Syftet med arbetet är att undersöka filmiska skildringar av kvinnor och deras sexualitet samt att analysera och diskutera skildringarna utifrån teorier om genus, makt och film. Arbetet görs utifrån ett feministiskt perspektiv där premissen är att kvinnor underordnas män på grund av sitt kön och att filmens narrativa struktur är utformad efter patriarkala språkstrukturer. Uppsatsens syfte är att i studier av fyra amerikanska långfilmer hitta strukturer och variationer för att utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv kunna föra resonemang kring hur karaktärer positioneras och agerar; en viktig utgångspunkt är att strukturer är instabila och formas av de agenter som verkar inom dem. Poststrukturalistiska tankegångar har även format arbetets gestaltande del där diskuterade strukturer lyfts fram i fyra bilder som skildrar ett sexuellt möte. Gestaltningen har inspirerats bland annat av de filmiska skildringarna och har utformats i samband med resonemangen i uppsatsen.

Huvudsyftet med studien har varit att beskriva upplevelser och svårigheter om hur kognition påverkar vuxna MMC patienters möjlighet att uppnå delaktighet och självbestämmande. De frågor som har ställts är: 1.) Vad påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten hos informanterna? 2.) Hur beskriver informanterna självbestämmande och delaktighet i den dagliga livsföringen? 3.) I vilken utsträckning upplever informanterna att de kan påverka den egna förmågan till självbestämmande och delaktighet i den dagliga livsföringen? Kvalitativ metod har använts där totalt åtta patienter i åldrarna mellan 20-55 år och som alla hade diagnosen MMC ingick. Huvudresultatet visar att flera faktorer påverkar MMC-patienters upplevelse av självbestämmande och delaktighet. Några faktorer som påverkar är kognition, bristande diagnoskunskap, ekonomi och arbete, utbildning och tillgänglighet med flera.

Denna rapport behandlar min VFU-period på PEAB. Vad jag har gjort under praktiken och vilket slags projekt som jag har varit med och utfört. Jag blev placerad på rondellbygget på Mullberget i Skellefteå, där jag fick vara arbetsledare tillsammans med min mentor. Det var många stora projekt förutom själva rondellbygget, t.ex. omdragning av Skellefteås huvudmatning av fjärrvärmekulvert och omdragning av en ø 800 dagvattenledning på ca: 100 m.

Uppsatsen undersöker hur abortfrågan diskuterades på lokal nivå i Gävle i två kvinnoorganisationer av motsatt politisk ståndpunkt och drar paralleller till hur frågan diskuterades på nationell nivå under 1930-talet. Genom att studera källmaterialet mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk förs även en diskussion om den moraliska synen på kvinnlig sexualitet och ogifta mödrar under den studerade perioden.  .

Utifrån frågeställningen hur femininitet representeras i modebilder, eller mer specifikt modeteckningar eller modeillustrationer, undersöks och analyseras tre modebilder som representerar tre konstruerade kategorier:voyeurism-makt-sexualitet; estetik-makt-skönhet och feminina mellangrupper-obestämbara genus.Bilderna analyseras med diskursanalys som teoriram, kompositionsanalys och psykoanalytiskt inspirerad bildtolkning ugör metod. I tolkning och gestaltande arbete undersöks hur subjektet som betraktare formas av modebilder, beroende av genus i denna diskurs. Syftet är att utveckla en modell för hur jag som bildlärare kan arbeta med konst och mode, och hur jag utifrån modebilder, vilka barn och ungdomar kommer i kontakt med genom media, nätet, tv, reklam, tidningar och modeböcker, kan diskutera värderingar som berör femininitet, könsstereotyper, genus och normer.Uppsatsen tittar på hur bilderna är en disciplinering, hur mötet med modediskursen och modebilder konstituerar blicken, hur skönheten och skönhetsidealen speglar den tid som skapar dem. Modet har makt att styra ideal och påverka människors självbild. Modebilderna i kategori voyeurism-makt-sexualitet och estetik-makt-skönhet förekommer mer som regel än undantag för hur femininitet representeras.

Varför klär sig somliga unga män i kläder som traditionellt anses feminina, använder make up och bär håret i små tofsar i alla möjliga färger? Varför ägnar sig somliga ungdomar åt samkönat hångel samtidigt som de ser sig som heterosexuella? Vad är det som gör att de väljer detta beteende trots att de riskerar att bli utsatta för våld på grund av detta? Dessa frågor har mynnat ut i föreliggande undersökning. Detta är en kvalitativ fallstudie/etnografi med hermeneutisk ansats. Syftet med denna undersökning har varit att belysa hur en specifik grupp ungdomar idag ser på genusidentitet och sexualitet för att försöka förstå dess betydelse i konstruerandet av självidentiteten idag. Undersökningen har skett genom deltagande observation i ungdomsgruppen under loppet av fyra år.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka relationen mellan multipla intelligenser och skolans friluftslivsundervisning. Frågeställningarna har varit:Vilka intelligenser utvecklas inom skolans friluftslivsundervisning, enligt lärare och elever?Genom vilka moment i friluftslivsundervisningen utvecklas intelligenserna?MetodDatainsamlingen har skett genom ostrukturerade, djupgående intervjuer. Två lärare och två tredjeårselever på gymnasiet har enskilt intervjuats om hur friluftsliv har bedrivits i skolundervisningen. Intervjuerna har analyserats med ett schema, byggt på Howard Gardners teori om de multipla intelligenserna men utformats att tillämpas på friluftsliv.ResultatResultaten visar att paddling stimulerar interpersonell, kroppslig, visuell-spatial och logisk-matematisk intelligens.

