Syfte och fr?gest?llningar: Syftet med studien var att unders?ka hur personer med egen erfarenhet av indirekt eller direkt sj?lvskadebeteende som engagerar sig inom frivillighetsorganisationer kan anv?nda sina erfarenheter i syfte att hj?lpa andra med liknande erfarenheter. Syftet var ocks? att unders?ka hur ?verg?ngen fr?n att vara hj?lps?kande till att tr?da in i en mer hj?lpande roll har sett ut. Fr?gest?llningarna har fokuserat p? att unders?ka hur intervjupersonerna beskriver och f?rst?r ?verg?ngen fr?n att ha varit hj?lps?kande till att engagera sig och vilka sv?righeter och utmaningar de beskriver i samband med den nya rollen, vilka funktioner de beskriver att engagemanget fyller f?r dem, hur de anv?nder sina erfarenheter f?r att hj?lpa och st?dja andra som g?r igenom liknande sv?righeter samt hur de skapar en hj?lpande roll.

SÀrskolan Àr en skolform för elever med utvecklingsstörning. PÄ senare tid har det skett en ökning av antalet elever som skrivs in i sÀrskolan. I samband med diskussioner om "En skola för alla" har ocksÄ sÀrskolans roll diskuterats. Diskussionen handlar bland annat om hur sÀrskolan skall utformas och vilka kriterier som skall gÀlla för att en elev skall bli inskriven. Inom detta omrÄde valde vi att undersöka sÀrskolan, med fokus pÄ elevernas perspektiv.

Elever lÀr pÄ olika sÀtt och lÀraren mÄste dÀrför tillÀmpa varierande inlÀrningsmetoder som möjliggör för eleverna att uppnÄ mÄlen i lÀroplanen. Utomhuspedagogik kan vara en alternativ inlÀrningsmetod, för att fÄ en varierad undervisning. Syftet med studien var att undersöka hur sex lÀrare i grundskolans tidigare Är ser pÄ utomhuspedagogik som metod. Studien baserades pÄ en kvalitativ undersökning dÀr strukturerade intervjuer utgjorde huvudmetoden.  Resultatet av studien visade att lÀrarna uppfattade utomhuspedagogik som ett komplement till klassrumsundervisningen, dÀr ett praktiskt, utforskande och upplevelsebaserat lÀrande sker. Utomhuspedagogik som metod anvÀnds för att konkretisera undervisningen och skapa en djupare förstÄelse.

Jag st?r nu i gr?nslandet mellan utbildning och mitt yrkesliv som scenkonstn?r. Jag st?r inf?r en os?ker arbetsmarknad d?r jag till stora delar sj?lv har ansvar f?r hur jag anv?nder min tid. I detta arbete unders?ker jag hur jag kan skapa ett rum, ett slags laboratorium, d?r jag kan ge mig sj?lv goda f?ruts?ttningar att ?ven efter utbildningen forts?tta utveckla min egen sceniska gestaltning och ta mig an nya utmaningar.

Swedish students in the upper secondary school will recieve informaition regarding religion from multiple sources. If we look past the students surroundings like the family, friends or multimedia school is still the primary arena for religous education. Discussions about religion will take place in other lessons than just the subject religion. History is in my opinion the subject closest related to religion and the two makes up for a lot of the values work in swedish schools. Textbooks is still one of the most important tools for education and that makes them important as objects to study.

Syfte: Undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ vilka kompetenser och egenskaper arbetsgivare krÀver vid rekrytering av sÀljare i telekombranschen. De kompetensomrÄden vi avser att undersöka Àr formell kompetens, emotionell kompetens, estetisk kompetens och social kompetens.Teori: Warhurst et al. (2000) menar att det inom servicesektorn har skett ett tydligt skifte gÀllande vilka kompetenser organisationer söker hos anstÀllda. Nickson, Warhurst och Dutton (2005) menar att vid rekrytering inom serviceyrken vÀrdesÀtts sociala och estetiska egen- skaper snarare Àn formell kompetens. FÀrre arbetsgivare efterfrÄgar utbildning och vikten lÀggs vid hur personen Àr snarare Àn vad personen kan.

Bakgrund & problemdiskussion : Tidigare litteratur har belyst utmaningar som kan uppst? kring och vid integrationen av h?llbarhet i en organisations ekonomistyrning. Det ?r s?ledes av intresse att unders?ka hur CSRD-direktivet p?verkar integrationen av h?llbarhet i organisationernas ekonomistyrning som omfattas av regelverket. Till f?ljd av att CSRD ?r ett nytt direktiv finns det f? studier p? omr?det.

