I konsumentrÀttsliga förhÄllanden Àr det inte ovanligt att ett flertal mÀnniskor pÄverkas negativt pÄ samma sÀtt, genom att de t.ex. har köpt samma bristfÀlliga produkt eller tillhandahÄllits samma felaktiga tjÀnst av en och samma nÀringsidkare.  Dock kan det finnas en rad olika skÀl till att de rÀttigheter en konsument Àr garanterad genom lagstiftning inte kan tas tillvara genom enskilda rÀttsliga initiativ. TÀnkbara fall Àr dÄ den enskilda skadan Àr sÄ liten att en process inte Àr befogad ur ekonomisk synpunkt, det Àr svÄrt att fÄ hjÀlp av ombud med processen, konsumenten kÀnner inte till sina rÀttigheter eller dÄ det i nÄgot avseende rÄder bristande balans mellan nÀringsidkaren och konsumenten.   I sÄdana situationer kan en s.k. grupptalan vara lÀmplig.

I denna studie skrivs det om den unga generationens (15-30 Är) sparande och vad dessahar för instÀllning till kapital. Det har Àven studerats om bankerna mÀrkt av nÄgonskillnad mellan de olika generationerna.Författaren till denna studie har suttit med i styrelsen i finansföreningen BUFS (BorÄsUniversity Finance Society) pÄ Högskolan i BorÄs under det senaste Äret, Är 2009, ochdÀrigenom stött pÄ flera banktjÀnstemÀn som bjudits in som talare pÄ Högskolan i BorÄs.Dessa har pratat om de olika sparmöjligheter som finns för oss privatpersoner samt dealternativ som de anser vÀrda att satsa pÄ om man Àr i början av sitt sparande. Detta harinneburit att funderingar över hur yngre mÀnniskor (15-30 Är) stÀller sig till att spara harvÀckts.Intresset för detta omrÄde vÀxte ytterligare nÀr en intervju frÄn 2008 lÀstes (SvensktNÀringsliv, 2008-05-08) dÀr Linda Hedström, Svenskt NÀringslivs expert pÄ ungdomarskonsumtionsvanor, berÀttade att det Àr mÄnga nya aspekter att ta hÀnsyn till nÀr studierutförs om ungdomars konsumtionsvanor. Förvaltningen av kapital sker inte pÄ sammasÀtt som förr, för 60 Är sedan dÄ vÄra far- och morförÀldrar vÀxte upp, och hon sÀger Àvenatt dagens ungdomar beskrivs som "den stÀndigt uppkopplade digitala generationen somsÀger ja till konsumtion men nej till reklam". Detta ledde till att författaren blev nyfikenoch intresserad av att fÄ veta mer om dagens ungdomar och deras instÀllning till kapital,eftersom dagens ungdomar, enligt Linda Hedström (2008-05-08), vÀldigt gÀrnakonsumerar bort sitt kapital.För att undersöka detta har statistik tagits fram frÄn SCB, Statistiska centralbyrÄn, ochsedan har en kvalitativ undersökning anvÀnts, vilket inneburit att fokus varit pÄ att fÄdjupare information ur ett mindre antal fall.

SyfteSyftet med arbetet Àr att göra en jÀmförande studie mellan vad de spanska styrdokumenten förordar och hur den faktiska verkligheten ser ut nÀr det gÀller arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd i den spanska grundskolan.MetodJag har gjort en kvalitativ studie genom enkÀter och intervjuer, för att ta reda pÄ hur de spans-ka pedagogerna arbetar med elever i behov av sÀrskilt stöd. DÄ detta Àr en kvalitativ under-sökning har enkÀterna endast anvÀnts som introduktion inför intervjuerna.Metoden i undersökningen har dels varit att lÀmna ut en enkÀt till sju pedagoger och tre för-Àldrar, dels att göra djupintervjuer. Totalt har pedagoger frÄn sex skolor i MadridomrÄdet del-tagit, dÀr tre av skolorna Àr privatskolor och de övriga tre kommunala. EnkÀterna har föregÄtt intervjuerna, dÀr förtydliganden och fördjupning av enkÀtsvaren kunnat göras.ResultatUndersökningen har tydligt visat att det finns en rad specialpedagogiska insatser för elever i behov av sÀrskilt stöd i den spanska grundskolan. Det mesta handlar dock om att ÄtgÀrderna riktas mot eleven.NÄgon direkt handledning av pedagogerna förekommer inte, mer Àn att de specialteam som finns i alla kommuner och som Àr behjÀlpliga med att göra modifieringar av kursplanerna för de elever som inte uppnÄr mÄlen.

