Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur klasslärare i grundskolans tidiga år undervisar nyanlända elever i ordinarie klass för att främja deras språk- och kunskapsutveckling, hur de ser till att nyanlända elever får en likvärdig utbildning i en skola för alla samt hur de ser på sin undervisningspraktik. Därtill att ta reda på hur studiehandledare undervisar nyanlända elever på deras modersmål i grundskolans tidiga år för att främja deras språk-och kunskapsutveckling, hur de samarbetar med klassläraren och hur de ser på sin yrkesroll. Bakgrundsteorin baseras främst på framträdande forskare inom området och deras teorier samt svenska skolmyndigheters granskningar och stödmaterial. Resultaten grundar sig på empiriskt material som har insamlats genom observationer av svenskundervisning och studiehandledning på modersmålet samt intervjuer med klasslärare och studiehandledare i grundskolans tidigare år. Resultaten utifrån forskningen visar att explicit undervisning, interaktion, specifik stöttning, höga förväntningar, framåtsyftande respons och kognitivt utmanande uppgifter är främjande för nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling. Vidare är trygghet och tid samt ett tillåtande klimat avgörande för att nyanlända elever ska våga använda det nya majoritetsspråket. Resultaten belyser även att tillgången till modersmålet och studiehandledning är avgörande för att nyanlända elever kan erövra skolspråket och tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen. Examensarbetet avslutas med en diskussion av de övergripande slutsatserna med koppling till vilka konsekvenser det kan ha på läraryrket.

Framför dig har du en studie som har undersökt hur åtta andraspråkselever i gymnasieskolan ser på sin flerspråkighet och vad de har för tankar och erfarenheter kring det. Metoden har varit kvalitativ genom enskilda intervjuer med förhållandevis öppna frågor. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten har drag av hermeneutik vilket gjort att författarens subjektiva förförståelse setts som en tillgång i studien vid tolkning och analys. Resultatet visar att informanterna till övervägande del ser på sin flerspråkighet som något positivt och få har upplevt att samhället eller skolan skulle ha en negativ inställning. I skolsammanhang kan det dock stundtals vara svårt att förstå allt menar informanterna då de inte enbart ska tillgodogöra sig innehållet utan samtidigt befinner sig i en språkutvecklingsfas.

Syftet med studien var att undersöka hur samarbetet för individer med samsjuklighet ser ut mellan kommun och landsting samt hur möjligheterna ser ut till samordnad vård och behandling. Frågeställningarna var att ta reda på hur samarbetet ser ut mellan kommun och landsting gällande individer med samsjuklighet samt vilka tillvägagångssätt som finns för att förbättra samordnad vård och behandling mellan kommun och landsting. Studien genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten var Fridolfs (2004) fyra motiv till ett bra samarbete. Utifrån det hermeneutiska synsättet tolkades intervjuerna inför resultatet med hjälp av innehållsanalys.

Vi byggde och utvärderade en artefakt. Artefakten är ett lager i 3D som vi utvecklade åt ett IT-företag. Vi använde oss av teorier om lagerhantering, visualisering och prototyping vid utvecklingen av artefakten. Vi utförde kvalitativa intervjuer för att utvärdera den. Men framförallt använde vi oss av designforskningsteorier.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur specialpedagoger och en tjänsteman beskriver att deras uppdrag organiseras på de undersökta skolorna med särskilt fokus på skolutveckling. Följande frågeställningar utgjorde ett stöd för att uppnå studiens syfte.? Hur beskriver specialpedagoger och en tjänsteman det specialpedagogiska uppdraget och kompetensen i den utvalda kommunen?? Hur beskriver specialpedagoger och en tjänsteman den specialpedagogiska skolutvecklingen på de berörda skolorna? ? Vilka möjligheter/hinder uppfattar specialpedagoger och en tjänsteman att det finns för att förverkliga det skolutvecklande uppdraget?Teori: Utgångspunkten för studien var det specialpedagogiska uppdraget, sett ur en systemteoretisk ansats med tyngdpunkt i Bergs teori om frirummet. Viktiga begrepp för studien inom den systemteoretiska ansatsen var relation, makt, mandat och legitimitet.Metod: Studiens metod byggde på en fenomenologisk ansats med kvalitativa forskningsintervjuer som undersökningsmetod.Resultat: Studiens resultat visar att bland de specialpedagoger och den tjänsteman som varit representerade i studien beskrivs organisationen av specialpedagogens uppdrag utifrån vilket mandat och vilken legitimitet specialpedagogen erhåller och erövrar. De specialpedagoger i studien som erhåller ett tydligt mandat av rektor, har ett bättre utgångsläge angående erövrande av legitimitet bland arbetslagen och har därmed större möjlighet att utföra uppgifter enligt specialpedagogens examensförordning.

