Syftet var att studera hur utfodring av torra eller stöpta hela frön/kärnor av korn, raps, åkerböna och ärt påverkade förekomsten av hela frön/kärnor och foderpartiklar ? 1 cm i träcken, näringsinnehåll i träcken samt vikten och hullet hos ickeproducerande tackor.En hypotes var att tackorna skulle tugga sönder de hela fröna/kärnorna så bra att de kom åt näringen i kraftfodret på ett tillfredsställande sätt. En annan var att tackornas Utnyttjande av de hela fröna/kärnorna skulle vara högre för stöpt än för torrt foder.Tjugofyra sinlagda tackor (finull/dorset-korsningar) delades upp i individuella boxar fördelade på de sammanlagt åtta foderstaterna så att den genomsnittliga vikten var jämn över behandlingarna. Försöksperioden föregicks av en tre-och-en-halv veckor lång tillvänjningsperiod, under vilken tackorna utfodrades försöksfodermedlen torra. Under försöksperioden utfodrades tackorna med begränsade givor grovfoder och kraftfoder.

Initiativet till detta examensarbete kom från Arne Karyds kurs Transportekonomi och miljö där vi blev intresserade av att titta närmare på Stockholm ? Arlanda flygplats och dess miljökrav.Examensarbetets inriktning och mål är att undersöka hur järnvägen kan bidra till att Arlanda ska klara av sina miljökrav i framtiden. Just nu pekar prognoserna på att verksamheten på Arlanda kommer att kunna hålla sig under det koldioxidtak som sattes av miljödomstolen 1991 i omkring fem år till (runt år 2010) utan att behöva begränsa flygverksamheten.Syftet med examensarbetet är att undersöka hur mycket längre LFV eller Arlanda kan hålla sig under detta tak genom effektivare användning av tågtrafik på Arlandabanan och andra förbättringsåtgärder inom kollektivtrafiken, men utan att begränsa flygtrafiken. Idag utnyttjas Arlandabanan inte optimalt då staten lovade bort trafikeringsrättigheten på sträckan till de entreprenörer som hjälpte till att finansiera och bygga banan. Projektet var Sveriges första infrastrukturbygge där privata intressenter och staten hjälptes åt med finansieringen.

TV- och mediabranschen drivs pa? av teknikutveckling och a?r under fo?ra?ndring da?r allt fler konsumenter va?ljer att konsumera video via internet vilket sta?ller krav pa? akto?rerna i TV-branschen. Traditionella TV-operato?rer fo?rso?ker fo?ra?ndra sina affa?rsmodeller, branschgra?nser blir mer otydliga da?r bolag som tidigare ansvarat fo?r it-infrastrukturen fo?rso?ker ta sto?rre del av va?rdekedjan, nystartade fo?retag ser sin chans att konkurrera samt globala akto?rer som Google och Apple blir allt sto?rre hot.Fo?r konsultbolag finns det i TV-branschen da?rfo?r mo?jligheter att fylla ett marknadsbehov av branschspecifik ra?dgivning och resurser fo?r att hja?lpa TV- akto?rerna med att anpassa sig till digitaliseringen. Konsultbolag som fo?rso?ker etablera sig inom TV- och mediamarknaden beho?ver ta sta?llning till fra?gesta?llningar som hur brett erbjudande de ska ha, vilka kompetenser och roller de ska erbjuda och hur de uppna?r en stark marknadsposition.

Thorax-Kärlkliniken på Universitetsjukhuset i Linköping har i jämförelse med liknandeoperationskliniker längre väntetid för behandling än riksgenomsnittet. Detta problem med långaväntetider, överbeläggning samt ett allt större intresse för Lean har varit incitament till attgenomföra en djupare studie av Thorax-Kärlklinikens patientflöde. Logistik som ämnesområdehar på senare år fått större uppmärksamhet inom sjukvården och tanken är att ett systematisktlogistiskt tänkande kan bidra till att förbättra välkända problem inom sjukvården såsomtillgänglighet, kvalitet samt effektivitet. Denna studie fokuserar på hur ett jämnt och stabiltpatientflöde ska kunna skapas, där författarna har valt att utgå från teorier angående hurvariationer påverkar verksamheten och hur variationer kan hanteras. Förseningar ochväntetider inom sjukvården orsakas inte på grund av för lite resurser, utan framför allt för attresurserna används på fel sätt och inte anpassas till de variationer som finns.

I dagsläget spenderar byggföretaget mer än hälften av intäkterna på inköp. Effektiv hantering av företagets leverantörer blir en viktig del av företagets strategi. Byggföretagen specialiserar sig och köper in fler tjänster för att kunna leverera, följden blir ett ökat beroende av leverantörer. Detta tyder på att byggföretag i allt större grad måste sikta på långsiktiga öppna samarbeten. Inköp utförs dock huvudsakligen kortsiktigt och konkurrenssatt.

Syftet med examensarbetet har varit att åstadkomma en kapacitetsökning i Thom Lightings lager i Landskrona. Målet var att bestämma hur en lämplig lagerlayout med ett smalgångsalternativ skulle se ut och hur mycket kapacitetsökning denna lösning skulle åstadkomma. Ytterligare en målsättning var att se över vilka rutiner som krävs för att skapa ett effektivt lager och slutligen göra en simulering som visar hur lagret skulle se ut och fungera.För att få inblick i existerande lagersituation och den förväntade lagersituationen har studier och datainsamling gjorts på företaget. Detta har gjorts genom intervjuer med berörda och statistikinsamling i existerande dokument. Materialet har översats i en modell vilken har simulerats i AutoMod?.Lagret består idag av ca 7800 pallplatser och innehåller kontinuerligt ca 1300 lagerförda produkter och lika många kundorderstyrda produkter.

Sammanfattning Projektet som genomförts på uppdrag av och i samarbete med företaget ABB-I-R har innefattat att finna och dimensionera en befintlig avfuktningsenhet tillgänglig på marknaden, eventuellt med viss erforderlig anpassning och modifikation. Vidare har uppgiften innefattat att konstruera en applikation till basenhet Cutting-box Original IV. Slutligen ingick även testkörning och intrimning av framtaget lösningskoncept som en del i uppgiften. Principkonstruktion: Första konstruktionsetappen s.k. principkonstruktion inleds med en, enligt Fredy Olssons modell för produktutveckling, framtagen strukturerad uppgiftsutredning och problemställningsanalys.

Sammanfattning Projektet som genomförts på uppdrag av och i samarbete med företaget ABB-I-R har innefattat att finna och dimensionera en befintlig avfuktningsenhet tillgänglig på marknaden, eventuellt med viss erforderlig anpassning och modifikation. Vidare har uppgiften innefattat att konstruera en applikation till basenhet Cutting-box Original IV. Slutligen ingick även testkörning och intrimning av framtaget lösningskoncept som en del i uppgiften. Principkonstruktion: Första konstruktionsetappen s.k. principkonstruktion inleds med en, enligt Fredy Olssons modell för produktutveckling, framtagen strukturerad uppgiftsutredning och problemställningsanalys. Denna beaktar såväl produktens förhållning till process, omgivning, människa och ekonomi, som sin egen tekniska livscykel uppdelad i etapperna alstring, framställning, avyttring och eliminering.