NÀmndemannainstitutet har i Sverige urÄldriga anor vilka strÀcker sig lÄngt bak till 1200-talet. De stÄndpunkter som i dag allt som oftast anförs gÀllande nÀmndemÀnnens förevarande Àr dels det faktum att nÀmndemÀnnen över lag utses av kommunpolitiska partier samt dels att nÀmndemannakÄrens representativa sammansÀttning betrÀffande Älder, kön och etnicitet, har ifrÄgasatts.Med nÀmndemannens partipolitiska bakgrund följer som regel en politisk ÄskÄdning, vilket av förklarliga skÀl kan utgöra underlag för diskussion och samhÀllsdebatt.Vad betrÀffar nÀmndemannakÄrens sammansÀttning Àr Äldersperspektivet det av ovanstÄende nÀmnda företeelser det som vÄllat de svenska beslutsfattarna mest huvudbry de senaste decennierna. Den svenska nÀmndemannakÄren Àr sedan lÄng tid tillbaka tÀmligen Älderstigen, ett faktum som i decennier varit föremÄl statliga offentliga utredningar och propositioner.Arbetets fokus ligger dock pÄ nÀmndemannens/mÀnnens restriktiva inslag av dissens (skiljaktig mening) vid svensk tingsrÀtt, vilket i och för sig inte helt utelÀmnar det ovan nÀmnda. Det Àr idag enligt min mening ett pÄtagligt faktum att dissens mellan nÀmndeman och lagfaren domaren vid svensk tingsrÀtt Àr mycket ovanlig. Det gjordes Är 1992 nÄgra av varandra oberoende studier vid Göteborgs samt Stockholms tingsrÀtt, vars syften var att pÄvisa med vilken frekvens det förekom dissens frÄn nÀmndemÀnnens sida vid domslut.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att studera tre svenska imamers syn pÄ hur sharia ska förstÄs, tolkas och tillÀmpas i Sverige. Vi utgÄr frÄn aktuell forskning och litteratur i Àmnet. I uppsatsens teoretiska bakgrund presenteras begreppet sharia som muslimsk lag, levnadsregler och personlig moral. FörhÄllandet mellan sharia och nationell lagstiftning diskuteras med hjÀlp av exempel frÄn olika lÀnder. Dessutom beskrivs förhÄllandet mellan sharia och den svenska lagstiftningen.

AbstractSweden has over the past years grown into a multicultural society which has caused that people with numerous variances of religion and cultures have to interact. This essay will be based on several primary school teacher?s experiences with immigrant families. The purpose of this essay is finding out how they are introduced and integrated in Swedish primary schools by the teachers.I?ve interviewed six primary teachers that shared what they?ve experienced with immigrant families.

Uppsatsen redogör för ett revisionsutskotts arbetsuppgifter, redogörför revisionsutskottens arbete i företag noterade pÄ stockholmsbörsens A-lista samt att analysera om revisionsutskotten i frÄga arbetar enligt svensk kod för bolagsstyrning och dÀrmed bidrar till bÀttre corporate governance.

Under de senaste tio Ären har antalet hÀstsportsevenemang ökat drastiskt, bÄde internationellt och i Sverige. Det ökade antalet hÀstsportsevenemang visar pÄ ett ökat intresse för hÀstsport och hÀstar vilket i sin tur föranlett en ökning i transport av hÀst. Vetenskaplig litteratur inom Àmnet Àr knapp och det som finns berör vanligen fysiologiska mÀtningar för att uppmÀta stress under transport. För att fÄ en uppfattning om hur marktransporter av hÀst gÄr till i Sverige och skapa en kunskapsbas för framtida studier utfördes en webbaserad enkÀtstudie. EnkÀten lÄg ute i 6 dagar och 1013 personer svarade varav 906 stycken kunde analyseras.

Enligt svensk rÀtt Àr en förutsÀttning för att ansökan om kvarstad pÄ ett utlÀndskt fartyg skall beviljas, att det skÀligen kan befaras att motparten genom att avvika, skaffa undan egendom eller förfara pÄ annat sÀtt undandrar sig att betala skulden. Denna sÄ kallade sabotagerisk Àr ett villkor för att kvarstad pÄ fartyg i internationella rÀttsförhÄllanden skall beviljas, vilket framgÄr av att 4 kap SjöL hÀnvisar till de allmÀnna reglerna om kvarstad i 15 kap RB, dÀr sabotagerisken uppstÀlls som villkor.Det har inom den sjörÀttsliga doktrinen varit en allmÀn uppfattning att det inte skall krÀvas nÄgon utförligare utredning om sabotagerisk i det enskilda fallet för att utverka kvarstad pÄ fartyg i internationell trafik. Det förhÄllandet att kvarstaden avser ett utlÀndskt fartyg som förvÀntas lÀmna landet har ansetts tillrÀckligt, i vart fall om svaranden inte har andra tillgÄngar i Sverige. Trots att det kan anses vara en etablerad uppfattning har underrÀtterna i flera avgöranden beslutat i strid mot den. Ett flertal underrÀttsdomar har inneburit att kvarstad inte beviljats trots att de omstÀndigheter förelegat som tidigare varit tillrÀckligt för kvarstad.Detta arbete syftar till att undersöka det svenska rÀttslÀget rörande sabotagerisken vid kvarstad pÄ fartyg i internationella förhÄllanden.