Social hÄllbarhet Àr ett högaktuellt Àmne. Delegationen för hÄllbara stÀder presenterade Är 2012 sin slutrapport och bara ett Är senare presenterade Malmökommissionen sin slutrapport för ett social hÄllbart Malmö. Syftet med uppsatsen Àr att bredda kunskapen om social konsekvensbeskrivning samt att undersöka dess potentiella effekt pÄ social hÄllbarhet, eftersom det Àr av största vikt att hitta konkreta arbetssÀtt för att uppnÄ ökad social hÄllbarhet. Genom en litteraturstudie undersöks i uppsatsens första del vad begreppet social konsekvensbeskrivning har för bakgrund, varför det föresprÄkas, hur en metod för genomförande skulle kunna se ut samt vilka utmaningar som finns. I uppsatsens andra del studeras tre artiklar som utvÀrderat effekten av att utföra social konsekvensbeskrivning. Litteraturstudiet resulterar i slutsatsen att social konsekvensbeskrivning har stor effekt pÄ social hÄllbarhet, pÄ flera olika sÀtt. Trots att metoden medför en hel del komplexa frÄgor att förhÄlla sig till finns det dÀrmed god anledning att utveckla arbetet med social konsekvensbeskrivning, för att vi tillsammans ska nÄ en mer socialt hÄllbar framtid..

Sveriges intrÀde i EU 1995 har lett till mÄnga förÀndringar i det svenska rÀttssystemet. Svenska domstolar har dÀrmed fÄtt en ny arbetssituation och nya skyldigheter. Flera förÀndringar har skett i svensk processrÀtt, och grundlÀggande EU-rÀttsliga principer som de om direkt effekt och EU-rÀttens företrÀde framför nationell rÀtt, har stÀllt de nationella domstolarna inför flera utmaningar.Den mest grundlÀggande skyldigheten de svenska domstolarna har gentemot EU Àr förpliktelsen att inhÀmta förhandsavgörande frÄn EU-domstolen. SistainstansrÀtterna Àr skyldiga att göra detta nÀrhelst de Àr osÀkra pÄ tolkningen och/eller tillÀmpningen av en EU-rÀttslig bestÀmmelse. Detta Àr en lÄngtgÄende förpliktelse som endast har tvÄ undantag: det första Àr i de fall EU-domstolen redan dömt i ett identiskt fall (acte éclairé); det andra Àr dÄ den nationella domstolen anser att den EU-rÀttsliga bestÀmmelsen Àr tillrÀckligt klar och tydligt för att den sjÀlvstÀndigt ska kunna tillÀmpa den (acte clair).Dessa skyldigheter har lett till ett flertal problem för de svenska domstolarna.

Denna studie behandlar sex pedagogers definitioner av begÄvning och begÄvade elever samt perspektiv pÄ deras tillvÀgagÄngssÀtt för att stimulera begÄvade elever i skolan i relation till deras uppdrag och villkor.Data har samlats in via kvalitativa intervjuer och deltagande observationer av sex pedagoger pÄ tre olika grundskolor. Intervjuerna spelades in med hjÀlp av en diktafon som senare transkriberades och under observationerna fördes noggranna fÀltanteckningar. UtifrÄn dessa anteckningar och det inspelade materialet utarbetades teman som kom att representera studiens resultat. Dessa teman behandlar:Variation av gruppsammansÀttningar kontra individuellt arbete, arbetssÀtt och digitala hjÀlpmedelNivÄgrupperingar av klasserna och gruppering av begÄvade eleverUtmaningar i skolarbetetSamarbete mellan skola och hemStudien visar att det största arbetet med begÄvade elever generellt gÀller det dagliga arbetet med samtliga elever i skolan. Dock kunde Àven vissa specifika tillvÀgagÄngssÀtt urskiljas..