I denna uppsats diskuteras motiven till, konsekvenserna av samt behovet av en översyn av 2 § Brottsskadelagen utifrĂ„n att begreppet Ă€ra inte finns med i lagrummet, dĂ€r grunderna för rĂ€tt till statlig kompensation vid krĂ€nkande behandling Ă„terfinns. Undantaget innebĂ€r att offer för rena Ă€rekrĂ€nkningar, sĂ„som förtals- och förolĂ€mpningsbrott, idag inte har rĂ€tt till statlig ersĂ€ttning. Av detta följer att grĂ€nsdragningen för och bedömningen av vilken form av krĂ€nkning ett offer utsatts för har stor betydelse för rĂ€tten till brottsskadeersĂ€ttning. ÄrekrĂ€nkande brott tenderar att öka i antal enligt statisktik över antalet anmĂ€lda förtalsbrott de senaste Ă„ren. Förtalsbrottet tar ocksĂ„ nya former och uttryck i samband med internetanvĂ€ndandets utbredning i vĂ„rt samhĂ€lle.

Denna uppsats syftar till att ge en inblick i webbhotellens vÀrld dÄ det idag finns 1 706 webbhotellstjÀnster (inklusive dataservicebyrÄer och hostingföretag) i Sverige, varav 245 Àr namngivna webbhotell. Uppsatsen ska redogöra skillnader mellan kostnader, funktioner och service utav elva webbhotell som ingick i undersökningen.Uppsatsen vÀnder sig till privatpersoner, organisationer och företag som vill införskaffa sig kunskap om webbhotell och deras tjÀnster. Genom att lÀsa denna uppsats kan mÄlgruppen fÄ bÀttre kÀnnedom om de kostnader, funktioner och service som webbhotellen förmedlar innan man t.ex. ingÄr ett avtal.Undersökningen visar bland annat att antalet anstÀllda och priset utgör ett tydligt samband, att webbhotell som har minsta antal anstÀllda samtidigt har de lÀgsta priserna.Det har Àven tidigare varit priset som har varit ett konkurrentverktyg mellan webbhotellen men undersökningen visar att priset inte lÀngre har nÄgon betydelse och att priset i förhÄllande till webbutrymme och datatrafik hÄller pÄ att förÀndras.Konkurrensen i framtiden mellan webbhotellen kommer inte att baseras pÄ prissÀttningen, datatrafiken eller webbutrymmet utan support, kontrollpanel och prestanda kommer att bli webbhotellens centrala konkurrensverktyg.Webbhotell anses ha bÀttre prestanda om webbhotellets placering Àr i Sverige men undersökningen visar att ett utlÀndskt webbhotell vann sidladdningstestet.Om mÄnadens datatrafik överskrids kommer webbplatsen att stÀngas ner eller prestandan kommer att bli mÀrkbart försÀmrad.Webbhotell utlovar 100 % upptid, dvs. de garanterar att webbservern alltid kommer att fungera, vilket Àr viktigt för företag som har sina affÀrssystem online.Fjorton webbadministratörer som anvÀnder sig av webbhotell bÄde privat och genom sitt företag har svarat pÄ en kvalitativ frÄgeformulÀrsundersökning med 43 frÄgor och svaren pÄ frÄgorna visar att skillnader mellan de elva webbhotellen i undersökningen förekommer.Rekommendationer lÀmnas till mÄlgruppen i valet av ett webbhotell samt andra tips om hur man kan kontrollera t.ex.

