Utgångspunkten för studien är att elever inte får fullständiga betyg i skolämnena. Det är en svårighet för många att uppnå kunskapskraven och därmed skapas en problematik för hur pedagogerna ska undervisa för att eleverna ska uppnå dessa mål. Den metod som används inom Utomhuspedagogiken kan möjligen vara en lösning på detta. Syftet med studien är att presentera några pedagogers synsätt på och upplevelser av arbetet med Utomhuspedagogik. Dessa synsätt belyser vad som motiverar och hindrar pedagogerna för att arbeta med Utomhuspedagogik.

BAKGRUND:Utomhuspedagogik är ett mycket viktigt komplement till barn/elevers lärande i både förskola och skola. Envariationsrik naturmiljö erbjuder barn en miljö som främjar barns hela utveckling och hälsa på ett sätt som ingenannan miljö förmår. Vi tar upp aktuell forskning kring Utomhuspedagogik. Vår studie grundar sig påuppfattningar om hur människan förstår sin omvärld. Därför har vi inspirerats av fenomenografin som teoretiskutgångspunkt och ett utvecklingspedagogiskt perspektiv när det gäller barn och elevers lärande.SYFTE:Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur lärare uppfattar Utomhuspedagogik inom förskola ochskolans tidigare år (förskola ? årskurs 6).METOD:Undersökningen har utförts med kvalitativ forskningsmetod.

Syftet med den här studien var att beskriva och analysera hur lärare i grundskolans tidigare år använder sig av Utomhuspedagogik samt hur derast inställining är att bedriva den. De frågeställingar vi hade var: Vilken syn har lärare på utomhuspedagogisk verksamhet? Vad anser lärare att Utomhuspedagogiken bidrar med i undervisningen? Vilka fördelar och möjligheter kas ses utifrån ett utomhuspedagogiskt arbetssätt? Vilka nackdelar och svårigheter kan upplevas utifrån ett utomhuspedagogiskt arbetssätt?. Studien har utförts genom bearbetning av relevant litteratur samt en kvalitativ undersökning genom öppna brev som skickats och lämnats ut till lärare som är verksamma inom skolans yngre åldrar. Totalt svarade 16 lärare på brevet.

Bakgrund: Vi har i vår bakgrund skrivit om Utomhuspedagogiken och dess olika faktorer som både kan vara hinner och möjligheter för utomhusvistelsen, utifrån olika sorters litteratur..Syfte: Vårt syfte är att ta reda på vad Utomhuspedagogik innebär för våra utvalda pedagoger samt vilka möjligheter och hinder det finns med detta arbetssätt.Metod: Vi har valt att intervjua fem pedagoger som arbetar påen förskola där Utomhuspedagogik bedrivs.Resultat: Vårt resultat föreslår att utomhusvistelsen tränar barns motoriska utveckling automatiskt. Utomhus ökar barnens koncentrationsförmåga. Barnen får möjlighet att uppleva med alla sinnen vilket främjar deras inlärning..

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärarna på en skola med Utomhuspedagogik arbetar för att nå kursplansmålen i de naturorienterade ämnena. De frågeställningar vi utgått från lyder: Hur arbetar lärarna på I Ur och Skur skolan för att nå kursplansmålen i de naturorienterade ämnena? Hur anser lärarna att undervisningens olika lärandemiljöer påverkar elevernas förståelse? Undersökningen gjordes på en i Ur och Skur skola i Sverige där vi gjorde kvalitativa intervjuer med alla lärarna. Resultatet visar att lärarna på skolan är mycket samspelta och kunniga om hur utomhusundervisning bör bedrivas och varför. Resultatet visar även att lärarna är medvetna om hur olika lärandemiljöer påverkar vad eleverna lär sig..

Intervjuer och observationer av pedagogers sätt att arbeta med utomhusmiljö i det dagliga arbetet med barnen är grunden för den här studien. Blir utomhusaktiviterer en del av undervisningen eller är de "bara ute"? Observationer gjordes genom att följa avdelningar under en dag, detta gjordes på två förskolor. Intervjufrågorna rörde sig kring deras arbete med Utomhuspedagogik. Intervjuerna ägde rum på fyra förskolor, två naturinriktade och två utan specifik inriktning.

Syftet med studien var att belysa hur några förskollärare ser på och förhåller sig till begreppet Utomhuspedagogik och hur dessa tankar tar sig uttryck i samband med barns lärande i förskolan. En fenomenografisk forskningsansats låg till grund för studien och med hjälp av kvalitativa intervjuer har empirin samlats in. Sammanlagt har åtta förskollärare intervjuats på olika förskolor. I bakgrunden tas olika definitioner av begreppet Utomhuspedagogik upp och det redogörs för olika tvärvetenskapliga perspektiv på Utomhuspedagogik. I resultatet framkommer förskollärarnas uppfattning om Utomhuspedagogik där platsen för lärandet framhålls - lärande utomhus var Utomhuspedagogik. Resultatet visade att förskollärarna ser främst till var lärandet sker och inte till hur, när och varför lärande sker utomhus i deras syn på begreppet.

