Redovisning av det intellektuella kapitalet varierar stort från företag till företag. På grund av lagregleringen i bland annat IAS 38 är det inte tillåtet att ta upp diverse delar av det intellektuella kapitalet i resultat- och balansräkningar. Trots detta väljer många företag att dela med sig av information om exempelvis sina anställda och relationer till kunder. De organisationer som det intellektuella kapitalet är viktigast för är kunskapsföretagen eftersom de trots allt lever på sin personals kunskap och erfarenheter.Vi har valt att studera fyra kunskapsföretag; Skandia, KnowIT, Swedbank och SWECO. Vi har analyserat fyra årsredovisningar från varje företag mellan åren 1996 och 2008 samt med fyra års mellanrum.

De strukturomvandlingar på marknaden som uppstått till följd av globaliseringen, finansiella marknadens framväxt och den informationsteknologiska-revolutionen har inneburit att företag idag präglas av ett högre tempo och hårdare konkurrens. Detta har i sin tur inneburit att företagen blivit allt mer konkurrensmedvetna och anpassat sina verksamheter efter de nya förutsättningarna. En del i detta är att göra organisationen mer flexibel för att ständigt kunna anpassa sig efter förändringar i efterfrågan. Företagens flexibilitet kräver att även arbetskraften blir mer flexibel. Detta handlar i praktiken om att företagen i större utsträckning erbjuder tillfälliga anställningar och deltidsarbete istället för heltidstjänster.  Arbetsgivarorganisationen svensk Handel (2011) uttalar sig: ?Vi måste kunna ha personal i butikerna på de tider när kunderna vill handla.

Denna studie har utförts på uppdrag av ett företag. Syftet med studien är att undersöka företagets attraktivitet för framtida arbetstagare. För att göra det tar vi reda på om det finns några medarbetarlöften på företaget dvs. vilka förmåner organisationen erbjuder sina anställda. Studiens resultat kan sedan komma att ligga till grund för företagets vidare arbete med att bli ännu mer attraktiv som arbetsgivare.

Problem: Bakgrunden till detta arbete är att näringslivsarbetet har blivit en allt viktigare del för kommunerna i landet. Kommunerna och det lokala näringslivet är beroende av varandra fast i olika omfattningar. Detta leder till att det är viktigt för kommunerna att skapa goda förutsättningar för företagen att driva sin verksamhet och det benämns i arbetet som företagsklimat. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: Vad är företagsklimat och vilka mätningar finns? Hur arbetar kommunerna med näringslivs- frågor? Vilka likheter och skillnader förekommer i det kommunala näringslivsarbetet? Hur aktiva eller passiva är kommunerna när det gäller näringslivsarbetet? Hur samarbetar kommunerna med det lokala näringslivet och hur samarbetar företagen med varandra?Syfte: Syftet med denna undersökning är att finna likheter och skillnader i näringslivsarbetet mellan några utvalda kommuner avseende olika faktorer.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den differentierade elenergibeskattningen i Sverige påverkar konsumtionen av elkraft. Uppsatsen redogör i en bakgrund för nuvarande lagstiftning angående beskattning av elkraft. Speciellt belyser den de regler som skiljer de olika grupper med avseende på hur mycket de betalar i energiskatt för elektrisk kraft. Här redogörs också för varför lagen utformades som den gjordes och hur den har utvecklats sedan lagen stiftades. Det visar också att elenergiskatten har höjts väsentligt mer än konsumentprisindex, vilket den ursprungligen kopplades till.

Kunskap och kompetens är en förutsättning för företagens konkurrenskraft och långsiktiga överlevnad. Den snabba teknikutvecklingen inom många branscher, det minskade intresset för många utbildningar inom teknik och naturvetenskap liksom de förväntade stora pensionsavgångarna sätter frågan om kompetensförsörjning i fokus. Skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté arbetar bl a med branschens image och attraktionskraft med syfte att stärka den långsiktiga konkurrenskraften för branschens företag. Målgrupperna för satsningen är ungdomar inom gymnasium och högskola samt företrädare för den egna branschen. För närvarande pågår en utvärdering som ska visa om kompetensförsörjningskommitténs verksamhet åstadkommer eftersträvade reella resultat. Syftet med den delstudie som redovisas i denna rapport har varit att fånga branschens synpunkter på kompetens och hur man värderar kompetensförsörjningskommitténs verksamhet.