SĂ€ttet som vi anvĂ€nder fotografier pĂ„ har utvecklats genom Ă„ren och sedan de första fotografierna uppstod har det hĂ€nt mycket. Det har inte bara blivit mycket lĂ€ttare att kopiera och massproducera motiv utan ocksĂ„ billigare. Detta har medfört att privatpersoner kan fotografera och kopiera sina bilder enklare och med mindre begrĂ€nsningar.Även möjligheten att publicera bilder har förĂ€ndrats. Privata fotografier gick inte att sprida pĂ„ samma sĂ€tt som det gĂ„r idag, utan gĂ„r nu att hitta utan nĂ„gon som helst anstrĂ€ngning pĂ„ nĂ€tet. Bloggar och bilddagböcker har skapats dĂ€r man lĂ€gger ut sina bilder utan att kanske tĂ€nka pĂ„ att hela vĂ€rlden faktiskt kan se och ta del av dem.

Bakgrund:Sedan Är 2004 har BokföringsnÀmnden arbetat med det sÄ kallade K-projektet. Projektet innebÀr att företagen delas in i fyra olika kategorier (K1-K4) och att samlade regel-verk skapas för de olika kategorierna. Förhoppningen med K-projektet Àr att redovisningsar-betet ska underlÀttas. K3 kommer att vara huvudalternativet för företag som upprÀttar Ärsre-dovisningar och regelverket för Ärsredovisning med K2 innehÄller förenklingar som mindre företag frivilligt fÄr tillÀmpa istÀllet för de mer avancerade reglerna i K3. Problem:Vi har identifierat en valsituation som ansvariga pÄ mindre företag stÄr inför.

MÄnga kommuner arbetar för att minska avfallsmÀngderna. För skapa ett ekonomiskt incitament för detta har 26 av landets 290 kommuner valt att införa viktbaserad avfallstaxa för insamling av hushÄllens avfall. Om den viktbaserade taxan haft den effekt pÄ avfallsflödet som önskats Àr i dagslÀget inte utrett. Detta examensarbete har som syfte att sammanstÀlla erfarenheter och instÀllningar till taxan i utvalda kommuner samt besvara följande frÄgor: - InnebÀr införandet av viktbaserad taxa förÀndrat avfallsflöde? - Om flödet förÀndrats, vilka vÀgar har det dÄ tagit? Bjuv, UmeÄ och Linköping valdes ut för att studera taxans effekter.

Avfall som inte sorteras av privatpersoner eller företag levereras till avfallsanlÀggningar dÀr det sorteras för att öka vÀrdet och skapa avsÀttning för avfallet. Idag sker sorteringen av blandat avfall pÄ Ragn Sells manuellt med grÀvmaskin vilket Àr kostsamt. Kostsam sortering leder dessutom till lÄg sorteringsgrad. Det hÀr arbetet syftar till att undersöka hur sorteringen kan ske pÄ ett mer effektivt sÀtt för att möjliggöra en lönsammare sortering och högre sorteringsgrad. Detta kan ske genom att effektivisera dagens metoder men arbetet undersöker ocksÄ vilken ny teknik som kan anvÀndas samt hur vÀl den lÀmpar sig för ÀndamÄlet. Arbetet behandlar effektivisering i tre tidsperspektiv: vad som skulle kunna förbÀttras redan imorgon, vad som skulle kunna ske inom ett par mÄnaders tid samt vad som kan komma att vara aktuellt om ett par Är.

SammanfattningBehovet av kapital Àr vÀldigt stort för ett företag vid uppstarten av verksamheten. SvÄrigheten att fÄ externt kapital uppstÄr oftast vid denna fas, dÄ kan nÀmligen en affÀrsÀngel bidra med kapital och vara till stor hjÀlp för företaget. AffÀrsÀngel Àr en privatperson eller en samling av privatpersoner som investerar finansiellt kapital. Dessa Ànglar tillför ocksÄ affÀrsmÀssig kunskap till onoterade företag, dÀr de finner tillvÀxtpotential. För att ett företag skall kunna anvÀnda riskkapital som en finansieringskÀlla pÄ bÀsta sÀtt, mÄste de först uppfatta vad en affÀrsÀngel har för egenskaper samt hur de agerar.Syftet med denna uppsats, Àr att studera hur aktiva affÀrsÀnglar resonerar rörande sina investeringar i livscykelns?hypotes.

