Sammanfattning Examensarbete i företagsekonomi, Internationella handelshögskolan i Jönköping, Revision, Magisteruppsats, VT 2011. Författare: Caroline Lillevang & Anna Norrsell Karlsson Handledare: Gunnar Rimmel & Fredrika Askenmalm Titel: Oligopolets fall? ? En analys av EU kommissionens förslag till att lösa upp revisions- och rÄdgivnings-branschens marknadskoncentration Bakgrund och Problem: Enligt den utgivna Grönboken Àr det nödvÀndigt för den finansiella stabiliteten att re-visions- och rÄdgivningsbranschen och dess marknadsstruktur utvecklas. EU kommissionen vill lösa upp mark-nadskoncentrationen och diskuterar bland annat ett införande av krav pÄ gemensam revision för större bolag samt krav pÄ byrÄrotation. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka huruvida Grönbokens förslag Àr rÀtt vÀg att gÄ för att uppfylla EU kommissionens önskan om att förÀndra revisions- och rÄdgivningsbranschens marknadsstruktur.

Haparanda kommun har tagit beslutet att förnya och uppdatera den kommuntÀckande översiktsplanen frÄn 1990. I arbetet skall ett antal fördjupningar över byar och tÀtorter genomföras och Karungi by Àr en av dessa fördjupningar. Karungi Àr en mindre by med ungefÀr 300 invÄnare och ligger ca 25 km frÄn Haparanda centralort lÀngs Torne Àlvs strand. I byn finns bland annat skola, Àldreboende, rÀddningstjÀnst och ett aktivt föreningsliv. En mÄlbild har formats utifrÄn dagens förutsÀttningar och kommunens viljeinriktningar.

Den första januari 2004 vann Lag (2003:778) om skydd mot olyckor laga kraft och ersatte RÀddningstjÀnstlagen (1986:1102), detta var startskottet för ett nytt sÀtt att se pÄ brandskydd och brandskyddsarbete i Sverige.Den nya lagen förde över en större del av ansvaret för brandskyddet pÄ den enskilde och minskade pÄ sÄ vis myndigheternas skyldigheter och inverkan pÄ brandskyddet; det personliga ansvaret stÀrktes och en ny betoning pÄ att arbeta kontinuerligt och konsekvent med brandsÀkerhet infördes, att arbeta systematiskt med brandskyddsarbetet.För de flesta privatpersoner och företag innebar detta inte nÄgon större förÀndring dÄ de flesta lagar som reglerar det rent tekniska brandskyddet de facto befinner sig i annan lagstiftning Àn RÀddningstjÀnstlagen/LSO. Den stora förÀndringen kom hos de företag som har verksamhet dÀr en olycka kan innebÀra fara för allvarliga skador pÄ mÀnniskor och miljö, sÄ kallade 2.4-anlÀggningar. Dessa anlÀggningar har, sedan LSO infördes, fÄtt ta över ett mycket större ansvar för att kontrollera sitt brandskydd och se till att det bedrivs ett systematiskt brandskyddsarbete pÄ arbetsplatsen.AarhusKarlshamn AB (AAK) Àr en internationell koncern som utvecklar och tillverkar vegetabiliska fetter för mat, konfektyr, kosmetika och tekniska produkter. Fabriken i Karlshamn har existerat i nÀstan ett sekel och har lÀnge varit en av de viktigaste arbetsgivarna i Karlshamns kommun. Trots att industrin verkar 24 timmar om dygnet med uppÄt 600 skiftanstÀllda och hanterar stora mÀngder brandfarliga och giftiga Àmnen har de en förvÄnansvÀrt lÄg brandrelaterad tillbuds- och olycksstatistik; ca 50 automatlarm om Äret och fÀrre Àn 10 % av dem Àr riktiga incidenter.

Detta examensarbete kom till eftersom Sandvik Band ville ha en utredning till stÄnd gÀllande sin problemlösning. Detta dÄ Band hade skÀl att anta att problemlösningen i mÄnga fall skedde i form av ?brandslÀckning? med alltför begrÀnsad uppföljning. Syftet med examensarbetet blev att kartlÀgga hur problem i produktionen upptÀcks, löses, följs upp och dokumenteras. Förslag pÄ hur eventuella fel och brister i denna process skulle kunna elimineras skulle ocksÄ tas fram.