Ur ett rÀttssÀkerhetsperspektiv Àr det av stor relevans att varje ingripande av polisen sker med största möjliga omsorg och respekt för den enskilde individen i den mÄn det Àr möjligt. Svensk polis ges idag inte möjlighet att efterleva denna princip pÄ grund av invecklad och krÄnglig lagstiftning som stÄr i dess vÀg. Denna rapport visar att det idag skadas och dödas personer i onödan pÄ grund av otillrÀcklig lagstiftning. De finlÀndska lagstiftarna har löst mycket av problematiken genom att tillÄta en öppen och ej fallbunden tolkning av lagen. Statistik visar pÄ en markant skillnad i skadebilden lÀnderna emellan.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) ?r bakterier som har skapat resistens mot antibiotika. Antibiotikaresistens har blivit ett globalt problem som leder till att vissa infektioner blir allt sv?rare att behandla. Problemet har ocks? blivit alltmer omtalat, och det arbetas aktivt f?r att f?rhindra fortskridande utveckling.

I denna uppsats g?rs en deskriptiv och j?mf?rande analys av olika partif?retr?dares s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i en specifik riksdagsdebatt som avh?lls i januari 2015. Problem: Unders?kningen utg?r fr?n att uppfattningen om vad som utg?r ett samh?llsproblem ? i detta fall s?kerhetspolitiska problem - och vad detta n?rmare best?r i inte ?r n?gon sj?lvklarhet, utan n?got som formas av en st?ndigt p?g?ende debatt och diskussion i vad som kan liknas vid en kampartad kollektiv definieringsprocess d?r olika akt?rer str?var efter att etablera just sin verklighetsuppfattning som dominerande. Med denna utg?ngspunkt kan samh?llsproblem av olika slag betraktas som sociala konstruktioner.

Med anledning av att Sida, och sÄlunda Sverige, utformat en ny bistÄndsstrategi i Sri Lanka, vilken i mÄnga avseende strider mot dess föregÄngare, syftar denna uppsats till att undersöka dess inverkan. Den nya strategin prÀglas av en ÄtergÄng till ett kapitalfundamentalistiskt synsÀtt dÀr den ekonomiska sektorn sÀtts i fokus, vilket markant frÄnskiljer sig sin föregÄngare som snarare sÄg till utbildningsomrÄdet och missgynnade grupper pÄ landsbygden. Strategins inverkan analyseras i tre separata avsnitt, först utifrÄn ett teoretiskt perspektiv med the Human Capital Approach och strukturstabilitetsteorin som referensramar. DÀrefter analyseras strategin med utgÄngspunkt i den svenska bistÄndspolitiken som genom bistÄndspropositionen 2003 grundligt omdefinierats, och dÀr svenskt bistÄnd idag agerar utifrÄn en global kontext. Slutligen ses strategin i den internationella bistÄndskontexten gentemot Sri Lanka, dÀr en diskussion förs huruvida arbetsfördelning föreligger mellan de stora bistÄndsgivarna eller snarare likformade strategier.

Sverige som land sÀger sig idag ha förÀndrat sin politik ifrÄn en neutralitetspolitik till en solidaritetspolitik. I studier tidigare gjorda för den tid Sverige hade en uttalad neutralitetspolitisk linje inom sÀkerhetspolitiken sÄgs en bakomliggande solidaritet ligga i det dolda. Det denna studie syftar till Àr genom en analys av den politiska diskursen ta reda pÄ huruvida Sverige kan sÀgas ha lÀmnat sin neutralitetspolitik och fullt ut gÄtt över till en solidaritetspolitik.För att ta reda pÄ detta genomförs en fallstudie med ett fall av svensk sÀkerhetspolitik. Fallet bestÄr av det nordiska samarbetet sett frÄn svensk politisk synpunkt. För att kunna anlysera solidaritet kontra neutralitet anvÀnds teorierna neoliberalism och neorealism som ett medel för att tolka Sveriges politiska drivkraft i samarbetet.

