Sökresultat:
212 Uppsatser om Utländska dotterbolag - Sida 6 av 15
IAS 21 : En förÀndring för svenska noterade bolag
FrÄn och med 1 januari 2005 skall börsnoterade svenska bolag anvÀnda det internationella regelverket IAS/IFRS. Denna uppsats behandlar valutakursdifferenser för utlÀndska dotterbolag nÀr ett noterat svenskt moderbolag skall upprÀtta en koncernredovisning. Före 2005 tillÀmpade svenska noterade bolag RR 8 (Redovisning av effekter av Àndrade valutakurser) men skall idag tillÀmpa IAS 21 (effekterna av Àndrade valutakurser). Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur svenska moderbolag, med utlÀndska dotterbolag, pÄverkats av det nya regelverket och hur de skall tillÀmpa IAS 21.I teorin beskrivs vissa grundlÀggande redovisningsbegrepp som behövs för att förstÄ Àmnet. Vidare beskrivs RR 8 och IAS 21 i detalj dÄ dessa regelverk ligger som grund för uppsatsen.
Olika vÀgar till rektorsstolen : Ett försök att belysa rektorsrollen och skolledarrekryterarrollen vid fristÄende gymnasieskolor ur olika perspektiv
FrÄn och med 1 januari 2005 skall börsnoterade svenska bolag anvÀnda det internationella regelverket IAS/IFRS. Denna uppsats behandlar valutakursdifferenser för utlÀndska dotterbolag nÀr ett noterat svenskt moderbolag skall upprÀtta en koncernredovisning. Före 2005 tillÀmpade svenska noterade bolag RR 8 (Redovisning av effekter av Àndrade valutakurser) men skall idag tillÀmpa IAS 21 (effekterna av Àndrade valutakurser). Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur svenska moderbolag, med utlÀndska dotterbolag, pÄverkats av det nya regelverket och hur de skall tillÀmpa IAS 21.I teorin beskrivs vissa grundlÀggande redovisningsbegrepp som behövs för att förstÄ Àmnet. Vidare beskrivs RR 8 och IAS 21 i detalj dÄ dessa regelverk ligger som grund för uppsatsen.
Hur vidarebefordras kunskap dÄ ett dotterbolag byter Àgare?
Vi sÀger att du Àger ett företag som i sin tur har ett dotterbolag. Företaget tillverkar cykelhjÀlmar. LÄt sÀga att det arbetar 10 personer i dotterbolaget, bolaget köptes en gÄng upp för att det besatt kunskap om hur man tillverkar sÀkra cykelhjÀlmar. DÄ dÄliga tider varar tvingas ditt företag sÀlja dotterbolaget. Dotterbolaget som det senaste gÄtt dÄligt vÀrderas i synnerhet efter den kunskap de besitter, det vill sÀga den personliga kompetens som det 10 arbetande besitter och det system och tekniker som anvÀnds för att framstÀlla dessa supersÀkra hjÀlmar.
Nyutveckling av bakdörrar vid Sapa Building System AB
Sapa Àr en av de största tillverkarna i vÀrlden av aluminiumprofiler. Sapa Building System AB Àr ett dotterbolag till Sapa group och Àr en av de största leverantörerna i Europa pÄ byggsystem. NÄgra av deras produkter Àr bakdörrarna RD 3010 och RD 3020 för lastbilar, slÀp och trailers som frÄn början var Àmnade som sidodörrar. Som bakdörrar Àr de överdimensionerade dÄ sidodörrar hade högre hÄllfasthetskrav. I dagens lÀge vÀger och kostar de mer Àn nödvÀndigt dÀr av önskar Sapa Building System AB en nyutveckling av bakdörrarna.MÄlet Àr att omkonstruera bakdörrarna RD 3010 och RD 3020 sÄ att de blir lÀttare, smidigare och billigare genom att konstruera en ny kantskoning till Sapa Building System AB:s befintliga aluminiumlÀmprofiler.Arbetet har resulterat i att ritningsunderlag för nya profiler har tagits fram dÀr man valt att limma ihop dörrarnas delar istÀllet för att nita.