Skatter Àr ett stÀndigt aktuellt och omdebatterat Àmne bÄde hÀr i Sverige och runt om i vÀrlden. Inkomstskatter pÄverkar bÄde företag och privatpersoner, vilket komplicerar situationen i fÄmansföretagen dÄ delÀgaren ofta ocksÄ arbetar i företaget och bidrar till vinstgenereringen. DÀrför blir det intressant att nÀrmare studera 3:12-reglerna som faller in under inkomstskattelagen och som berör de förehavanden som sker mellan företaget och delÀgaren. Reglerna pÄverkar Àgarnas privatekonomi pÄ ett direkt sÀtt eftersom de reglerar hur mycket av den utdelning eller kapitalvinst, som Àgaren fÄr frÄn bolaget, skall beskattas i inkomstslaget kapital respektive tjÀnst. DÄ 3:12-reglerna spelar en sÄdan central roll för fÄmansföretagaren stÀller vi oss frÄgande till hur detta i sin tur pÄverkar hur man agerar i företaget och de beslut man tar dÀr angÄende företagets framtid.Problem: Hur pÄverkar 3:12-reglerna fÄmansföretagens ekonomi och beteende? Dessutom stÀllde vi oss delfrÄgan, Har förÀndringarna i 3:12-reglerna som infördes 2006 samt 2007 inneburit förenklingar för fÄmansföretagen?Syfte: Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fÄmansföretagens beteende pÄverkas av 3:12- reglerna nÀr det gÀller investeringsbeslut av olika slag och vad det betyder för lönsamheten i företagen.

Detta examensarbete har utförts pÄ uppdrag av Försvarsmakten. Arbetets mÄlsÀttning Àr att undersöka hot, risker och sÄrbarheter som portabla enheter kan orsaka eller bidra till inom en organisation. BÀrbara datorer med operativsystemet Windows och Mac, samt surfplattor och smartphones med operativsystemet Android, iOS och Windows Phone Àr de portabla enheter som Àr utvalda att ingÄ i denna rapport. Vidare diskuteras förslag pÄ hur man kan förebygga olika sÀkerhetsrisker. Rapporten tar Àven upp dagens BYOD-lösningar (Bring Your Own Device).

Uppsatsen, Kriskommunikation i ett förÀndrat medielandskap, Àr en fallstudie pÄ webbplatsen www.krisinformation.se. UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr det förÀndrade medielandskapet och vad det innebÀr för kommunikation i kris. Uppsatsen berör flera olika hörnstenar som Àr viktiga för framgÄngsrik kriskommunikation. Hörnstenarna rör bland annat vilken tillit och vilket förtroende anvÀndarna har för Krisinformation.se, dess innehÄll samt Internet som medium i den förÀndring som skett i medielandskapet nÀr det gÀller kriskommunikation.Fallstudien undersöker Àven om det Àr privatpersoner eller yrkesverksamma som besöker Krisinformation.se. Den undersöker Àven vad anvÀndarna anser Àr viktigast nÀr de ska ta del av information i en krissituation gÀllande om informationen Àr snabb, kortfattad, relevant eller tydlig.

Lagstiftaren har bestÀmt att vissa beslut mÄste fattas enligt en sÀrskild ordning, utöver den vanliga i vÄra representativa församlingar och verkstÀllande organ. Detta aktualiseras vid kommunens planlÀggning av mark- och vattenanvÀndning dÄ Plan- och bygglagen föreskriver att de med vÀsentligt intresse i frÄgan ska beredas möjlighet till samrÄd. Kiruna stÄr inför en utmaning som beskrivs som unik dÄ delar av staden ska flyttas. Bakgrunden till denna stadsflytt Àr gruvnÀringen och dess framtida överlevnad. I frÄga om Kiruna stadsflytt har samrÄd hÄllits vid ett flertal tillfÀllen dÀr sÄvÀl sÀrskilda grupper som allmÀnheten i stort varit inbjudna. Med tanke pÄ den debatt som förs kring dagens demokratiska system Àr denna del av beslutsprocessen ett intressant studieobjekt.

