På senare år har det varit många skandaler exempelvis Enron och Worldcom vilka skakat den finansiella marknaden. Den gemensamma nämnaren var revisorer vilka ej varit oberoende i sitt agerande mot företagen och intressenterna. Dessa skandaler har lett till en ökad diskussion om revisorsyrket samt vad som påverkar revisorernas oberoende. Då intressenterna är beroende av att informationen är kvalitetssäkrad av revisorerna har dessa felaktigheter slagit hårt mot dem som grupp.I Sverige skall revisorer följa de lagar och regler som gäller för aktiebolag i samband med en revision. En av dessa regler är uttalandet om ett företags fortsatta drift, vilket påvisas i samband med revisionsberättelsen.

Rapporten är ett examensarbete på 20 poäng och utgör avslutningen på min utbildning till teknologie magister i fysisk planering (180p). Arbetet har gjorts under hösten 2000 och vintern/våren 2001. Inledning Samspelet mellan stad och land är en förutsättning för ett långsiktigt hållbart samhälle, men ofta framställs landsbygden med sina mindre tätorter som oviktiga och betydelselösa och de flesta små kommuner kämpar hårt mot stagnation. För den breda allmänheten är dessa kommuner främst en temporär rekreationsplats. Utredningen vill medverka till att stärka och medvetandegöra landsbygdskommuners betydelse i allmänhet och Torsås kommun i synnerhet.

I företagsvärlden blir standardsystem ett allt mer förkommande val vid anskaffning av nya affärssystem.Utredningen behandlar applikationskategorin löneberäkningar som är nationellt beroende. Det är en kategori som styrs av avgifter och lagar som är nationella och kräver regelbundna uppdateringar. Det begränsar leverantörer av systemet till den svenska marknaden men stoppar också leverantörer att slå sig in på den internationella marknaden.Syftet med utredningen var att undersöka om det uppstod oplanerade anpassningar, förändringar i verksamheten eller standardsystemet, för de verksamheter som anskaffade standardiserade lönesystem, varför de uppstod och hur de kan åtgärdas.Intervjuer genomfördes med både kunder och leverantörer av standardiserade lönesystem. Med intervjuresultaten kunde vi jämföra kunders och leverantörers åsikter om anpassningar samt se skillnader mellan kunderna. Resultaten av vår kvalitativa utredning visar på att kunder av systemet inte behöver göra anpassningar eftersom branschen är väldigt styrd.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken påverkan ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten kommer att innebära för revisionsbyråer, redovisningsbyråer, banker, Skatteverket och även till viss del ur företagens synvinkel. För att uppnå vårt syfte har vi valt att göra personliga intervjuer av semistrukturerad karaktär med revisorer, redovisningskonsulter, banker, SME och Skatteverket. Vi har under studiens gång inspirerats av grounded theory och vi har även tagit del av både litteratur och debattartiklar inom området. I teoriavsnittet har vi presenterat revisorns uppgifter samt revisionens betydelse. Vi har även presenterat revisionsplikten och hur ett avskaffande skulle kunna påverka olika intressenter.

Sedan revisionsplikten avskaffades 1 november 2010 har det diskuterats på många håll i samhället kring hur det påverkar kvalitén på de berörda företagens årsredovisningar samt deklarationer. Bolagsverket påstår att de ser en tydlig ökning av kvalitetsbrister i årsredovisningar samt att antal försent inlämnade årsredovisningar har ökat. Skatteverket har liknande kritik angående deklarationerna som företagen lämnar in årligen.Det var ett direktiv från Europarådet som ledde till införandet av frivillig revision i små företag. Målet var att sänka de administrativa kostnaderna för företag inom Europa för att göra dem mer konkurrenskraftiga mot omvärlden. Det var dock upp till Sverige att sätta upp egna gränser för vilka företag som får utnyttja reglerna om frivillig revision.

De etiska förhållandena i bolagen och organisationerna verkar sällan vara föremål för revision, varken av de externa eller interna revisorerna. En orsak till detta skulle kunna vara att det verkar saknas en utarbetad metodik för att utföra sådana revisioner. Uppsatsens syfte har varit att kartlägga förekomsten av etikrevision hos bolagen och organisationerna liksom utbudet av sådan revision hos revisionsbyråerna, samt även föreslå hur en eventuellt bristande överensstämmelse i utbud och efterfrågan mellan dessa kan åtgärdas. Syftet har även varit att formulera några möjliga modeller för en etikrevision, samt att undersöka om det finns en etablerad metodik för att mäta den etiska nivån i bolag och organisationer. Teorierna i uppsatsen är hämtade från huvudområdena etik, organisation, intern kontroll och revision.

Inledning: Revisionsplikten har funnits i Sverige sedan 1983 och uppkom på grund av den ekonomiska brottslighet som var vanligt förekommande bland mindre bolag. Just nu är frågan huruvida Sverige ska fortsätta ha en revisionsplikt eller inte aktuell. Regeringens förslag om frivillig revision för små företag kommer vid ett eventuellt införande att beröra cirka 300 000 svenska bolag. Som förslaget ser ut i dagsläget kommer reglerna att träda i kraft 1 juli år 2010. Effekterna av ett slopande av revisionsplikten diskuteras flitigt både i positiva och negativa termer.

