig Ät för de olika typerna av tandslitage. Attritioner delas upp i normalt och patologiskt. Normalt tandslitage beror pÄ Älder och kost, medan patologiskt tandslitage som Àven kallas bruxism, kan orsakas av stress och oro.

Na?r sociala na?tverk blir en del av va?r vardag o?ppnas uppenbara mo?jligheter till interaktion och na?tverkande pa? Internet med va?nner, kollegor och bekanta. Samtligt som sociala na?tverk erbjuder anva?ndare intressanta redskap, med ma?nga fo?rdelar, fo?r att kunna interagera utsa?tts samtidigt anva?ndares personliga integritet fo?r risker och hot. Denna uppsats underso?ker vad som oroar anva?ndare mest pa? Internet, va?rdet av en skyddad privat sfa?r utan insyn, varfo?r vi delar med oss av privat information pa? sociala na?tverk, vad kan man ta reda pa? utifra?n den information som finns tillga?nglig samt hur kan vi ba?ra oss a?t fo?r att inte fo?rlora va?r integritet pa? Internet.

Individer med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) kÀmpar varje dag att undvika andfÄddhet och andnöd. Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka kroniskt obstruktiva lungsjuka patienters upplevelse av livskvalitet, med sÀrskilt fokus pÄ andfÄddhet och social isolering. Metodavsnittet beskrivs genom Goodmans sju steg (1996). Resultatet presenteras i fyra huvudteman: AndfÄddhet och andnöd, livskvalitet och det dagliga livet, social isolering och miljön och stigmatisering och samhÀllet. I resultatet framkommer det att andfÄddhet Àr det mest besvÀrande symtomen, vÀdret och miljön pÄverkar individernas förmÄga att röra sig utomhus.

I ett samhÀlle dÀr tekniken rusar fram och medarbetare pÄ mÄnga arbetsplatser har möjlighet att stÀndigt vara uppkopplade och arbeta hemifrÄn, undrar vi vad som ligger pÄ företagets ansvar och vad individen ska fÄ sköta sjÀlv? Idag Àr det en sjÀlvklarhet inom IT-branschen att hÀnga med i den tekniska utvecklingen för att överleva ute pÄ marknaden. I och med detta utrustas de anstÀllda med det senaste inom tekniken gÀllande datorer och telefoner vilket bidrar till att de Àr antrÀffbara dygnet runt. Att identifiera sig med sitt arbete förekommer idag och mÀnniskor tar med sig sin arbetsidentitet in i privatlivet. Detta för att mÀnniskor i samhÀllet förknippar individer med deras arbete och det fÄr till följd att de anstÀllda stannar kvar i sin arbetsroll Àven pÄ fritiden och att de alltid representerar sin arbetsplats, bÄde i arbetet och privat. I undersökningen framkom det att alla informanterna har ett privatliv bara att det har olika betydelse för individerna hur privata de vill vara.

Budget anvÀnds av bÄde den kommunala och den privata verksamheten som prognos, kontroll, planering, samordning, Ätagande och till viss del Àven som kommunikation och motivation. De skillnader som finns Àr relativt smÄ. Detta anser vi beror pÄ att bÄda verksamheterna Àr budgetkopplade.

Denna studie handlar om relationen mellan narkotikamissbrukare och samhÀllets organisering av ansvar, tvÄng och omvÄrdnad i Sverige. Syftet Àr att bidra till en djupare förstÄelse av hur narkotikamissbrukare blir bemötta av samhÀllet och vilka val de stÀlls inför.Med hjÀlp av kvalitativ data har uppsatsens syfte varit att belysa tvÄngsvÄrdens betydelse för narkotikamissbrukarnas sjÀlvidentitet och frihet som enskilda individer. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av ansvariga pÄ myndigheter inom narkotikaomrÄdet, sociologiska teorier samt lagtexter som pekar pÄ en djupare förstÄelse av individer med narkotikaproblem samt hur den svenska tvÄngsvÄrden motiveras. Resultatet i uppsatsen redovisas med intervjuer frÄn respondenter som arbetar inom narkotikamissbruk pÄ institutioner och vi presenterar Àven teorier som anknyter till vÄr undersökning. Avslutningsvis diskuterar vi undersökningen i sin helhet. .

Denna studie syftar till att öka förstÄelsen för hur kriminalvÄrdare uppfattar sin yrkesidentitet. Var gÄr grÀnsen mellan det professionella och det personliga/privata i förhÄllande till de intagna pÄ en kriminalvÄrdsanstalt? Studien bygger pÄ Ätta kvalitativa samtalsintervjuer med kriminalvÄrdare pÄ en klass 1 anstalt i Sverige. Den insamlade empirin har analyserats med hjÀlp av Goffmans dramaturgiska perspektiv. Resultatet talar för att man kan applicera Goffmans dramaturgiska perspektiv med en frÀmre och en bakre region pÄ kriminalvÄrden.