Lagstiftaren har bestÀmt att vissa beslut mÄste fattas enligt en sÀrskild ordning, utöver den vanliga i vÄra representativa församlingar och verkstÀllande organ. Detta aktualiseras vid kommunens planlÀggning av mark- och vattenanvÀndning dÄ Plan- och bygglagen föreskriver att de med vÀsentligt intresse i frÄgan ska beredas möjlighet till samrÄd. Kiruna stÄr inför en utmaning som beskrivs som unik dÄ delar av staden ska flyttas. Bakgrunden till denna stadsflytt Àr gruvnÀringen och dess framtida överlevnad. I frÄga om Kiruna stadsflytt har samrÄd hÄllits vid ett flertal tillfÀllen dÀr sÄvÀl sÀrskilda grupper som allmÀnheten i stort varit inbjudna.

Ett allt mer vanligt förekommande fenomen Àr att företag i samband med nyemissioner anlitar företag eller privatpersoner som garanter. Om inte alla nyemitterade aktier tecknas av nuvarande aktieÀgare eller andra investerare och emissionen följaktligen riskerar att inte bli fulltecknad förpliktigar avtalet med garanten denne att teckna de resterande aktierna. MÄnga garanter krÀver i utbyte höga ersÀttningar, vilket gör att företag kan lÀgga upp till 12 % av emissionsbeloppet pÄ kostnader för garanter. Problem uppstÄr dÄ brister sker i kreditbedömningen av garanterna och dessa inte kan uppfylla sina förpliktelser, vilket ocksÄ varit en orsak till att vissa av de företagen sedan har gÄtt i konkurs. Om dessutom informationen till aktieÀgarna Àr bristfÀllig, kan dessa förledas att tro att en nyemission Àr garanterad, dÄ i sjÀlva verket garanternas kreditvÀrdighet kan ifrÄgasÀttas.VÄrt syfte Àr att beskriva den funktion emissionsgaranter fyller samt bedöma om företagens eller fondkommissionÀrernas prövning av deras tillförlitlighet Àr tillrÀcklig.

Filmen Ă€r ett medium som knyter samman filmskapare, filmskĂ„despelare, medier och Ă„skĂ„dare med varandra i intrikata relationer. Filmbolag producerar och auteurer skapar filmer, skĂ„despelare medverkar i filmerna, medierna marknadsför sĂ„vĂ€l filmerna som filmskĂ„despelarna och Ă„skĂ„dare ser filmerna. Filmskaparen behöver Ă„skĂ„dare för att kunna tjĂ€na pengar eller bli omtalad, och behöver filmskĂ„despelare för att fĂ„ Ă„skĂ„dare till sin film. FilmskĂ„despelaren i sin tur behöver Ă„skĂ„dare för att bli berömd men det krĂ€ver att det finns en film som Ă„skĂ„darna kan se. SkĂ„despelaren Ă€r sĂ„ledes beroende av det finns filmskapare.ÅskĂ„daren behöver filmskapare för att kunna se film men frĂ„gan Ă€r vad Ă„skĂ„daren behöver filmskĂ„despelare till? Det Ă€r idag fullt möjligt att göra filmer utan skĂ„despelare som fysiska aktörer pĂ„ filmduken.

Hyrköp av fast egendom Àr en relativt ny företeelse pÄ fastighetsmarknaden. Hyrköpet innebÀr att en hyresgÀst trÀffar hyresavtal med ett bostadsbolag som erbjuder en hyrköpsmodell och avtalet kombineras med en optionsrÀtt. OptionsrÀtten innebÀr att hyresgÀsten, ?hyrköparen?, ges en rÀtt att inom optionstiden förvÀrva fastigheten i frÄga.Sedan lÀnge har fastighetsrÀtten i Sverige varit kringgÀrdat av formkrav. Formkravets primÀra syfte har varit att inte belasta köpare och sÀljare mer Àn nödvÀndigt men tvinga parterna till att reglera vissa minimikrav för att ett giltigt fastighetsförvÀrv skall komma till stÄnd.