Syftet med min undersökning var att ta reda på hur kombinationen av Reggio Emilia, Utomhuspedagogik fungerar i relation till Läroplanen för förskolan. Jag ville veta vilka möjligheter som finns med detta arbetssätt men även vilka svårigheter som finns. Jag har valt att använda mig av observation och intervju för att få en helhetssyn på deras verksamhet. Undersökningens observation har genomförts på en avdelning på en förskola i Skåne med barn i fyra och fem års ålder. Intervjun är med två pedagoger från samma avdelning. Resultatet visar att kombinationen av Reggio Emilia och Utomhuspedagogik är förenlig med läroplanen för förskolan och att läroplanen synliggörs mer genom detta arbete..

Bakgrund: Utomhuspedagogik kan vara all slags verksamhet som sker utanför förskolans lokaler. Synen i skolan och förskolan på vad Utomhuspedagogiken innebär är bred och förskolor och skolor har inrättat verksamheter med olika inriktningar utifrån de förutsättningar och behov som finns. Utomhuspedagogik har blivit både ett ämnesområde och ett arbetssätt. Utomhuspedagogik har även blivit fokuserat i diskussionen teori ? praktik och blivit ett populärt inslag inom didaktik och pedagogik som anses vara gynnande för kunskapsutvecklingen.

Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning och vilka sammanhang som verksamma pedagoger och lärare använder Utomhuspedagogik. Trots studier om Utomhuspedagogikens positiva egenskaper så hade vi inför studien en uppfattning om att den inte används i någon större utsträckning längre upp i åldrarna. Genom studien ville vi synliggöra i vilka situationer Utomhuspedagogiken används och även inspirera lärare till att hitta nya användningsområden för pedagogiken. Studien är kvantitativ och en webbaserad enkät skickades ut till en respondentgrupp verksamma inom området förskoleklass upp till årskurs nio. Materialet bearbetades genom en multivariatanalys där vi undersökte hur olika faktorer påverkade respondenternas svar.

Syftet med uppsatsen är att undersöka högstadieelevers upplevelser av Utomhuspedagogik, dvs. vad eleverna tycker om undervisning utanför klassrummet, och varför eleverna tycker som de gör. Mobergvandringen fungerar som ett konkret exempel på Utomhuspedagogik, och därmed syftar undersökningen också till att ta reda på om elevernas åsikter om Utomhuspedagogik speglar deras åsikter om Mobergvandringen. Metoden för undersökningen är av både kvantitativ och kvalitativ art, där elever i årskurs nio har fått fylla i enkäter med ett flertal påståenden och några öppna frågor om ämnet. Enkätresultatet visar att flertalet elever ställer sig positivt till utomhuspedagogiska undervisningsmetoder då de framförallt upplever att det är roligt med varierade undervisningsformer och att det ibland kan vara skönt att klassrummet för omväxlingens skull.

Genom denna undersökning ville vi ta reda på hur man som pedagog kan arbeta didaktiskt med Utomhuspedagogik i förskolan för att barnen redan i förskoleåldern ska få ett naturligt förhållningssätt gentemot naturen. Vårt arbete kring Utomhuspedagogik och hur man kan använda den som metod i förskolan grundar sig på tio intervjuer och sex observationer som vi har gjort i förskolor med utomhuspedagogisk inriktning. Genom resultatet av dessa har vi fått kunskap om hur man kan stimulera barns utveckling och lärande genom att använda sig av denna metod. Det som visade sig vara viktigt är att barnen befäster sina kunskaper genom konkret inlärning i naturmiljö. För att ge barnen denna inlärning och utveckling arbetar pedagogerna medvetet med att stimulera barnens alla sinnen.

Arbetssättet Utomhuspedagogik är omtalat och harblivit populärt de senaste åren. Utomhuspedagogikenär någonting som intresserar oss båda då vi under vårVFU (verksamhetsförlagda utbildning) har sett att deflesta lärare har haft en negativ inställning till dennasorts pedagogik. Syftet med litteraturstudien vardärför att undersöka vilka hinder/möjligheter detfinns med Utomhuspedagogiken och vad det har förinverkan på lärandet. Metoden utgjordes av ensystematisk litteraturstudie. I resultatet framträderpositiva uppfattningar av detta arbetssätt.

BAKGRUND:Utomhuspedagogik är något vi uppmärksammat bli mer och mer vanligt att arbeta med runt om på förskolorna. Dock blir utflykterna i förskolorna färre, och utemiljöerna blir begränsade av olika faktorer. Förskolegården blir då allt viktigare för barns intellektuella förståelse för sin närmiljö. Att arbeta i utomhusmiljön är ett processinriktat arbetssätt där miljön blir till en medupptäckare i barnens lek, lärande och utveckling. Det utmanar pedagogens roll och ställer krav på de miljöer som förskolan erbjuder.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur verksamma pedagoger i förskolan resonerar kring användandet av Utomhuspedagogik och utomhusmiljö som ett pedagogiskt verktyg för barns utveckling och lärande.METOD:Vår studie utgår från en kvalitativ metod.

Skolgården är en plats för lek och aktivitet, såväl stillsam som livfull. Den används på raster och efter skoldagens slut. Men skolgården kan användas även under lektionstid, i ett utomhuspedagogiskt syfte. Detta är ett kandidatarbete om hur vi som landskapsarkitekter kan skapa förutsättningar på skolgårdar så att de kan utnyttjas bättre som ett utomhusklassrum under lektionstid. Med utgångspunkt från mina samlade kunskaper i Utomhuspedagogik, och barnens önskemål om vad skolgården ska innehålla, har jag gjort en gestaltning över skolgården på Vireda skola..