Studien är en applicering av Foucaults Övervakning och straff på science fiction-romanen The Left Hand of Darkness av Le Guin. Fokus låg på hur makten drabbar huvudkaraktärerna; syftet var att notera hur de gör motstånd mot maktutövningen och att ta fasta på alternativa maktrelationer som kan influera verkligt politiskt arbete mot en bättre, mer jämlik värld. Att använda Foucaults idéer på liknande sätt är vanligt. Analysen består av sex sekvenser som utspelar sig på planeten Vinter i The Left Hand of Darkness. Landsförvisningar för att återupprätta härskarens makt, både avsaknaden och upprättandet av framstegsmyt och en etik som förespråkar jämlikhet utmärkte monarkin Karhide; kuvade kroppar i disciplinens förtecken och en makt som är sammantvinnad med vetandet kännetecknade byråkratin Orgoreyn.

Den här kandidatuppsatsen bygger på litteraturstudier och behandlar begreppet planideal ur ett historiskt så väl som samtida perspektiv. Uppsatsens fokus ligger på diskussion kring vad dagens planideal skulle kunna vara, där hållbarhet är ett centralt begrepp. Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet har sedan Brundtlandrapporten 1987 lyfts fram som viktiga värden och har sedan dess påverkat dagens stadsplanering. För att få förståelse för vad för tidigare samhällsförändringar som ligger till grund för olika planideal ges en kortfattad historisk redogörelse för 1900-talets ideal för stadens fysiska form. I uppsatsens första del ges en historisk redogörelse för vilka planideal som dominerat i Sverige under 1900-talet och vad som föranlett dem.

De senaste årens konkurser och ekonomiska oegentligheter har rubricerats i media som skandaler, vilket påverkat synen på revision. Som en följd av händelserna har nya lagar som reglerar revisorns oberoende införts. Syftet med uppsatsen är att kartlägga revisorns oberoende och om det överensstämmer med vad regelverket föreskriver. Uppsatsen har en positivistisk ansats och undersöker åtta revisorers syn på oberoende genom en kvalitativ metod. För att intressenterna ska kunna ha tilltro till revisionen och redovisningen är revisorns oberoende centralt och bland det viktigaste i revisorsyrket.

Denna fallstudie utreder hur ett företag expanderar via ett innovativt projekt. Genom observationer, intervjuer och återberättelser har studien en etnografisk ansats för att skapa en bild av hur ett sådant projekt kan gå till och hur dess olika processer ser ut. Syftet med studien är att utifrån begreppen: innovation, projekt, projektledning och kunskapsöverföring analysera hur företaget Josephssons genomfört lanseringen av Josephssons Webshop och på vilket sätt det pågående innovativa projektet e?handel genomförs. Författarna har genom en litterär fördjupning av de olika begreppen skaffat sig en teoretisk referensram som sedan använts för att analysera det empiriska materialet.

En traditionell uppfattning som den humanistiska tolkningen tog över från tidigare tolkningar var att Utopia är att betrakta som Mores egen idealstat, något som innebar att den ursprungliga frågeställningen främst gällde vilken sorts ideal denne strävat efter att beskriva. Som vi senare kommer att se så tycks det dock som att denna bild gradvis har framstått som alltmer problematisk när man väl börjat analysera Utopia som ett verk författat inom en viss historisk och kulturell kontext, varför man började anpassa den för att överensstämma med en ökad kunskap om More och hans samtid. Från att ursprungligen ha betraktas som relativt självklar har således bilden av Utopia som en Utopi under 1900-talet kommit att bli föremål för debatt, såväl när det gäller vilken sorts ideal More ville förmedla, i vilken grad han avsåg att göra detta, och till slut också huruvida detta alls var hans avsikt.Ett övergripande syfte med denna uppsats är att studera denna utveckling för att undersöka hur och varför bilden av Utopia som en entydig skildring av ett idealsamhälle kom att förändras när verket studerades under den humanistiska tolkningens premisser. För att klargöra detta förhållande lyfts ett antal läsningar av Utopia inom den humanistiska tolkningen fram för att analyseras. Styrande frågeställningar blir här hur man inom dessa väljer att framställa Mores verk, vilka argument man använder sig av för att befästa denna tolkning och eventuella bakomliggande motiv för dessa, hur man förhåller sig till de problem som uppstår när den traditionella bilden av Utopia möter den humanistiska tolkningens perspektiv, samt hur de olika tolkningarna förhåller sig till varandra.

Den 15 december 2008 genomfördes en reform för arbetskraftsinvandring från tredje land i Sverige. Syftet med förändringen är att underlätta rekrytering utanför EU/EES och Schweiz för att minska bristen på arbetskraft. Genom att förenkla och utveckla systemet till ett av de mest öppna i världen, hoppas man locka till sig fler arbetare för att minska underskottet på arbetsmarknaden.Tidigare forskning visar att en reform som minskar restriktioner för inträde till landet, generellt kommer att resultera i ett ökat inflöde av migranter. I denna uppsats undersöks, med hjälp av en ekonometrisk analys, om Sveriges reform av arbetskraftsinvandring gett en positiv effekt på antalet migranter som ansöker om ett arbetstillstånd. I den ekonometriska analysen används panel data, med data från före och efter reformen.

