Ledarrollen kan vara svår och innebära hög arbetsbelastning eftersom det innefattar att sjuksköterskan har det övergripande ansvaret för omvårdnadsarbetet. Detta innebär att se till patientens bästa och samtidigt kunna prioritera, samordna och ta viktiga beslut som rör patientens omvårdnad och som skall efterföljas av hemsjukvårdspersonal. Syftet med denna studie var att undersöka distriktssköterskors upplevelser av att leda omvårdnadsarbetet inom hemsjukvården. Data insamlades via semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Tio distriktssköterskor verksamma inom kommunal hemsjukvård i två olika kommuner intervjuades.

Bakgrund: Omvårdnad är ett ord som kan ha flera olika betydelser, det kan vara ett verb som något man utövar eller en synonym med kunskap som något som erhålls. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vad sjuksköterskor och undersköterskor ansåg inbegripas av begreppet omvårdnad och ?god omvårdnad? samt vad för arbetsuppgifter de olika yrkeskategorierna utförde inom ramen för omvårdnad. Metod:Individuella intervjuer av tre sjuksköterskor och fyra undersköterskor. Innehållet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Inledning: Skolsköterskan är delaktig i elevhälsoteamet som består av en bred samlad kompetens där målet är att främja barns hälsa och utveckling. Skolsköterskan är ofta ensamarbetande i sin profession vilket kan upplevas som utmanande. Tidigare forskning visade att skolsköterskans arbetsuppgifter inte alltid stämde överens med de förvänt-ningar andra medarbetare inom verksamheten hade. Rektorn, som den närmaste chefen har ansvar för bland annat resursfördelning och organisering av arbetslagen. Eftersom rektorn är betydelsefull för hur skolsköterskans arbete utformas är det av vikt att göra en studie om skolsköterskans betydelse utifrån ett rektorperspektiv.

Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningarna hos karaktärsämneslärarna på gymnasiet med inriktning mot El-programmet, elektronik/datorteknik vad gäller de arbetsuppgifter som de utför inom karaktärsämnet, hur förberedda de menar sig vara för dessa uppgifter, samt i vad mån de anser sig behöva utveckla sin kompetens. Vidare var syftet att ta reda på vilken kompetensutveckling som erbjuds för dessa arbetsuppgifter. Studien bygger, utifrån frågeställningen i syftet, på en kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex karaktärsämneslärare inom avsedda program fördelat på fyra gymnasieskolor i fyra olika orter.Resultatet visar att samtliga intervjuade känner sig kompetenta i sitt verksamma karaktärsområde i och med att de har både relevant utbildning och arbetslivserfarenhet. Men de flesta utför helst inte frivilligt det administrativa arbetet utan de vill ägna sin tid åt den tekniska delen som intresserar dem mest.

I vår studie framträder det att företag gör följande, för att behålla sitt humankapital: -investerar i och utvecklar humankapitalet, såsom i form av kompetensutveckling, -ger medarbetarna möjlighet att avancera, genom en väl fungerande internrekrytering, -belönar medarbetarna, både i form av pengar och visad uppskattning, -skapar arbetsglädje/trivsel genom en öppen kommunikation och samarbete. Företags motiv till att de väljer att förvalta sitt humankapital, genom kompetensutveckling, är att: -de ska kunna förändras i takt med marknadens/branschens snabba utveckling, -de ska kunna prestera bra resultat genom att medarbetarna kan utföra sina arbetsuppgifter på ett effektivt sätt, -de har vissa arbetsområden/arbetsuppgifter som kräver ständig utveckling på grund av hög förändringstakt..

AbstractKent Klang: Ett omusikaliskt genombrott: Mottagandet av Elvis Presley i svensk press under rockmusikens etableringsfas 1956-1958. Uppsala Universitet: Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 60p. 2007När Elvis Presley gjorde sitt stora genombrott i USA i mitten på 1950-talet kom han att angripas hårt i bland annat amerikansk press. Upprördheten hade sin grund i Elvis sexuellt utmanande kroppsrörelser och rhythm and blues betonade musik. De här artistiska stildragen avslöjade också Elvis influenser från den svarta kulturen i ett USA som vid tiden var präglat av rasism och segregation.

Inom IT-branschen läggs det mycket resurser på att effektivisera arbetssätt, och att hitta det optimala sättet att styra och leda projekt är en ständig utmaning. Dagens IT-organisationer befinner sig även i en situation där marknaden ställer krav på minskade kostnader men samtidigt en högre nivå av support och service. Utifrån detta har det genererats en uppsjö olika arbetssätt och tillhörande verktyg som alla har som mål att strukturera eller effektivisera systemutvecklingsprocessen. Ett av dessa arbetssätt är Lean IT som hämtar sina grunder från det väl beprövade produktionssystemet Lean Manufacturing.Inom systemutvecklingsbranschen arbetas det ofta i projektform och att ha en bra projektledning är ofta en av faktorerna bakom ett lyckat projekt. För att en projektledare ska kunna leda projektet till framgång krävs det att denne har en bra uppfattning om arbetssättet inom organisationen och projektgruppen.

Inledning: Skolsköterskan är delaktig i elevhälsoteamet som består av en bred samlad kompetens där målet är att främja barns hälsa och utveckling. Skolsköterskan är ofta ensamarbetande i sin profession vilket kan upplevas som utmanande. Tidigare forskning visade att skolsköterskans arbetsuppgifter inte alltid stämde överens med de förvänt-ningar andra medarbetare inom verksamheten hade. Rektorn, som den närmaste chefen har ansvar för bland annat resursfördelning och organisering av arbetslagen. Eftersom rektorn är betydelsefull för hur skolsköterskans arbete utformas är det av vikt att göra en studie om skolsköterskans betydelse utifrån ett rektorperspektiv.