Sociala nÀtverk, eller sÄ kallade communityn Àr ett fenomen som fÄtt större betydelse idag och snabbt spridit sig runt om i vÀrlden. Communityn Facebook har blivit kÀnd för att den samlar mÄnga anvÀndare och har en god mÄlgruppskÀnnedom, vilket gör Facebook till en attraktiv marknadsföringsplats som har uppmÀrksammats av en rad olika företag och organisationer.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka möjligheter och begrÀnsningar Facebook har som marknadsföringskanal, samt undersöka svenska företag och organisationers anvÀndning av Facebook i sin marknadsföring. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och vÄr uppsats bygger pÄ en empirisk studie, med material frÄn ett antal informant-, samt respondentintervjuer. FrÄgorna har kretsat kring vad vÄra informanter och respondenter anser kÀnnetecknar Facebook, deras erfarenheter av Facebook som marknadsföringskanal, samt deras Äsikter om Facebook som marknadsföringskanal i framtiden. För att fÄ bÀsta möjliga svar pÄ vÄra frÄgor ansÄg vi att vi behövde intervjua personer med kunskaper om Facebook frÄn bÄde ett utifrÄn och ett inifrÄnperspektiv.Resultatet frÄn vÄr undersökning visar att marknadsföring pÄ Facebook inbjuder till stor kreativitet hos företagen och organisationerna.

Den svenska telekommarknaden prÀglas av en oligopolsituation, dÀr de fyra största företagen utgör 97,5 procent av marknaden, och den frÀmsta konkurrensen sker om befintliga kunder. TeliaSonera Àr marknadens största företag och de saluför de tvÄ operatörerna Telia och Halebop, medan Tele2 Àr det nÀst största företaget och de saluför operatörerna Tele2 och Comviq. Inom den svenska telekombranschen har operatörerna förhÄllandevis liknande tjÀnsteerbjudanden och det Àr dÀrför viktigt att skapa sig ett starkt varumÀrke som differentierar sig ur mÀngden samt bidrar till att skapa synergieffekter för företag som har tvÄ varumÀrken. Ett varumÀrke kan anvÀndas för att skapa vÀrde för bÄde konsumenten och företaget samt etablera en relation mellan dessa parter. Det vÀrde som företaget skapar med varumÀrket benÀmns som brand equity, vilket kan ses ur ett kundvÀrdebaserat respektive finansiellt perspektiv.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka matematiklÀrares uppfattningar om vilka styrkor och svÄrigheter elever inom autismspektrumtillstÄnd (AST) uppvisar betrÀffande problemlös-ning i matematik i Äk 6-9 och hur lÀrarna anser att undervisning kan bedrivas för att eleverna ska nÄ mÄlen inom omrÄdet i Äk 9.Teori: Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr kommunikativa processer Àr cen-trala i mÀnskligt lÀrande och utveckling (SÀljö, 2000). I det sociokulturella perspektivet Àr lÀrande en aspekt av all mÀnsklig verksamhet; i varje samtal, handling eller hÀndelse finns en möjlighet att erhÄlla nÄgonting som man kan anvÀnda sig av i framtiden. LÀrande blir i den meningen sÄledes vad individ och kollektiv tar med sig frÄn sociala situationer, genom inter-aktion mellan mÀnniskor och vad man brukar i framtiden. Initialt verkar kunskap i samspel mÀnniskor emellan och blir dÀrefter en del av den enskilde individen och hans eller hennes tÀnkande alternativt handling (ibid.).Metod: Studien utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsansats, dÀr halvstrukturerade intervjuer har anvÀnts som datainsamlingsmetod. Intentionen med den metod som valts Àr att kunna beskri-va lÀrares egna uppfattningar om förutsÀttningar för lÀrande betrÀffande problemlösning i ma-tematik för elever med diagnos inom AST.