Syftet med va?r underso?kning var att underso?ka hur va?l fastighetsma?klarfo?retag lyckats skapa en medvetenhet, acceptans och engagemang fo?r fo?retagets varuma?rke hos sina ansta?llda. Vi har i studien a?ven studerat organisationskulturens roll i byggandet av ?corporate identity?. Va?r underso?kning har skett genom en kvalitativ metod och med halvstrukturerade intervjuer.

Bakgrund: Statliga och kommunala myndigheter, liksom privata företag och ickevinstdrivande organisationer verkar idag för att bekÀmpa samhÀllsproblem och negativa beteenden sÄsom drogberoende, rökning och dÄliga matvanor. För att pÄverka samhÀllet i en positiv inriktning kommuniceras hÀlsofrÀmjande och sociala budskap pÄ olika sÀtt, dock med varierande framgÄng. Detta beror pÄ organisationernas natur och verksamhetssyfte, men framför allt pÄ de varierande resurser de olika aktörerna har att tillgÄ. KÀnnetecknande för icke-vinstdrivande organisationer Àr det ideella syftet och bidragsberoende frÄn sÄvÀl privatpersoner, företag som statliga bidrag. PÄ senare Är har konkurrensen om givarnas pengar ökat, vilket har fÄtt till följd att de icke-vinstdrivande organisationerna har utvecklat och fördjupat sitt engagemang i företagssamarbete.

TjÀnsteföretag Àr kunskapsintensiva företag som Àr beroende av den kunskap som finns inom företaget. Det Àr vanligt inom dessa företag att basera arbetet pÄ en projektform. Detta innebÀr att nÀr ett projekt ska bedrivas tillsÀtts en projektgrupp, bestÄende av individer som besitter den kunskap som behövs för att slutföra projektet. Projektets karaktÀr kan vara av varierande slag men i de flesta fall kommer ett skapande av ny kunskap att Àga rum samt Àven nÄgon form av kunskapsöverföring. För att projektets resultat ska bli en allmÀnt vedertagen modell eller produkt sÄ mÄste den framtagna kunskapen valideras av bestÀllaren.

Bakgrund: En ?ldrande befolkning ?r ett globalt fenomen och n?stintill samtliga av v?rldens l?nder ser en ?kning av andelen ?ldre. Genom h?lsofr?mjande och sjukdomsf?rebyggande ?tg?rder kan ?ldre personer f? m?jlighet att bo kvar hemma i allt st?rre utstr?ckning och behovet av sjukhusv?rd eller v?rd- och omsorgsboende kan s?ledes minska. Den ?ldrande befolkningen st?ller ?ven h?gre krav p? h?lso- och sjukv?rdens kompetens eftersom v?rden blir allt med komplex i hemmet och antal sk?ra ?ldre ?kar.

Under de senaste Ären har betydelsen av aktiemarknaden i det nÀrmsta fÄtt en helt ny innebörd, speciellt i Sverige dÀr ofantligt mÄnga privatpersoner Àr aktiesparare, antingen indirekt bland annat genom pensionssparande i fonder som placerar enorma summor pengar eller direkt genom personliga investeringar i specifika delÀgarrÀtter. Analytikerns roll Àr inte lÀngre enbart ett privatekonomiskt intresse, utan har nu övergÄtt till att bli en mer samhÀllsekonomisk angelÀgenhet. Dessa analytiker baserar sina rekommendationer pÄ olika vÀrderingar som görs utifrÄn teoretiska analysverktyg, frÄgan Àr hur pass trÀffsÀkra dessa verktyg verkligen Àr.Denna studie undersöker denna trÀffsÀkerhet genom att pröva nÄgra av de av analytikerna mest vedertagna vÀrderingsmodellerna under en högkonjunktur och en lÄgkonjunktur. DÄ dessa tvÄ extrema ekonomiska lÀgen Àr de som enligt oss borde generera störst avvikelser frÄn de faktiska börskurserna i förhÄllande till de teoretiskt motiverade kurserna, har Àven ett Är som Àr att betrakta som ett konjunkturellt mellanlÀge inkluderats.Resultatet som erhÄllits har visat att det inte finns nÄgon enskild teori som med nÄgon större form av sÀkerhet kan precisera ett korrekt vÀrde av en aktie. Vissa modeller har dock över de olika konjunkturerna konsekvent genererat riktkurser som sammanfaller mer med rÄdande börskurser Àn andra.