Svenska SMF i en global vÀrld : Internationaliseringsstrategier för expansion till Indien
Titel: Svenska SMF i en global va?rld Internationaliseringsstrategier fo?rexpansion till IndienKurs: 2EB00E Kandidatuppsats VT-2012Fo?rfattare: Erik Busk 860724 Peter Olsson 830502 Erik O?rlander 861126Bakgrund:Att etablera sig pa? en internationell marknad har tidigare varit fo?rbeha?llet fra?mst stora fo?retag. Men i takt med att intra?desbarria?rerna har minskat har det o?ppnats mo?jligheter a?ven fo?r mindre fo?retag att etablera sig pa? en internationell marknad och Indien a?r ett av de la?nder som lockat flest utla?ndska fo?retag de senaste 20 a?ren. A?ven om internationaliseringen har blivit la?ttare, inneba?r det stora risker fo?r sma? och mellanstora fo?retag, och valet av strategi och entry mode a?r da?rfo?r mycket viktigt.Syfte:Syftet med studien a?r att identifiera och underso?ka vilka begra?nsningar och mo?jligheter svenska tillverkande SMF har i deras internationaliseringsstrategier till Indien.
Neutrala massmedier : En uppsats om den lokala valrörelsen i fyra svenska morgontidningar 2014
Titel: Neutrala massmedierFo?rfattare: Jonathan Gro?nlund och Joakim Zakariasen Kurs, termin och a?r: C-uppsats HT 14Antal ord i uppsatsen: 8947Problemformulering och syfte: Medierna har ett demokratiskt ansvar att informera medborgarna, speciellt info?r ett val. Syftet med studien a?r att underso?ka lokala morgontidningars rapportering av den lokala valro?relsen och se hur de uppfyller de journalistiska idealen objektivitet och ma?ngfald.Metod och material: Kvantitativ inneha?llsanalys pa? fyra svenska morgontidningars pappersupplagor under valro?relsens tre sista veckor info?r kommunalvalet 2014. Tidningarna a?r Norrla?ndska Socialdemokraten, Sundsvalls Tidning, Nerikes Allehanda och O?stgo?ta Correspondenten.
Utbredning av sprÄk- och kulturstrategier i exporterande företag ? En kartlÀggning av sydsvenska SME:s
Syftet med uppsatsen har varit att undersöka förekomsten av kultur- och sprÄkstrategier i smÄ och medelstora, exporterande, sydsvenska företag. Med hjÀlp av en en kvantitativ enkÀtstudie har vi studerat förekomsten av kultur- och sprÄkstrategier. De teoretiska perspektiven inkluderar det rationella strategisynsÀttet, presenterat av Barney och Johnson & Scholes.,Hofstedes kulturdimensioner samt lingvistik. 104 respondenter i form av företag ur mÄlgruppen har besvarat vÄr enkÀt. Datan har analyserats i programmet SPSS och utöver förekomsten av kultur- och sprÄkstrategier har förekomsten av strategier analyserats i samband med diverse variabler.
Omstrukturering till Europabolag : Koncerninterna förvÀrv
Förordningen om Europabolag trÀdde i kraft i oktober 2004 och möjliggör för företag att kunna bedriva grÀnsöverskridande samverkan i aktiebolagsform. Detta innebÀr att företag nu kan bedriva verksamhet i olika lÀnder utan att behöva bilda ett nytt aktiebolag i varje land Àn moderbolagets hemma nation. AstraZeneca undersöker fördelarna med att kunna ombilda en del av sin verksamhet till ett Europabolag. För att kunna bilda ett Europabolag mÄste dock AstraZeneca AB göra en del koncerninterna förvÀrv. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur dessa koncerninterna omstruktureringar kommer att gÄ till samt att se hur eventuella övervÀrden som uppkommer genom förvÀrven skulle kunna pÄverka AstraZeneca AB och hela AstraZeneca plcŽs koncernredovisning.
Handelsbolagslösningen. En studie av skatteupplÀggets lagenlighet och dess förhÄllande till nya underprisregler för handelsbolag
I ett alltmer internationaliserat samhÀlle Àr det inte ovanligt att bolag anvÀnder sig av grÀnsöverskridande transaktioner i syfte att Ästadkomma sÄ skattemÀssigt fördelaktiga resultat som möjligt. Skatteverket har under senare tid uppmÀrksammat ett förfarande dÀr svenska fastighetsbolag inför en avyttring av en fastighet förpackar denna i ett svenskt handelsbolag som dÀrefter sÀljs i sin helhet. Handelsbolaget Àgs genom utlÀndska dotterbolag placerade i lÀnder dÀr kapitalvinster vid försÀljning av handelsbolagsandelar Àr skattebefriade. UpplÀgget betecknas vanligtvis som ?handelsbolagslösningen? eller ?Pandoras ask?.
