Sök:

Sökresultat:

335 Uppsatser om Uthćllig odling - Sida 7 av 23

Odling i staden : Vad motiverar kommun och medborgare i Uppsala till engagemang inom stadsodling?

En person som blir utsatt för ett frihetsberövande pÄ grund av misstanke om brott Àr berÀttigad till ersÀttning frÄn staten om hen sedermera inte blir dömd. Enligt frihetsberövandelagen kan sÄdan ersÀttning omfatta kostnader för utgifter, förlorad arbetsförtjÀnst, intrÄng i nÀringsverksamhet och lidande. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och utreda hur lidandet ersÀtts av JK och staten samt vilka faktorer som kan pÄverka lidandet för den felaktigt frihetsberövade personen. För att klargöra vad som faktiskt anses pÄverka lidande har förarbetena till lagen samt ett flertal olika JK-avgöranden och domstolsavgöranden studerats. ErsÀttning för en persons lidande utgÄr med ett normalbelopp enligt en intern mall hos JK, som baseras pÄ en förutbestÀmd summa pengar per mÄnad.

Att förÀndra en organisation - I motstÄnd eller genom acceptans?

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

Kulinarisk mötesplats pÄ DjurgÄrden : En Àtande byggnad för kultur, kunskap och konsumtion

Det hÀr examensarbetet började med en idé om att skapa en samlingsplats för mat vilket innebar att först formulera hur en sÄdan skulle kunna tÀnkas te sig och sedan utveckla ett övergripande koncept samt en idé om vad för slags arkitektur som behövs. Resultatet Àr byggnad för kulinariska möten pÄ DjurgÄrden. Löpande har det kretsat kring vad som behövs för att generera kulinarisk kunskap, kultur och konsumtion. MÄngfald har varit ledordet under processen och att kombinera en sÄdan med möjligheter, bÄde vÀntade och ovÀntade, En annan av grundtankarna var att se pÄ om maten som nöje för att inte lusten och dess innebörd ska glömmas bort..

UTOMEUROPEISKT F?DDAS UPPLEVELSER P? DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.

Kultur i förÀndring : en jÀmförelse av ordet kulturs efterled i SAOB och SAOL 1998

Syftet med detta arbete har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt ordet kultur förÀndrats i en jÀmförelse mellan Svenska akademiens ordbok och Svenska akademiens ordlista 1998. I undersökningen har det endast Àgnats intresse Ät efterleden i orden. Efterleden frÄn SAOB har jÀmförts med efterleden i SAOL 98. Efter en sortering i semantiska fÀlt har det i arbetet konstaterats att ordet kultur förÀndrats frÄn betydelsen ?odling? mot ?bildning?..

TrÀdet, tillstÄndet, turerna : Konflikten i samband med beslutet om TV-ekens fÀllning

Ho?sten 2011 fa?lldes den flera hundra a?r gamla skyddsva?rdesklassade ek, kallad TV-eken, som stod pa? Oxenstiernsgatan pa? O?stermalm i Stockholm. I samband med fa?llningsbeslutet ? ett pa? papperet tekniskt beslut om att fa?lla ett risktra?d, men som av protesterande ma?nniskor tolkades som ett helt annat beslut ? uppstod en konflikt mellan ansvariga beslutsfattare och personer som ville bevara eken. Syftet med denna studie a?r att fo?rsta? vilka ha?ndelser och processer som ledde fram till den konflikt som uppstod i samband med beslutet om fa?llningen av TV-eken.

Om lÀroplanernas syn pÄ lÀsning av lÀsning av skönlitteratur : En jÀmförelse mellan LPf94, kommentarsmaterialet till LGR11 samt GY11

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

Fra?n slutenva?rd till va?rd i kommunal omsorg- en patients utskrivning ur sjuksko?terskeperspektiv

SAMMANFATTNINGBakgrund: Fo?r att patientsa?kerheten ska kunna garanteras vid en utskrivning fra?n slutenva?rden till kommunen a?r det viktigt att ra?tt information ges mellan instanserna. Det finns dock problem med kommunikationen vilket kan fa? olyckliga konsekvenser.Syfte: Att beskriva en patients utskrivning, fra?n slutenva?rd till kommunal omsorg, ur kommunsjuksko?terskors perspektiv.Metod: En kvalitativ metod med en explorativ design har anva?nts fo?r att besvara studiens syfte. Grundutbildande och specialistutbildade sjuksko?terskor fra?n fyra olika kommuner intervjuades till studien.

Finns det paleoekologiska spÄr av en vikingatida storgÄrdsetablering i Finja, Norra SkÄne? : ? En pollenanalytisk vegetationsundersökning av VÄnga mosse, frÄn yngre jÀrnÄlder till sen medeltid.

Syftet med uppsatsen Àr att studera vegetationsutvecklingen och dess förÀndringar i Finja med hjÀlp av pollenanalys. De frÄgor jag önskade fÄ svar pÄ var om det fanns nÄgra spÄr av en vikingatida storgÄrd i Finja, samt eventuella spÄr av betydande djuruppfödning i omrÄdet. Finja Àr rik pÄ fornlÀmningar frÄn brons-, jÀrnÄlder och meddeltid, som bekrÀftar min tes om att Finja/ Mölleröd haft en betydande roll i omrÄdet runt Finja sjön, troligtvis med odling och handel lÀngs AlmaÄn.En paleoekologisk analys genomfördes frÄn en lagerföljd frÄn VÄnga mosse, Finja. Totalt togs fyra meter torvprov upp ur mossen. I den översta metern plockades fjorton prover ut till analys.