Under hösten 2006 var det tydligt att byggbranschen i Norrland, och i synnerhet Västerbotten, gått in i en högkonjunktur. Även om högkonjunkturen skapar möjligheter att expandera genom nyanställningar ser byggföretagen bristen på arbetskraft som ett hinder för detta. Det faktum att arbetstagare dessutom är mer benägna att byta arbetsgivare under högkonjunkturer innebär att det är av vikt att byggnadsarbetarna trivs med sitt arbete för att företagen ska öka chanserna att hålla kvar sin personal och inte förlora dem till andra arbetsgivare.Studiens huvudsyfte har varit att utröna vilka faktorer som enligt byggnadsarbetare är de främsta källorna till arbetstillfredsställelse och utifrån arbetarnas uppfattning om dessa faktorer i sin nuvarande arbetssituation, skapa insikt i områden där byggföretagen kan göra insatser för att öka möjligheterna att hålla kvar sin personal. Då ett flertal olika yrkesområden finns representerade bland byggföretagen har vi även haft som målsättning att utreda om yrkesområdestillhörigheten har betydelse för byggnadsarbetarnas uppfattning om faktorerna. Eftersom det har påvisats att åsikterna om vad som skapar arbetstillfredsställelse kan bero på anställningstid, har vi dessutom velat utreda vilken betydelse antalet anställningsår har för byggnadsarbetarnas värdering av olika faktorer.Grunden till studien ligger i teorier och tidigare forskning som framhållit olika faktorer som kan påverka arbetstillfredsställelsen.

Betonggjutning är ett tungt moment inom byggproduktion och entreprenörer har länge använt betong med flyttillsats för att få en mer lättarbetad betong. Ändå har det krävts långa arbetspass och många tungarbetade moment. Efter lasernivellering, vibrering, slodning och glättning har man kunnat uppnå en yta som nästan är helt jämn. Dock ej så jämn att avjämningsmassa kunnat elimineras för att inte få sviktande parkett eller buktande plastmattor.Självkompakterande betong (SKB), eller vibreringsfri betong som man först kallade den, forskades fram på 80-talet i Japan och dök upp i Sverige i slutet på 90-talet. Det är en betong som innehåller en flyttillsats och en så kallad filler vars gemensamma egenskaper ger en betong som har bibehållen homogenitet samtidigt som den fyller ut formen och omsluter armering endast genom gravitationskraften.

Under hösten 2006 var det tydligt att byggbranschen i Norrland, och i synnerhet Västerbotten, gått in i en högkonjunktur. Även om högkonjunkturen skapar möjligheter att expandera genom nyanställningar ser byggföretagen bristen på arbetskraft som ett hinder för detta. Det faktum att arbetstagare dessutom är mer benägna att byta arbetsgivare under högkonjunkturer innebär att det är av vikt att byggnadsarbetarna trivs med sitt arbete för att företagen ska öka chanserna att hålla kvar sin personal och inte förlora dem till andra arbetsgivare.Studiens huvudsyfte har varit att utröna vilka faktorer som enligt byggnadsarbetare är de främsta källorna till arbetstillfredsställelse och utifrån arbetarnas uppfattning om dessa faktorer i sin nuvarande arbetssituation, skapa insikt i områden där byggföretagen kan göra insatser för att öka möjligheterna att hålla kvar sin personal. Då ett flertal olika yrkesområden finns representerade bland byggföretagen har vi även haft som målsättning att utreda om yrkesområdestillhörigheten har betydelse för byggnadsarbetarnas uppfattning om faktorerna. Eftersom det har påvisats att åsikterna om vad som skapar arbetstillfredsställelse kan bero på anställningstid, har vi dessutom velat utreda vilken betydelse antalet anställningsår har för byggnadsarbetarnas värdering av olika faktorer.Grunden till studien ligger i teorier och tidigare forskning som framhållit olika faktorer som kan påverka arbetstillfredsställelsen.

Vi är intresserade av att studera ?vad som styr ekonomistudenternas val av arbetsgivare? eftersom vi själva är ekonomistudenter och har börjat fundera på framtida arbetsgivare.Det är även intressant för företag och organisationer att veta vad som styr ekonomistudenternas val av arbetsgivare eftersom det kan gör det lättare att locka till sig passande arbetskraft. Men när företagen och organisationerna väl har hittat rätt medarbetare gäller det att behålla dem och genom att veta vilka behov de anställda har kan arbetsgivaren tillfredsställa dessa behov, vilket resulterar i nöjda anställda.Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka vad som styr ekonomistudenterna val av framtida arbetsgivare utifrån deras motivationsfaktorer och om dessa motivationsfaktorer stämmer in på befintliga motivationsteorier. Vi är dessutom nyfikna på om företag och organisationer vet vad som intresserar ekonomistudenterna samt vad som kan få studenter att vilja bosätta sig i Gävle efter avslutade studier.Vi använde oss av mailintervjuer för att samla in material till vår undersökning eftersom vår första idé om att ha fokusgruppsdiskussioner inte gick att genomföra på grund av lågt intresse. Mailintervjuerna genomfördes med nio stycken ekonomistudenter vid Högskolan i Gävle och tre stycken organisationer i Gävle som är med i NU!, Näringslivsintegrerad utbildning.För att få djupare insikt i vad som motivera människor har vi valt att fördjupa oss i ett flertal motivationsteorier.

