Social hållbarhet är ett högaktuellt ämne. Delegationen för hållbara städer presenterade år 2012 sin slutrapport och bara ett år senare presenterade Malmökommissionen sin slutrapport för ett social hållbart Malmö. Syftet med uppsatsen är att bredda kunskapen om social konsekvensbeskrivning samt att undersöka dess potentiella effekt på social hållbarhet, eftersom det är av största vikt att hitta konkreta arbetssätt för att uppnå ökad social hållbarhet. Genom en litteraturstudie undersöks i uppsatsens första del vad begreppet social konsekvensbeskrivning har för bakgrund, varför det förespråkas, hur en metod för genomförande skulle kunna se ut samt vilka utmaningar som finns. I uppsatsens andra del studeras tre artiklar som utvärderat effekten av att utföra social konsekvensbeskrivning. Litteraturstudiet resulterar i slutsatsen att social konsekvensbeskrivning har stor effekt på social hållbarhet, på flera olika sätt. Trots att metoden medför en hel del komplexa frågor att förhålla sig till finns det därmed god anledning att utveckla arbetet med social konsekvensbeskrivning, för att vi tillsammans ska nå en mer socialt hållbar framtid..

Syfte: Undersökningens syfte är att ta reda på vilka kompetenser och egenskaper arbetsgivare kräver vid rekrytering av säljare i telekombranschen. De kompetensområden vi avser att undersöka är formell kompetens, emotionell kompetens, estetisk kompetens och social kompetens.Teori: Warhurst et al. (2000) menar att det inom servicesektorn har skett ett tydligt skifte gällande vilka kompetenser organisationer söker hos anställda. Nickson, Warhurst och Dutton (2005) menar att vid rekrytering inom serviceyrken värdesätts sociala och estetiska egen- skaper snarare än formell kompetens. Färre arbetsgivare efterfrågar utbildning och vikten läggs vid hur personen är snarare än vad personen kan.

Bakgrund & problemdiskussion : Tidigare litteratur har belyst utmaningar som kan uppst? kring och vid integrationen av h?llbarhet i en organisations ekonomistyrning. Det ?r s?ledes av intresse att unders?ka hur CSRD-direktivet p?verkar integrationen av h?llbarhet i organisationernas ekonomistyrning som omfattas av regelverket. Till f?ljd av att CSRD ?r ett nytt direktiv finns det f? studier p? omr?det.

Sveriges inträde i EU 1995 har lett till många förändringar i det svenska rättssystemet. Svenska domstolar har därmed fått en ny arbetssituation och nya skyldigheter. Flera förändringar har skett i svensk processrätt, och grundläggande EU-rättsliga principer som de om direkt effekt och EU-rättens företräde framför nationell rätt, har ställt de nationella domstolarna inför flera utmaningar.Den mest grundläggande skyldigheten de svenska domstolarna har gentemot EU är förpliktelsen att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen. Sistainstansrätterna är skyldiga att göra detta närhelst de är osäkra på tolkningen och/eller tillämpningen av en EU-rättslig bestämmelse. Detta är en långtgående förpliktelse som endast har två undantag: det första är i de fall EU-domstolen redan dömt i ett identiskt fall (acte éclairé); det andra är då den nationella domstolen anser att den EU-rättsliga bestämmelsen är tillräckligt klar och tydligt för att den självständigt ska kunna tillämpa den (acte clair).Dessa skyldigheter har lett till ett flertal problem för de svenska domstolarna.

Denna studie behandlar sex pedagogers definitioner av begåvning och begåvade elever samt perspektiv på deras tillvägagångssätt för att stimulera begåvade elever i skolan i relation till deras uppdrag och villkor.Data har samlats in via kvalitativa intervjuer och deltagande observationer av sex pedagoger på tre olika grundskolor. Intervjuerna spelades in med hjälp av en diktafon som senare transkriberades och under observationerna fördes noggranna fältanteckningar. Utifrån dessa anteckningar och det inspelade materialet utarbetades teman som kom att representera studiens resultat. Dessa teman behandlar:Variation av gruppsammansättningar kontra individuellt arbete, arbetssätt och digitala hjälpmedelNivågrupperingar av klasserna och gruppering av begåvade eleverUtmaningar i skolarbetetSamarbete mellan skola och hemStudien visar att det största arbetet med begåvade elever generellt gäller det dagliga arbetet med samtliga elever i skolan. Dock kunde även vissa specifika tillvägagångssätt urskiljas..