The purpose of this study is to examine the view of Swedish language teachers on the role of fiction and of school libraries within the compulsory school?s teaching of Swedish of form 6-9. The questions to be answered are:? What part do Swedish language teachers (hereafter called teachers) think fiction is playing regarding the pupils inclination to read and reading promotion?? What is the attitude of teachers regarding the function of fiction in the Swedish subject?? What do teachers consider being the role of the school library in education, and can this be related to the local school library resources?To answer the questions a questionnaire was sent out to thirty-five teachers. Four qualitative interviews were also carried out among the fourteen teachers that answered the questionnaire.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen.

Bakgrund: Patienter i behov av intensivvård är även i behov av en plats av lugn och ro för läkning. Intensivvården är en miljö som utsätter patienter för frekventa stimuli dygnet runt. För att få möjlighet till både fysisk och psykisk läkning krävs fullständig sömn. Intensivvårdspatienter har mer ytlig sömn på grund av att sömnrytmen ofta är störd. Genom att vila mitt på dagen i sammanhängande 90 minuter kan individen kompensera för en otillräcklig nattsömn.

Bakgrund: Detaljhandeln har under de senare decennierna genomgått en förändring där större kedjor tar allt mer plats. Den levande debatten om vikten av småföretagandet i Sverige gör att frågan väcks om vad som händer med småföretagen i detaljhandelns utveckling. Samverkan kan vara ett sätt för småföretagen att konkurrera mot de större aktörerna. Småföretagaren beskrivs inte sällan ha en önskan om att arbeta självständigt och en stark vilja om hur det egna företaget ska drivas. Då två av tre småföretag ändå väljer att regelbundet samarbeta med andra företag är det av intresse att undersöka vad småföretagen har för motiv till samverkan.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka varför småföretag väljer att ingå organiserad samverkan.

Syftet med arbetet var att intervjua några lärare som inte deltar i timplanedelegationens försöksprojekt och redogöra för deras åsikter om hur de tror att det är att arbeta utan timplan. Ur syftet skapade vi fyra frågeställningar:1. Hur tror lärare att undervisningen påverkas när utbildning utan timplan införs.2. Hur tror lärare att eleverna påverkas av arbete utan timplan?3.

Immateriella tillgångar har traditionellt värderats till anskaffningsvärde i de nordiska länderna. Genom implementeringen av IFRS är det nu möjligt att värdera de immateriella tillgångarna enligt omvärderingsmetoden. Trots möjligheten är det få bolag som har omvärderat sina immateriella tillgångar, något som eventuellt skulle kunna förklaras av försiktighetsprincipen.Problemformuleringen lyder:?Skiljer sig attityden till omvärderingsmetoden mellan stora traditionella bolag noterade på Large Cap och små tillväxt bolag noterade på First North samt kan det hänföras till bolagens redovisningsprincip?? För att besvara problemformuleringen har stora traditionella bolag noterade på Large Cap jämförts med små tillväxtbolag som är noterade på First North. Den ekonomiskt ansvarige på respektive bolag har kontaktats via E-mail för att svara på om de har värderat de immateriella tillgångarna till anskaffningvärde och varför.

I detta kandidatarbete svarar vi på frågan ?Hur använder man postproduktion som ett retoriskt verktyg för att förstärka en dokumentärfilms budskap??. Retorik står i konflikt med dokumentärfilm. Vi anser att retoriken vill påverka medan en dokumentär vill undervisa. Med hjälp av Aristoteles tre grundlagar för retorik, ethos, logos och pathos, försöker vi påverka tittarens tycke om en dokumentärfilms budskap via postproduktion.

I detta kandidatarbete svarar vi på frågan ?Hur använder man postproduktion som ett retoriskt verktyg för att förstärka en dokumentärfilms budskap??. Retorik står i konflikt med dokumentärfilm. Vi anser att retoriken vill påverka medan en dokumentär vill undervisa. Med hjälp av Aristoteles tre grundlagar för retorik, ethos, logos och pathos, försöker vi påverka tittarens tycke om en dokumentärfilms budskap via postproduktion.

Arbetet för rika odlingslandskap i Sverige har pågått under 15 år efter antagandet av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Trots det bedöms målet inte vara nåbart till 2020, det år riksdagen har beslutat att miljökvalitetsmålen ska vara uppnådda till. Syftet med uppsatsen är att analysera hur rådande diskurser påverkar möjligheten att uppnå miljökvalitetsmålet, utifrån hur det framställs i politiska texter. För att ta reda på det görs en diskursanalys av fyra politiska dokument, med utgångspunkt i att språket har stor betydelse för vad texterna förmedlar och hur det görs. Därför grans-kas texternas språkliga innehåll, både det som nämns och utelämnas i dokumenten. Diskursanalysen utgår från vilken syn som förmedlas på människan, naturen och förändring i texterna om miljökvalitetsmålet.