Implementering av CAD-standard för presshÀrdningsverktyg genom Reuse Library i Teamcentermiljö
Gestamp HardTech AB, dotterbolag till Gestamp AutomociĂłn, har uppfunnit och utvecklat presshĂ€rdningstekniken. Gestamp HardTech tillverkar presshĂ€rdade delar och system till bilindustrin. AnlĂ€ggningen ligger i LuleĂ„ och har idag ca 530 anstĂ€llda. Avdelningen för verktygskonstruktion arbetar med en övergĂ„ng frĂ„n CAD-systemet I-DEAS/TDM till NX och Teamcenter. ĂvergĂ„ngen ses som en möjlighet att effektivisera och standardisera hanteringen av standardkomponenter.
Organisatoriska och tekniska förutsÀttningar för en gemensam laghantering : - En fallstudie av Tekniska Verken i Linköping AB (publ)
Miljöledningssystemet ISO 14001 stÀller krav pÄ att de organisationer som Àr certifierade enligt standarden ska ha tillgÄng till och förstÄ de lagar och andra krav som företaget berörs av. Dessutom mÄste organisationen sÀkerstÀlla att lagkraven efterlevs. Standarden sÀger dock inte hur organisationen ska hantera lagar och andra krav vilket gör att det finns Ätskilliga lösningar. Avgörande orsaker till hur pass bra ett företag kan hantera lagkraven, beror pÄ om det Àr ett stort eller litet företag, vilken typ av verksamhet företaget har samt om det har miljöfokus eller inte. Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Àr en stor koncern med flertalet dotterbolag som har mÄngsidig verksamhet.
ĂvergĂ„ngsprocessen till IAS/IFRS i svenska dotterbolag till EU-noterade företag
Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..
HÀrdsmÀlta eller riskarbete? : En studie av ISO 31000 och dess riskhanteringsprocess
Fokuset pÄ riskhantering har ökat markant sedan mitten av 1990-talet till följd av företagskollapser. Orsakerna bakom anvÀndandet av diverse riskhanteringsramverk Àr dock omtvistat, dÄ vissa anser att riskhanteringsarbetet bygger pÄ andra anledningar Àn att hantera risk effektivt, sÄsom legitimitetssökande. Det finns Àven farhÄgor att riskhanteringsarbetet riskerar att förlora fokus och leda till en ond cirkel som skapar risker snarare Àn behandla redan existerande. Uppsatsens syfte Àr att studera vilka effekter införandet av ISO 31000 fÄr pÄ riskhanteringsprocessen inom energibranschen. Detta gör vi genom att studera energiföretaget E.ON Sverige AB och dess dotterbolag, och hur de anvÀnder sig av riskhanteringsramverket ISO 31000.
Utformning av ett grafiskt anvÀndargrÀnssnitt till en försvarsapplikation
Saab Bofors Dynamics, SBD, Àr ett dotterbolag till Saab Technologies. SBD utvecklar avancerade missilsystem för det svenska försvaret och för andra lÀnders försvar. SBD Àr ett teknikföretag vilket mÀrks pÄ att mer Àn 50 % av de anstÀllda Àr verksamma inom omrÄdet utveckling och teknik dÀr de har ett nÀra samarbete med deras kunder. De viktigaste teknikomrÄdena Àr systemteknik, styrning och navigering, sensorteknik, modellering och simulering samt stridsdels- och framdrivningsteknik. I samband med ett utvecklingsprojekt av en prototyp öppnades möjligheten till att anvÀnda ett grafiskt anvÀndargrÀnssnitt.
Handelsbankens & Swedbanks Etablering i Ryssland
Under de senaste Ärtionden har Ryssland genomgÄtt en rad reformer som har bidragit till att landet har gjort enorma ekonomiska framsteg. Den stora marknaden med hög vinstpotential lockar mÄnga utlÀndska investerare. Syftet med denna studie Àr dÀrmed att undersöka Swedbanks och Handelsbankens etableringsprocess pÄ den ryska marknaden. Mer specifikt har en rad faktorer, motiv och val av strategi studerats som har kunnat pÄverka bankernas etablering i Ryssland.UtifrÄn en rad teoretiska forskningsstudier har en sammanfattande modell utvecklats. För att dÀrefter fÄ svar pÄ syftets frÄgor och testa teorin har en kvalitativ undersökning genomförts i form av intervjuer med tvÄ respondenter: en frÄn ZAO Svenska Handelsbanken i Ryssland och en frÄn Swedbank.Uppsatsens slutsatser pÄvisar att bankernas historiska erfarenhet har varit den frÀmsta faktorn som underlÀttat etableringen medan regleringar har utgjort ett hinder.