Undersökningens huvudsyfte är att se om synen på djur, närmare bestämt hästar, skiljer sig åt hos försäkringstagarna i södra Dalarnas hästförsäkringsförening under åren 1885-1894. Dess-utom att utforska vilka som var upphovsmännen till föreningen, och vilka människor som attraherades av hästförsäkringsföreningens verksamhet. Materialet som skall besvara syftet består av protokoll från hästförsäkringsföreningens regelbundet hållna styrelsemöten, och Kopparbergs läns kalender. Undersökningens resultat visar att det hos bönderna som hästägare går att se att hästen värderades högre än ett arbetsredskap, att bruken och bönderna är dom dominerande försäk-ringstagarna och att det var betydelsefulla herrar som låg bakom starten av försäkringsföre-ningen.

En Tv-serie kan spegla samtiden och vad som ingår i den. Serien Portkod 1321 riktar sig till ungdomar och ger genom karaktärer, miljöer och händelser en bild av synen på ungdomar. En central roll i bilden är hur identiteter skildras och skapas. Utgångspunkten i uppsatsen är socialstrukturalismen och teorier om genus, representation och interpellation. Utifrån Laclau och Mouffes diskursteori och begrepp har en totalanalys av Portkod 1321 genomförts, där centrala byggstenar i skapandet av identiteterna stockholmare, tjej och kille identifierats.

I denna studie har jag valt att analysera två svenska ungdomsfilmer som behandlar ett ämne som är högst aktuellt i dagens samhälleliga debatt; hur unga kvinnor skuldbeläggs av sin omgivning efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp, trakasserier eller våldtäkt. Mitt syfte är att undersöka konstruerandet av könsidentiteter i de två svenska ungdomsfilmerna ?Hip Hip hora? och ?Säg att du älskar mig? som båda använts i utbildningssyfte i svenska skolor. Vidare vill jag undersöka hur konstruktionen av kön samverkar med skapandet av sexualitet, ras/etnicitet och klass i de två filmerna. För att undersöka detta har jag använt mig av en kvalitativ metod; narrationsanalys.

Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor och män som levt i ettdrogmissbruk beskriver sina föreställningar kring manligt, kvinnligt och sexualiteti ett aktivt missbruk. Utöver de föreställningar dessa personer hade undermissbruket ville vi även undersöka om dessa uppfattningar har kommit attförändras då de lämnat missbruket. För att finna svar på detta utförde vi tiokvalitativa semistrukturerade intervjuer varav fem män och fem kvinnor, därsamtliga levt mer än 15 år i ett aktivt narkotikamissbruk. Då syftet var att se tillkönsuppfattningar i ett aktivt missbruk och vidare i ett drogfritt liv, var detgemensamt för samtliga informanter att de varit drogfria i mer än ett år samt att dearbetat med sig själva och sin missbruksproblematik.För att kunna förstå och analysera vår empiri valde vi att använda oss av olikateoretiska perspektiv, så som socialkonstruktivism, genusteori samtstämplingsteori. Studien visade att uppfattningarna kring manligt och kvinnligtkonstruerades i den rådande kontext informanterna befann sig i.

Den vanligaste formen av cancer hos kvinnor är bröstcancer och varje år insjuknar 7000 kvinnor i bröstcancer i Sverige. Bröstcancerbehandling är olika och innefattar exempelvis kirurgi, strålbehandling och mastektomi. Faktorer som ökar risken för bröstcancer är kön, ålder, ärftlighet, övervikt, tidigare sjukdomshistoria, sent klimakterium, tidig menstruation. Vid ärftlighet och ökad risk för att drabbas av bröstcancer kan mastektomi göras i profylaktiskt syfte. Mastektomi är en behandling där hela bröstet opereras bort, ibland båda brösten.

Kvinnans kropp förändras i samband med graviditet och barnafödande. Detta kan leda till sexuell ohälsa första tiden som nybliven mamma. Det är viktigt att barnmorskor kan identifiera och våga diskutera de problemen som kan finnas för att kunna hjälpa kvinnan. Syftet med studien var att belysa faktorer som kan påverka kvinnors upplevelse av sitt sexualliv efter genomgången vaginal förlossning. Metoden är en litteraturstudie som har utförts med en kvalitativ ansats.

This study aims to make out, which notions and ideas about gender and sexuality that comes into expression in the description of the deviant youth. This study is a narrative analysis, based on a queer theoretical approach. The queer theory directs attention to the normative frameworks on gender and sexuality. Queer theory also illustrates the relationship between the normative and what is considered abnormal/deviant. The study's empirical basis is 8 legal texts, legal documents formed in a Swedish context, which include the welfare state´s judiciary and social services.

Varför klär sig somliga unga män i kläder som traditionellt anses feminina, använder make up och bär håret i små tofsar i alla möjliga färger? Varför ägnar sig somliga ungdomar åt samkönat hångel samtidigt som de ser sig som heterosexuella? Vad är det som gör att de väljer detta beteende trots att de riskerar att bli utsatta för våld på grund av detta? Dessa frågor har mynnat ut i föreliggande undersökning. Detta är en kvalitativ fallstudie/etnografi med hermeneutisk ansats. Syftet med denna undersökning har varit att belysa hur en specifik grupp ungdomar idag ser på genusidentitet och sexualitet för att försöka förstå dess betydelse i konstruerandet av självidentiteten idag. Undersökningen har skett genom deltagande observation i ungdomsgruppen under loppet av fyra år.