Erfarenheter av grönsaksodling pÄ tak : en studie i samarbete med Augustenborgs Botaniska TaktrÀdgÄrd

Denna uppsats syftar till att presentera erfarenheter av grönsaksodling pÄ tak samt utreda klimatförhÄllanden och odlingsförutsÀttningar pÄ Augustenborgs Botaniska TaktrÀdgÄrd i Malmö. Uppsatsen avslutas med förslag pÄ förbÀttringar och ÄtgÀrder för grönsaksodlingen pÄ taket i Augustenborg. Arbetetet omfattar sÄledes en generell och en platsspecifik del. Uppsatsen har tillkommit genom litteraturstudier, intervjuer och studier pÄ plats i Augustenborgs taktrÀdgÄrd. Takodling av grönsaker anknyter till sÄvÀl gröna tak som stadsodling och dess popularitet ökar i vÀrlden. I Sverige förekommer gröna Sedum-tak alltmer och stadsodling har förankrats i vÄra storstÀder. Tak Àr outnyttjade platser med god potential för odling.

Skyddsv?rt? En explorativ studie om generativ AI och musikaliska verk?

Denna uppsats a?mnar utreda den upphovsra?ttsliga problematiken som uppsta?r vid anva?ndandet av generativ AI, med sa?rskild inriktning pa? musikbranschen. Uppsatsen underso?ker anva?ndningen av upphovsra?ttsligt skyddade verk som input i AI-system samt den genererade musikens upphovsra?ttsliga status. I syfte att utforska de tva? dimensionerna av generativ AI och upphovsra?tt fokuserar uppsatsen pa? relationen mellan input och output, med ma?let att belysa det komplexa sambandet mellan tra?ningsdatan och musiken som genereras.

GÄr det att odla pepparmynta (Mentha piperita L) i Sverige, med syfte att framstÀlla olja?

Pepparmynta ? Mentha x piperita L. Àr en ört rik pÄ essentiell olja. Den har mÄnga olika anvÀndningsomrÄden, allt ifrÄn olika skönhetsprodukter till naturmedicin. Pepparmynta Àr en hybrid mellan M.

Domestic cultivation

Stadsodling har under senare tid fÄtt stor uppmÀrksamhet. Inte enbart fördess potential som livsmedelsresurs i ett hÄllbart samhÀlle utan ocksÄ föratt odling fortfarande Àr en viktig rekreationsform för mÄnga mÀnniskor ochidag bor allt fler mÀnniskor i stÀder. MÄnga framgÄngsrika exempel pÄstadsodling runt om i vÀrlden Àr kollektiva system utomhus. I ett nordisktklimat Àr vÀxtsÀsongen utomhus kort och i detta projekt undersöks dÀrförmöjligheten att odla Àtliga vÀxter inomhus. Projektet resulterade i en jordlöshydroponisk odlingsprodukt som ska ses bÄde som en mindre produktionsresursoch som ett pedagogiskt verktyg för att skapa förstÄelse förhur maten vi Àter skapas.

Ekonomi i odling av ekologiskt potatisutsÀde :

According to the EEG-councils regulation nr 2092/91, all seed used in organic production must have organic origin. All seed which is offered for sale must be controlled by KRAV, and also comply with the rules of the seedlegislation. The seedlegislation contains demands respecting origin, quality, growingconditions and freedom from deseases. In this piece of work I will investigate the profitability of organic potatoseedproduction, and also what it takes to produce potatoseed. The workmethod has been to, with help from counsellors and growers, make some compareable calculations for foodpotatoes and seedpotatoes, and also with help from a literaturestudy investigate which requires an organic seedcultivation must fulfil. In this piece of work I found out that the organic potatoseedproduction still is to insecure to be profitable. The attack of potatoleafmould, which is out of control, cause unequal yields and this will bring that the new EU-rules, concerning organic seed, not seems defendable yet..

Eko i ropet : En studie av ekologisk odling i Sverige med röster frÄn MÀlardalen

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka vad det Àr enligt elevernas uppfattning som gör att matematiken Àr intressant. Undersökningen gjordes pÄ fyra klasser om sammanlagt 83 elever i Ärskurs ett och tvÄ pÄ teoretiska gymnasieskolor i SkÄne, med hjÀlp av en enkÀt med blandade öppna och slutna frÄgor. Resultatet antydde att det jÀmfört med andra Àmnen frÀmst var sÄ att eleverna hade svÄrt att förstÄ relevansen och nyttan med den matematik de lÀste, och att de jÀmfört med de populÀra Àmnena sÄ som engelska och idrott, inte pÄ ett naturligt sÀtt anvÀnde matematiken pÄ sin fritid. Slutsatsen vi drar av detta Àr att elever behöver fÄ mer hjÀlp med att förstÄ nÀr och hur de kan tillÀmpa matematiken för att den ska bli ett anvÀndbart verktyg inte bara i studier och arbete utan Àven pÄ fritiden och i vardagen.

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->