SammanfattningSyftet med denna studie var att undersöka viktiga faktorer för att elever på omvårdnadsprogrammet ska känna studiemotivation. Genom att göra två fokusgruppsintervjuer med elever på omvårdnadsprogrammet på två gymnasieskolor, har vi fått en inblick i de faktorer som eleverna anser vara viktiga för studiemotivationen.Resultatet av vår studie visar att kommunikation och samspel mellan lärare och elever är central. Viktiga faktorer för att skapa studiemotivation hos eleverna är att lärarna är engagerade i elevernas skolutveckling. Undervisningen bör vara varierad och engagerande och ligga på en nivå som innebär utmaningar i nivå med den kunskap som eleverna besitter. Öppenhet, engagemang och förmåga att vara lyhörd inför elevernas signaler är viktiga egenskaper hos lärare som vill arbeta med sina elevers motivation.Eleverna upplever att lärarna har en central roll då det gäller skapandet av en trygg social miljö i skolan.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och problematisera vad det innebär för en medlemsbaserad och demokratisk styrd idéburen organisation att förtroendevalda ordföranden har ett chefsansvar för anställda medarbetare på lokal nivå. Detta undersöktes genom nio kvalitativa intervjuer från den lokala nivån inom organisationen utifrån frågeställningar om chefsstrukturens konsekvenser avseende de lokala avdelningarnas arbete med organisationens huvudsakliga uppdrag samt konsekvenser avseende de lokala avdelningarnas arbetsmiljö. En kvalitativ metod har tillämpats och uppsatsen har designats som en fallstudie där det undersökta fallet utgörs av en medlemsbaserad och demokratiskt styrd idéburen civilsamhällesorganisation [CSO]. Den aktuella organisationen kan sägas stå inför en rad organisatoriska utmaningar, varav en specifikt handlar om interna krav på en rationaliserad lokal styrningsstruktur. För att analysera studiens empiriska material har tidigare forskning och teorier relaterade till styrning och ledning av CSOer, samt forskning om rationaliserings- och professionaliseringsprocesser inom det civila samhället, tillämpats.Analysen av det empiriska materialet visar att chefsstrukturen på lokal nivå påverkas av organisationens demokratiska styrningsstruktur på så vis att ordförande väljs till en ofta otydligt definierad situation där både ett idéburet uppdrag och ett chefsuppdrag ska kombineras.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om fysisk planering kan samverka eller kombineras med destinationsutveckling genom en fallstudie av Stockholms stad för att skapa attraktiva destinationer i stadens ytterstadområden.Undersökningen omfattar en fallstudie av Stockholms fysiska planering och destinationsutveckling. Studien består av tidigare studier om urban turism i en litteraturstudie. Offentliga strategidokument har också analyserats. Intervjuer med fysiska planerare och destinationsplanerare har genomförts. Vidare har resultatet av intervjuerna analyserades tematiskt, en metod som valts för dess användbarhet för att få en djupare förståelse av en företeelse i samhället.Resultaten visar att det finns utmaningar, möjligheter för planerare att samarbeta och skapa ett nytänkande om hur deras planering områden kan samverka.

Lyxvarumärket står idag inför nya utmaningar, då tillgängligheten för den här typen av varumärken ökar, till följd av en ökad disponibel inkomst. För att tillfredställa en ökad efterfrågan väljer många företag att utvidga sitt lyxvarumärke. Det medför att företagen får ett bredare produktutbud som kan erbjudas till en allt större målgrupp. Då försäljningen av lyxvaror ökar bör varumärkets ägare bli expert på kundservice och relationsskapande. Att skapa relationer med kunden blir alltmer viktig då det blir allt svårare att knyta nya relationer. Syftet med uppsatsen är att studera hur lyxvarumärket påverkas vid en utvidgning och relationsmarknadsföringens betydelse då efterfrågan ökat för lyxvarumärke.