Vi undersökte hur arbetet för anställda inom myndigheter påverkas av den pågående utvecklingen av samverkande e-myndigheter. Elektroniska kommunikationsmedel ska ge medborgare möjlighet att uträtta ärenden 24 timmar om dygnet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de myndighetsanställdas arbete påverkas av en alltmer elektronisk hantering av arbetsuppgifter. För detta ändamål valde vi att utföra intervjuer med anställda vid två svenska myndigheter. Arbetet behandlar inte de tekniska plattformarna för implementering av tjänster hos e-myndigheter.

I den här uppsatsen har jag försökt att konstruera ett mätinstrument för att mäta skam utifrån Thomas Scheffs forskning. De 14 påståenden som ingår i mätinstrumentet är baserade på Suzanne Retzingers forskning om kroppsliga markörer för skam och de resulterande utmanande beteendena. Flera forskare har lyft fram vikten av att någon tar fram ett mätinstrument för att kvantitativt mäta skam och syftet med min uppsats är att försöka att ta reda på om det är möjligt att göra det eller ej.180 Studenter vid Karlstads universitet fick besvara ett frågeformulär, som totalt besvarades av 176 studenter, 124 kvinnor och 52 män. Data analyserades med den polytoma raschmodellen i datorprogrammet RUMM 2030.Resultatet visar att mätinstrumentet inte enbart mäter skam (flerdimensionalitet), eller i bästa fall åtminstone flera olika typer av skam, och att påståenden i mätinstrumentet inte fungerar likadant för alla respondenter (DIF-effekter) samt att mätinstrumentet som helhet hade dålig passform gentemot raschmodellen. Min slutsats är att det är möjligt att konstruera mätinstrument för att mäta skam utifrån Scheffs teoretiska ramverk men att det kräver mer arbete och fler revideringar än vad som har varit möjligt möjligt att genomföra inom ramen för detta uppsatsarbete..

Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor på medicinska vårdavdelningar värderar sina arbetsuppgifter och hur de upplever sin psykosociala arbetsmiljö.Metod: En kvantitativ, komparativ tvärsnittsstudie. Enkäter delades ut till 57 sjuksköterskor på två medicinska vårdavdelningar på Akademiska sjukhuset.Resultat: Trettiofyra sjuksköterskor (60%) besvarade enkäten. Få sjuksköterskor upplevde sitt arbete som lugnt och rofyllt och flera sjuksköterskor uppgav att de sällan eller aldrig hinner med det som ska utföras under ett arbetspass. Sjuksköterskorna uppgav överlag att det är mycket viktigt att känna till sina patienters vitalparametrar. Den arbetsuppgift som påverkades mest av hög arbetsbelastning var dock att känna till sina patienters urinproduktion, vilket endast 17 sjuksköterskor (50%) uppgav att de hinner med.

I vår studie framträder det att företag gör följande, för att behålla sitt humankapital: -investerar i och utvecklar humankapitalet, såsom i form av kompetensutveckling, -ger medarbetarna möjlighet att avancera, genom en väl fungerande internrekrytering, -belönar medarbetarna, både i form av pengar och visad uppskattning, -skapar arbetsglädje/trivsel genom en öppen kommunikation och samarbete. Företags motiv till att de väljer att förvalta sitt humankapital, genom kompetensutveckling, är att: -de ska kunna förändras i takt med marknadens/branschens snabba utveckling, -de ska kunna prestera bra resultat genom att medarbetarna kan utföra sina arbetsuppgifter på ett effektivt sätt, -de har vissa arbetsområden/arbetsuppgifter som kräver ständig utveckling på grund av hög förändringstakt..

Inledning: Skolsköterskan är delaktig i elevhälsoteamet som består av en bred samlad kompetens där målet är att främja barns hälsa och utveckling. Skolsköterskan är ofta ensamarbetande i sin profession vilket kan upplevas som utmanande. Tidigare forskning visade att skolsköterskans arbetsuppgifter inte alltid stämde överens med de förvänt-ningar andra medarbetare inom verksamheten hade. Rektorn, som den närmaste chefen har ansvar för bland annat resursfördelning och organisering av arbetslagen. Eftersom rektorn är betydelsefull för hur skolsköterskans arbete utformas är det av vikt att göra en studie om skolsköterskans betydelse utifrån ett rektorperspektiv.

I lärares uppdrag ingår att anpassa undervisningen till alla elever för att främja deras fortsatta lärande. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur verksamma lärare anser att klassrumssituationen är för de högpresterande eleverna, samt hur lärare kan utmana, stimulera och skapa motivation hos de högpresterande eleverna. I studien presenteras tidigare forskning inom området samt resultatet av studiens insamlade empiri. Denna har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare på två olika skolor. Samtliga arbetar i årskurserna 1-6. Resultatet visar att de medverkande lärarna använder sig av öppna uppgifter som eleverna kan lösa med hjälp av olika strategier och därför kan ges till alla elever.

Uppkomsten av yrkesidentiteten geolog är i Sverige nära knutet till etableringen av Sveriges geologiska undersökning (SGU) år 1858. I denna uppsats undersöks hur geologens yrke utvecklades under perioden mellan 1858 till 1914, Yrket kom att professionaliseras som ett resultat av samverkan mellan SGU och svenska universitet och högskolor vilket beskrivs i uppsatsen. En genomgång har gjorts av bakgrund och arbetsuppgifter för de geologer som anställdes vid SGU under den aktuella prioden. Vidare beskrivs några praktiska geologiska arbetsuppgifter och vilken betydelse de hade för industrialiseringen av Sverige. SGUs engagemang i malmgeologiska frågor kom att ifrågasättas av värmländska bergsmän och den debatten behandlas även..