Diskussionen om den svenska vÄrden Àr stÀndigt aktuell, sÀrskilt den som rör de tio till tolv procent som utgör privat verksamhet. De ekonomiska drivkrafter som finns i ett företag med vinstintresse kan anses vara oförenliga med vÄrd av god kvalitet. Det Àr viktigt att kunna balansera incitamenten kvalitet och vinstintresse för att undvika att patienter eller brukare blir missgynnade. Den privata vÄrden och omsorgen tampas med dagens rÄdande organisationskultur som sÀger att det Àr fult att tjÀna pengar pÄ vÄrd. Den offentliga sektorn i sin tur arbetar mot kvalitetsmÄl vare sig de Àr företagsekonomiskt effektiva eller ej, samtidigt som de brottas med svÄrigheter gÀllande krav pÄ ökad ekonomisk effektivitet, Ätstramningar och problem med att mÀta graden av framgÄng baserat pÄ prestationer.

Antalet mÀnniskor med diabetes i vÀrlden ökar, vilket anses bero pÄ den ökadebefolkningsmÀngden, att befolkningen blir Àldre, urbaniseringen samt att allt fler rör sigmindre och Àr överviktiga. Diabetes typ 2 Àr den vanligaste formen av diabetes i Sverigeidag och Àr kopplad till vÄr livsstil. DÀrför Àr kost och motion grundlÀggande ibehandlingen. Det Àr ett problem att individer inte vet vilka rekommendationer om kost deska följa och att de inte fÄr tillrÀckligt med riktlinjer och utbildning om nutrition. Syftetmed litteraturstudien var att ur ett patientperspektiv identifiera faktorer som Àr av betydelseför valet av kost hos individer med diabetes typ 2.

Syftet med denna studie Àr att granska hur den bild som förmedlas av individer med en annan etnisk bakgrund Àn svensk Àr konstruerad i bilderböcker. Detta sker genom en kvalitativ text- och innehÄllsanalys av fem bilderböcker utgivna mellan Är 1995 - 2012. Böckerna som analyseras ÀrNoah och bÀsta grejen, En hög med snö, Den andra mamman, Alfons och soldatpappan samt Afrika bakom staketet. För att uppnÄ syftet har tre frÄgestÀllningar formulerats: hur sker personskildringen av individer med en annan etnicitet Àn svensk? Hur anvÀnds miljön i skildringen av individer med en annan etnicitet Àn svensk? Hur samverkar text och bild i skildringen av personer med en annan etnicitet Àn svensk? Resultatet som framkommit visar att författare vÀljer att nÀrma sig etnicitet pÄ olika sÀtt.

Hur personer tÀnker, tolkar och förstÄr situationer pÄverkar hur lyckliga de Àr. Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv undersöka hur individer konstruerar lycka. Detta har gjorts genom att undersöka hur individer konstruerar  positiva definitioner av situationer och hur negativa definitioner kan göras om till mer positiva. Uppsatsens empiri utgörs av filmen Love actually, som det har utförts en kvalitativ analys av. Social interaktion visade sig genomgÄende vara centralt för hur individer konstruerade sina definitioner av situationer ? positiva sÄ vÀl som negativa.

Studiens syfte Àr att belysa hur fyra unga individer, i Älder 18- 25 resonerar kring sin valprocess retrospektivt och i nutid. Studien har fokus pÄ individens egna berÀttelser, dvs. erfarenheter, förvÀntningar och drömmar om framtiden. Den illustrerar Àven individens syn pÄ samhÀllets stödjande funktioner i samband med studie- och yrkesval. För studien tillÀmpas en induktiv kvalitativ metod.

Drygt 90 000 personer i Sverige lider av Alzheimers, vilket Àr en form av demenssjukdom dÀr de intellektuella förmÄgorna avtar med tiden till följd av pÄgÄende degenerering av cellerna i hjÀrnan. NÀr den sprÄkliga förmÄgan försÀmras kan livskvalitén minska till följd av att hinder för det psykiska och fysiska vÀlbefinnande uppkommer. Vid kommunikationen med Alzheimersjuka individer Àr finns mÄnga hinder för en god kommunikation och hinder i kommunikationen anses i mÄnga fall vara en av de tyngsta bördorna vid Alzheimers sjukdom. Tidigare forskning pekar pÄ att resultatet av kommunikationens utfall till stor del Àr relaterad till den kunskap och fÀrdighet inom kommunikation och kommunikationsstrategier som vÄrdgivaren besitter. Syftet med litteraturöversikten var att undersöka vilka verbala faktorer och strategier som frÀmst pÄverkar kommunikationen med individer drabbade av Alzheimers sjukdom.

OPS Àr, i Sverige, en ny genomförandeform som innebÀr ett offentligt och privat samarbete vid frÀmst större bygg och infrastrukturprojekt. OPS har vÀxt fram som ett alternativ till de traditionella upphandlingsformerna, frÀmst pÄ internationell mark. Vid en större upphandling Àr det viktigt att vÀlja rÀtt upphandlingsform till rÀtt projekt och dÀrför Àr en utredning och granskning högst nödvÀndigt. För att nÀrmare kunna analysera drivkraften för en OPS-upphandling behövs lÀmpliga teorier att luta sig emot. De teorier som studien tagit del av Àr Principal-Agent samt asymmetrisk informationsteori.

Bakgrund: UngefÀr en miljon mÀnniskor mister sitt liv av suicid Ärligen i hela vÀrlden. Det finns psykosociala, kliniska och biologiska faktorer bakom suicidala handlingar. Huruvida suicid utvecklas belyses i en suicidal process. VÄrden efter ett misslyckat suicidförsök upplevs oftast obehagligt och kÀnsloladdat för suicidnÀra individen. MÄlen med vÄrden Àr bland annat att frÀmja patientsÀkerheten.