Sjukhus, militären, brandkåren, polisen, krisorganisationer och bergsklättringsexpeditioner är organisationer som dagligen möter extrema situationer. Genom att dessa organisationer arbetar under förhållanden med hög osäkerhet och snabba beslutsfattanden, där besluten kan få förödande konsekvenser, står de inför unika utmaningar. Temporära organisationer skapas för att utföra en specifik uppgift, i organisationer inom extrema kontexter kan detta, till exempel vara en utryckning inom brandkåren eller en operation inom ett sjukhus. Även om dessa organisationer är flexibla krävs det ändå mycket ansträngning av ledaren. För att undersöka temporära organisationer inom extrema kontexter har bergsklättringsexpeditioner studerats eftersom de delar samma egenskaper, tid, uppgift, grupp och resurser.

Övervikt och fetma är ett av de största hälso- problemen i västvärlden och i Sverige idag. En av de största utmaningar inom vården är barnfetma och vi som allmänsjuksköterskor kommer i kontakt med barnen med fetma i olika vård kontexter. Det är därför viktigt att sjuksköterskor vet hur barn med fetma upplever sin livsvärld för att kunna hjälpa dem på ett bra sätt i vården. I dag lever vi i ett samhälle med stor konsumtion av energität kost och vi rör på oss allt mindre. Syftet med studien var att beskriva hur barn upplever att leva med fetma.

Nyckelord: Branschspecifikt chefskap, egenskaper, Plattityder? Problem: De problem som vi undersökt är framförallt; huruvida en chefs egenskaper är likartade oavsett branschtillhörighet, om generella chefsegenskaper går att hitta i två olika branscher, hur ledaren uppfattar sitt eget ledarskap och hur detta ledarskap uppfattas av de anställda. Ett problem som vi upplevt är att stora delar av den tillgängliga litteraturen är väldigt likriktad Vi har även sett problem med att stora delar av litteraturen inte tar upp specifika branschers chefskap och dess utmaningar. Syfte: Vi vill med denna studie bidra till att belysa de skillnader och likheter som sker inom chefskapet i de olika branscherna. Ett annat syfte som vi haft är att visa på om det förekommer några diskrepanser mellan hur cheferna och de anställda upplever det ledarskap som utövas.

En av turismindustrins största utmaningar är att identifiera potentiella målgrupper och sedan kunna tillgodose turisters varierade behov. En av de främsta målgrupperna inom svensk turismindustri är turister av tysk nationalitet. VisitSweden menar att de två mest betydelsefulla tyska målgrupperna i Sverige utgörs av WHOPS och barnfamiljer, men det finns ytterligare ett segment av turister vilka anses ha goda framtidsutsikter; nämligen unga turister. Under de senaste åren har det blivit tydligt att unga turister är ett allt viktigare segment inom turismindustrin och utgör en märkbar del av antalet inkommande turister till destinationer runt om i världen. Med en deduktiv ansats och kvantitativ metod har vi, med hjälp av ett snöbollsurval, genomfört en enkätundersökning på unga tyskar mellan 18-30 år. Utifrån teorier om resmotiv utfördes en studie för att öka kunskapen om unga tyska turisters uppfattning om Sverige som destination och unga tyska turisters resvanor.

Personalansvariga i Björkliden Fjällby upplevde otillfredsställelse hos personalen. En enkätundersökning gjordes i Björkliden Fjällby i slutet av vintersäsongen 2005 för att undersöka personalens upplevelser av sitt arbete. Frågorna i enkäten grundades på tidigare forskning och teorier om arbetstillfredsställelse och utgick från följande begrepp: kontroll, förväntningar, motivation, fysisk arbetsmiljö, grupper, socialt stöd, kommunikation, organisation och ledarskap. Syftet med undersökningen var att undersöka om arbetsotillfredsställelse upplevdes hos personalen i Björkliden Fjällby och vad i arbetet, i sådana fall, denna orsakades av. Fokus låg på den psykosociala arbetsmiljön.

Det ?alternativa livet? kan ses som en motrörelse till urbanisering, ökad konsumtion och ett allt snabbare tempo i samhället. Detta är en kvalitativ studie med syftet att undersöka det alternativa livet. Sex informanter intervjuades om deras upplevelser och uppfattningar av det alternativa livet. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en induktiv tematisk metod.