Japansk populÀrkultur fÄr allt fler fans i Sverige och svenska ungdomar inspireras av popartister, japanskt mode och framför allt de speciella tecknade serieformerna - manga och anime. Den hÀr uppsatsen behandlar sprÄkandet inom den svensk-japanska subkulturen med fokus pÄ slanguttryck, sprÄkblandning och lÄnord. Syftet Àr att undersöka kommunikation inom subkulturen och ta fram de speciella ord som anvÀnds dÀr.Materialet som analyserats Àr bildtexter och kommentarer publicerade pÄ internetcommunityt Dayviews. Tio deltagare i gruppen "Cosplayare" har bevakats under tre mÄnaders tid och de ord som Àr speciella för deras kommunikation har tagits ut och sorterats i olika kategorier. AnvÀndningen av dessa ord har ocksÄ analyserats ur bÄde ett fonologiskt och ett morfologiskt perspektiv.Resultatet visar att studiens informanter har ett stort ordförrÄd med japanska ord som anvÀnds som slangord i kommunikation som annars sker pÄ svenska.

Sammanfattning ProblembeskrivningBrist pÄ marknadskunskap vid utlandsetableringar leder till att svenska företag mÄnga gÄnger vÀljer att ge i uppdrag till utlÀndska aktörer att representera dem pÄ frÀmmande marknader. Uppdragsrelationer Àr komplexa företeelser och leder ofta till motsÀttningar, frÀmst pÄ grund av skiljda mÄlsÀttningar, osÀkerhet och brist pÄ förtroende mellan de inblandade. Vilka faktorer pÄverkar den utlÀndska uppdragstagaren beteendemönster och hur ska den svenska uppdragsgivaren försÀkra sig om att denne agerar i företagets intresse? Syftet med uppsatsen Àr att ur ett agent ? principal teoretiskt perspektiv beskriva, analysera och slutligen generera ny kunskap kring uppdragsrelationer mellan svenska företag och deras samarbetspartner pÄ utlÀndska marknader. FrÄgestÀllningar - Hur kan uppdragsrelationen mellan fallföretaget Oscar Jacobson och deras ÄterförsÀljare pÄ utlÀndska marknader beskrivas ur ett agent ? principal teoretiskt perspektiv?- Vilka begrÀnsningar kan urskiljas i relationen mellan en svensk uppdragsgivare och en utlÀndsk samarbetspartner? - PÄ vilket sÀtt kan relationsmarknadsföring tillÀmpas som strategiskt verktyg för att förbÀttra relationen mellan en svensk uppdragsgivare och en utlÀndsk samarbetspartner? Metod Uppsatsens författare har tillÀmpat ett abduktivt tillvÀgagÄngssÀtt och har genom kvalitativa intervjuer samlat in empiriskt material genom dels en fallstudie pÄ Oscar Jacobson och dels intervjuer med ExportrÄdet och Svenska Handelskammaren.

Lojalitetsplikten Àr vanligt förekommande i samarbetsavtal som t.ex. licensavtal, outsourcingavtal, avtal om företagsförvÀrv etc. Plikten finns för att se till att parter förhÄller sig lojala gentemot varandra, genom att iaktta motpartens intressen. Eftersom det inte finns nÄgon tydlig reglering av lojalitetsplikten i svensk lag uppstÄr vanligtvis tvister mellan avtalsparter vad gÀller de olika parternas förpliktelser och krav pÄ att förhÄlla sig lojala gentemot varandra.Syftet med uppsatsen Àr att belysa vilken betydelse lojalitetsplikten har i ett samarbetsavtal oavsett om det har reglerats i avtalet eller inte. Eftersom parterna inte alltid Àr medvetna om att de ingÄtt ett enkelt bolag kommer lojalitetsplikten att belysas ur ett associationsrÀttsligt och avtalsrÀttsligt perspektiv.Vi har funnit att det inte har nÄgon betydelse om plikten regleras i en sÀrskild klausul i ett samarbetsavtal eftersom plikten Àr allmÀnt accepterad inom svensk rÀtt.

Studiens syfte har varit att försöka förstÄ vilka faktorer som har varit bidragande för formandet av attityder till skola, relationer och samhÀlle för fyra ungdomar med annan etnisk bakgrund Àn svensk. Fokus har varit vilken roll deras etniska bakgrund har haft, dÀr erfarenheter av diskriminering, vardagsrasism och exkludering utifrÄn stigma kan fÄ betydelse. Undersökningen har byggt pÄ kvalitativa samtalsintervjuer med fyra 19-Äriga killar och tjejer pÄ en gymnasieskola. Studien utgÄr frÄn en hermeneutisk ansats och analysen bygger pÄ socialpsykologiska teorier kring grupper, social pÄverkan och exkludering. Studien visar pÄ hur inkludering inom skolan, relationer och samhÀlle hÀr har lett till övervÀgande positiva attityder.