Problem: Bakgrunden till detta arbete är att näringslivsarbetet har blivit en allt viktigare del för kommunerna i landet. Kommunerna och det lokala näringslivet är beroende av varandra fast i olika omfattningar. Detta leder till att det är viktigt för kommunerna att skapa goda förutsättningar för företagen att driva sin verksamhet och det benämns i arbetet som företagsklimat. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: Vad är företagsklimat och vilka mätningar finns? Hur arbetar kommunerna med näringslivs- frågor? Vilka likheter och skillnader förekommer i det kommunala näringslivsarbetet? Hur aktiva eller passiva är kommunerna när det gäller näringslivsarbetet? Hur samarbetar kommunerna med det lokala näringslivet och hur samarbetar företagen med varandra?Syfte: Syftet med denna undersökning är att finna likheter och skillnader i näringslivsarbetet mellan några utvalda kommuner avseende olika faktorer.

Konkurrensen om talangfull och skicklig personal har hårdnat i framförallt kunskapsintensiva branscher där de anställda ses som företagens viktigaste tillgång. Den ökade konkurrensen om arbetskraft har lett till att företagen måste fokusera betydligt hårdare på att inte bara rekrytera talangfull och skicklig personal, utan även få dem att vilja stanna kvar och arbeta inom organisationen. En strategi som växt fram det senaste decenniet är employer branding, vilket är ett verktyg företag kan och bör arbeta med för att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare bland nuvarande och potentiell personal. Företag kan uppnå målet med att bli en attraktiv arbetsgivare genom att vara framgångsrika i arbetet med att skapa ett starkt arbetsgivarvarumärke.I den här studien undersöker vi hur revisionsföretaget Öhrlings PricewaterhouseCoopers arbetar med sitt arbetsgivarvarumärke. Det huvudsakliga syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för processen employer branding.

Arbetskraftsinvandring har, under stora delar av 1900-talet, varit ett sätt för de svenska företagen att finna arbetskraft till den expansiva industrisektorn. Intresseorganisationerna på den svenska arbetsmarknaden, Landsorganisationen (LO) och Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), ansåg att arbetskraftsinvandring var en förutsättning för att trygga den svenska arbetsmarknaden. LO var trots detta kritiskt inställd till arbetskraftsinvandring, då organisationen ansåg att lönekonkurrens bland arbetskraften kunde uppstå. Dock lyckades organisationen komma överens med SAF om att arbetskraftsinvandrarna skulle omfattas av de svenska kollektivavtalen och på det sättet undveks en konflikt på arbetsmarknaden. Under 1970-talet upphörde arbetskraftsinvandringen till Sverige, vilket till stor del berodde på den ekonomiska nedgång som drabbade Sverige.

När företag ska besluta var man ska etablera sin verksamhet finns det en rad olika lokaliseringsfaktorer som spelar in: bland annat närhet till marknader och andra företag, platsens kostnad och infrastruktur, tillgång till rätt arbetskraft, statlig påverkan samt företagsklimat och livskvalitet. Angered, som är Göteborgs mest segregerade stadsdel, har en väldigt hög arbetslöshet och få arbetstillfällen inom den privata sektorn. För arbetssökande i segregerade bostadsområden är närhet till arbetsmarknaden viktigt för chanserna till att få jobb och Angered behöver därmed göras mer attraktivt för företag.Den här studiens syfte var att undersöka hinder och drivkrafter för lokalisering av arbetstillfällen inom den privata sektorn i Göteborgs segregerade stadsdel Angered. Uppsatsens frågeställningar var:1. Vilka är de främsta orsakerna bakom bristen på arbetstillfällen inom den privata sektorn lokaliserade i Angered?2.

Den svenska identiteten formas i mötet med andra kulturer. Under de senaste decennierna har folk från alla världens hörn invandrat till Sverige. Denna process påverkar också det svenska samhället och dess grunder. Sverige har haft förmånen att stå utanför båda världskrigen under 1900-talet. Därför har behovet av att försvara och definiera sin identitet inte varit lika stort som i många andra länder.