År 1983 infördes kravet om lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag i Sverige. Lagens huvudsakliga uppgift var att motverka ekonomisk brottslighet i små aktiebolag. EU skiljer på revision i små och stora aktiebolag. Det är upp till varje medlemsstat om revisionsplikt skall finnas för de allra minsta företagen. Sverige har valt att inte göra några lättnader än men i ett uttalande i december 2006 ges klara direktiv om att regeringen har en önskan att underlätta för småföretagarna.

Syftet med denna uppsats har varit att synliggöra diskurser kring äldre i en offentlig text samt vilka konsekvenser dessa kan medföra för äldre inom äldreomsorgen utifrån begrepp som makt, socialt ordningskapande och åldersordning. För att uppnå detta syfte har vi studerat den statliga offentliga utredningen ?Värdigt liv i äldreomsorgen? (SOU 2008:51). Metod och teori har varit en kritisk diskursanalys som betraktar att diskurser genom språk och text är en del av konstruerandet av den sociala verkligheten. Den kritiska diskursanalysen uppmärksammar även att det finns icke-diskursiva element som påverkar diskurser i dialektik.

   På revisionsmarknaden finns det många små och stora företag som utför samma kärntjänst revision. Konkurrensen är stor och därför är frågan om kvalitet är mycket viktig för revisionsbyråerna. Forskare tar upp frågan då och då under de senaste decennierna men det råder dock oenighet i frågan vad revisionskvalitet är. Problemet kan bero på att revisionen har en mängd olika intressenter, t.ex. företagsledning, aktieägare, och de krav som intressenterna ställer kan skilja sig.

Det förekommer skilda resultat från tidigare studier kring revisionens inverkan på kreditgivningsbeslutet. Det är dock ett faktum att revision utgör en viktig funktion genom att det sker en oberoende kontroll av företaget. Frågan är då vilken roll revisionen och revisorn har vid kreditgivning?Studien som gjorts syftar till att förstå kreditgivares behov och därför har ett kvalitativt angreppssätt använts. Målet är att uppsatsen ska kunna fungera som underlag för olika intressenter i kreditgivningsprocessen.

Information och data har i en allt större utsträckning blivit en resurs som organisationer är beroende av och grundar sin verksamhet på. Precis som andra värdefulla resurser så måste också denna skyddas mot obehörigas åtkomst. Detta examensarbete handlar om systemförvaltning och arbetet med att revidera säkerheten i ett datorsystem. Eftersom denna typ av revision är en väsentlig del av arbetet med att upprätthålla säkerheten i ett system, är det följaktligen viktigt att känna till hur en säkerhetsrevision genomförs. I resultatet presenteras ett antal olika aspekter och delområden som bör granskas vid en revision av säkerheten hos datorer i ett datorsystem.

Den 1 januari 1999 infördes lagen som säger att revisorn ska anmäla till åklagare vid misstanke om brott. Sedan lagens införande har det funnits delade meningar om lagen är bra eller dålig. Vissa revisorer anser att lagen är negativ, eftersom de är rädda att ses som statens förlängda arm. Andra revisorer ser lagen som positiv, de ser fördelen med att revisorns roll stärks, vilket kan leda till att de slipper påtryckningar genom hänvisning till lagen. Syftet med studien är att förklara varför vissa revisorer anmäler vid misstanke om brott och andra revisorer inte gör det.

Sverige har sedan lång tid tillbaka tillämpat ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Den svenska inkomstbeskattningen av företag är konstruerad så, att det resultat som företagen redovisar även ligger till grund för beskattningen. I och med att den svenska redovisningen påverkas mer och mer av internationella redovisningsregler har det på senare år debatterats om detta starka samband ska finnas kvar i sin nuvarande form.Regeringen beslutade 2004 att tillsätta en utredning som skulle pröva hur sambandet mellan redovisning och inkomstbeskattning ska se ut i framtiden och utifrån detta ge förslag på skatteregler. Namnet på utredningen har varit ?Utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning?, även kallad ?SamRoB-utredningen?.

Inledning: Sedan i november 2010 är revision för småföretag inte längre ett tvångenligt lag i Sverige. Marknaden för redovisnings- och revisionstjänster har dessutomutvecklats så att funktioner som tidigare endast revision kunde bidra med till ettföretag numera även kan erhållas genom redovisningstjänster. Det är såledesintressant att undersöka vad som påverkar småföretagen till det val av tjänst de gör.Problemformulering: Vilka faktorer påverkar småföretagens val av externaredovisnings- och revisionstjänster?Syfte: Syftet med studien är att kartlägga faktorer som påverkar småföretags val avredovisnings- och revisionstjänster.Metod: Studien är genomförd med en kvantitativ undersökningsmetod där detempiriska materialet har genererats genom en internetbaserad enkätundersökning.Deltagarna i enkätundersökningen består av småföretag i Sverige som valts ut genomett slumpmässigt urval.Resultat och slutsats: Studien påvisar att regional placering, anställda, ägarstruktur,omsättning och företagarens ålder är samtliga faktorer som enligt vår studie påvisarett samband med valet av redovisnings- och revisionstjänster. Av studiens resultat kanvi således konstatera att kontroll och verifierbarhet, samt gamla vanor ochförväntningar är samtliga viktiga omständigheter när företagaren står inför sitt val avexterna tjänster..