SammanfattningSyftet med denna studie var att undersöka viktiga faktorer för att elever pĂ„ omvĂ„rdnadsprogrammet ska kĂ€nna studiemotivation. Genom att göra tvĂ„ fokusgruppsintervjuer med elever pĂ„ omvĂ„rdnadsprogrammet pĂ„ tvĂ„ gymnasieskolor, har vi fĂ„tt en inblick i de faktorer som eleverna anser vara viktiga för studiemotivationen.Resultatet av vĂ„r studie visar att kommunikation och samspel mellan lĂ€rare och elever Ă€r central. Viktiga faktorer för att skapa studiemotivation hos eleverna Ă€r att lĂ€rarna Ă€r engagerade i elevernas skolutveckling. Undervisningen bör vara varierad och engagerande och ligga pĂ„ en nivĂ„ som innebĂ€r utmaningar i nivĂ„ med den kunskap som eleverna besitter. Öppenhet, engagemang och förmĂ„ga att vara lyhörd inför elevernas signaler Ă€r viktiga egenskaper hos lĂ€rare som vill arbeta med sina elevers motivation.Eleverna upplever att lĂ€rarna har en central roll dĂ„ det gĂ€ller skapandet av en trygg social miljö i skolan.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och problematisera vad det innebÀr för en medlemsbaserad och demokratisk styrd idéburen organisation att förtroendevalda ordföranden har ett chefsansvar för anstÀllda medarbetare pÄ lokal nivÄ. Detta undersöktes genom nio kvalitativa intervjuer frÄn den lokala nivÄn inom organisationen utifrÄn frÄgestÀllningar om chefsstrukturens konsekvenser avseende de lokala avdelningarnas arbete med organisationens huvudsakliga uppdrag samt konsekvenser avseende de lokala avdelningarnas arbetsmiljö. En kvalitativ metod har tillÀmpats och uppsatsen har designats som en fallstudie dÀr det undersökta fallet utgörs av en medlemsbaserad och demokratiskt styrd idéburen civilsamhÀllesorganisation [CSO]. Den aktuella organisationen kan sÀgas stÄ inför en rad organisatoriska utmaningar, varav en specifikt handlar om interna krav pÄ en rationaliserad lokal styrningsstruktur. För att analysera studiens empiriska material har tidigare forskning och teorier relaterade till styrning och ledning av CSOer, samt forskning om rationaliserings- och professionaliseringsprocesser inom det civila samhÀllet, tillÀmpats.Analysen av det empiriska materialet visar att chefsstrukturen pÄ lokal nivÄ pÄverkas av organisationens demokratiska styrningsstruktur pÄ sÄ vis att ordförande vÀljs till en ofta otydligt definierad situation dÀr bÄde ett idéburet uppdrag och ett chefsuppdrag ska kombineras.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om fysisk planering kan samverka eller kombineras med destinationsutveckling genom en fallstudie av Stockholms stad för att skapa attraktiva destinationer i stadens ytterstadomrÄden.Undersökningen omfattar en fallstudie av Stockholms fysiska planering och destinationsutveckling. Studien bestÄr av tidigare studier om urban turism i en litteraturstudie. Offentliga strategidokument har ocksÄ analyserats. Intervjuer med fysiska planerare och destinationsplanerare har genomförts. Vidare har resultatet av intervjuerna analyserades tematiskt, en metod som valts för dess anvÀndbarhet för att fÄ en djupare förstÄelse av en företeelse i samhÀllet.Resultaten visar att det finns utmaningar, möjligheter för planerare att samarbeta och skapa ett nytÀnkande om hur deras planering omrÄden kan samverka.

LyxvarumÀrket stÄr idag inför nya utmaningar, dÄ tillgÀngligheten för den hÀr typen av varumÀrken ökar, till följd av en ökad disponibel inkomst. För att tillfredstÀlla en ökad efterfrÄgan vÀljer mÄnga företag att utvidga sitt lyxvarumÀrke. Det medför att företagen fÄr ett bredare produktutbud som kan erbjudas till en allt större mÄlgrupp. DÄ försÀljningen av lyxvaror ökar bör varumÀrkets Àgare bli expert pÄ kundservice och relationsskapande. Att skapa relationer med kunden blir alltmer viktig dÄ det blir allt svÄrare att knyta nya relationer. Syftet med uppsatsen Àr att studera hur lyxvarumÀrket pÄverkas vid en utvidgning och relationsmarknadsföringens betydelse dÄ efterfrÄgan ökat för lyxvarumÀrke.

Sjukhus, militĂ€ren, brandkĂ„ren, polisen, krisorganisationer och bergsklĂ€ttringsexpeditioner Ă€r organisationer som dagligen möter extrema situationer. Genom att dessa organisationer arbetar under förhĂ„llanden med hög osĂ€kerhet och snabba beslutsfattanden, dĂ€r besluten kan fĂ„ förödande konsekvenser, stĂ„r de inför unika utmaningar. TemporĂ€ra organisationer skapas för att utföra en specifik uppgift, i organisationer inom extrema kontexter kan detta, till exempel vara en utryckning inom brandkĂ„ren eller en operation inom ett sjukhus. Även om dessa organisationer Ă€r flexibla krĂ€vs det Ă€ndĂ„ mycket anstrĂ€ngning av ledaren. För att undersöka temporĂ€ra organisationer inom extrema kontexter har bergsklĂ€ttringsexpeditioner studerats eftersom de delar samma egenskaper, tid, uppgift, grupp och resurser.