På uppdrag av Kliniskt Tränings- och Simulerinscentrum (KTC) kom författarna till denna studie i kontakt med ämnet simulationsträning. Simulationsträning introducerades under 50-talet i den medicinska världen. Sedan dess har det gjorts många framsteg och förbättringar på området, i takt med att kraven ökar på sjuksköterskans arbetsuppgifter. Syftet med den här studien var att studera effekter av simulationsträning. Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar vilka behandlar simulationsträning och dess effekter.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Bakgrund: Hjärtstopp drabbar ca 10 000 svenskar per år, överlevnaden är fortfarande låg med bara några procent som skrivs ut från sjukhus levande. En relativt ny behandlingsform är att kyla ner patienterna till 32-34 °C i 24 timmar, för att minimera de neurologiska skador som uppstår vid syrebrist i hjärnan. Syfte: Det främsta syftet var att beskriva vilka fysiologiska förändringar som sker i kroppen under inducerad hypotermibehandling och hur intensivvårdssjuksköterskan bör ställa sig till dem. Det sekundära syftet var att undersöka om de områden som framkommer i litteratur granskningen finns beskrivna i de behandlingsriktlinjer som används på Centralintensiven på ett universitetssjukhus i Sverige. Metod: Metoden var en litteraturstudie där 28 vetenskapliga primärpublikationer granskades.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Syftet med denna uppsats är att ge en bild av hur motivationen ser ut på Veidekkes projektet Pelarbacken och att skapa en förståelse för de anställda samt vad som gör dem motiverade till att vilja utföra ett bra arbete. För att illustrera hur de anställda upplever att de motiveras har utgångspunkten varit inre- och yttre motivation, belöningssystem samt motivation genom uppsättning av mål. Studien baseras på enkätsvar från sju av de anställda på projektet samt intervjuer med fyra av de anställda. Studien visar att vad som motiverar de anställda är väldigt individuellt då svaren i enkäterna var spridda. Det finns några faktorer som de anställda till största del var överrens om motiverade dem, dessa faktorer är positiv feedback, omväxlande arbetsuppgifter och utmaningar.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

I Lpo94 finns skrivet att arbetet mellan pedagoger i skolan ska grundas på samarbete. Förutsättningarna för att kunna arbeta ihop är att pedagogerna har väl beskrivna arbetsuppgifter och tydliga yrkesroller. Syftet med studien var att söka kunskap om förskollärare, fritidspedagoger och lärares tankar kring varandras yrkesroller, samarbete och utbildning. Vi valde att göra intervjuer på kvalitativ grund eftersom vi sökte ta reda tankar och personliga erfarenheter. Respondenterna valdes genom ett strategiskt urval.

Inledning: Att kommunicera med närstående till patienter inom palliativ vård på ett tillfredsställande sätt är en av sjuksköterskans mest utmanande uppgifter vid vård i livets slut. Vätskebehandling av patienter i livets slutskede är ofta ett känsligt ämne för närstående. När patienten inte längre kan eller vill äta och dricka skapas oro och ångest hos närstående. För att förhindra att närstående till patienter som vårdas inom palliativ vård känner sig oförberedda inför denna känslomässiga och ångestskapande situation bör sjuksköterskan förvissa sig om att i tidigt palliativt skede förklara och förbereda närstående på vad som är att vänta under döendeprocessen. Syftet är att undersöka närståendes behov av kommunikation i samband med vätskebehandling inom palliativ vård.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur lärare organiserar och anpassar naturvetenskaplig undervisning för elever i behov av särskilt stöd. Målet var att finna de centrala teman som framkom i lärarnas berättelser av sin verksamhet. För att söka svar på dessa frågor genomfördes kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sammanlagt fem lärare som på något sätt arbetar med naturvetenskap för elever i behov av särskilt stöd. Syftet bröts ner i följande frågeställningar: ? Vilken roll har lärare i naturvetenskap för elever i behov av särskilt stöd? ? Hur organiserar och anpassar lärare sitt arbetssätt och val av stoffområden i naturvetenskap för elever i behov av särskilt stöd? Som förberedelse för intervjuerna gjordes en litteraturstudie för att bli insatt i ämnet.