BakgrundI bakgrunden har litteratur och tidigare forskning tagits upp som handlar om matematik i förskolan. Vi belyser matematik utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv. Det finns kopplingar till både den gamlaläroplanen (Utbildningsdepartementet 1998) och den reviderade läroplanen (Skolverket 2010).SyfteVårt syfte är att undersöka på vilka olika sätt barn visar förståelse för matematik utifrån geometri, taluppfattning och sortering. I vår undersökning har vi valt att skapa tre kriterier för att tydliggöra vårt syfte. Kriterierna vi använt oss av är att skapa ett varierat matematiskt material som går att utveckla.

Syftet med arbetet var att undersöka hur och till vad eleverna egentligen använder datorn i skolan. Eftersom jag inte alltid tyckte att deras arbete var effektivt och att de var dåliga på att söka fakta och information på Internet ville jag undersöka hur det förhöll sig lite närmare.För att få svar på mina frågor har jag gjort en enkätundersökning som dels är kvalitativ, men den är också kvantitativ eftersom en del frågor handlar om mängden tid, antal dagar etc. som eleverna spenderar vid datorn. Enkätundersökningen gjordes på två olika skolor, en med högre datortäthet och en med lägre för att Utforska om det fanns någon skillnad mellan skolor med olika förutsättningar. Litteraturen som jag har använt mig av och kopplat till arbetet ger en tillbakablick över användning av datorer och IT i skolan och berör tidigare forskning kring ämnet.Resultatet visar att datorer och Internet används flitigt i skolan men har inte tagit över andra läromedelsformer.

Många webbansvariga har ingen aning om varför människor besöker verksamheters webbplatser och även om de skulle känna till det, ignoreras webbplatserna att designas efter användarnas intresse. Webbplatsens struktur bör byggas ur ett användarcentrerat perspektiv, detta för att bättre möta användarnas förväntningar av webbplatsen. Målsättningen för webbutvecklare är att utforma användbara webbplatser, vilka erbjuder användaren till att utföra uppgifter på ett så enkelt och snabbt sätt som möjligt. Där webbplatser innebär så mycket mer än endast en kontaktyta gentemot kunden och där dålig användbarhet påstås vara densamma som inga kunder alls. Vi har genomfört en fallstudie, bestående av tre webbplatser, vilka representerar webbärendena, tecknandet av en bilförsäkring och bokning av resa.

Dagens ökade internetanvändning har öppnat upp möjligheten till etablering på en global marknad vilket har lett till ett ökat intresse att Utforska nya potentiella marknader. Vi har därför gjort en studie av hur potentiella kunder i Polen och Sverige vill få information om en fastighetsmäklarbyrå för att se vilka likheter och skillnader som finns emellan länderna. Vår studie omfattar potentiella svenska och polska kunders inställning till utvalda planerade och oplanerade budskap som företagen använder sig av i sin marknadsföring.Syftet med undersökningen är att se vilka skillnader respektive likheter som finns vid hur första kontakten med ett fastighetsmäklarföretag ser ut för en kund i Polen respektive Sverige. Undersökningen visar även vilka marknadsföringskanaler som är mest önskvärda av potentiella kunder och ger dessutom en översikt över vilka kanaler företagen använder sig av i praktiken. Vi har genomfört både kvalitativa och kvantitativa studier.

Syfte med detta arbete är att förstå den grundläggande tanken i permakultur, de principer permakultur bygger på, samt Utforska hur permakultur kan praktiseras i stadsmiljö. Arbetet är baserat på en litteraturstudie, studiebesök på Holma Folkhögskola och St Hansgårdens fritidsgård, samt på filmer och intervjuer med personer som praktiserar permakultur. Permakultur som begrepp skapades av Bill Mollison och David Holmgren på 1970-talet, och syftar till att utforma självförsörjande och självreglerande lokalsamhällen, baserade på hur naturliga ekosystem fungerar. Permakultur kan sammanfattas i tre etiska principer: omsorg om jorden, omsorg om människor och begränsad tillväxt och konsumtion, samt rättvist fördelat överflöd. Utöver dessa har David Holmgren beskrivit tolv designprinciper, vilka kan ses som verktyg för att förändra vårt sätt att tänka kring djur och natur, matproduktion och samhället.

SammanfattningSyftet med föreliggande studie är att undersöka vilket värde socialtjänsten tillmäter Ekbackens utredningar och om de rekommendationer som ges följs. Studiens frågeställningar är: Av vilka anledningar anlitar socialtjänsten Ekbacken? Motsvarar Ekbackens arbete det uppdrag som socialtjänsten gett? Har utredningen tillfört ny kunskap? Vilken betydelse har en utredning på Ekbacken för socialtjänstens fortsatta behandlingsplanering? Följer socialtjänsten Ekbackens rekommendationer? Hur värderas en utredning på Ekbacken i förhållande till andra utredningsmodeller? Metodvalet är kvalitativt och bygger på intervjuer med sju socialsekreterare från olika kommuner i Dalarna. Studiens teoretiska tolkningsram utgår från begreppet kvalitet i den sociala barnavården, med fokus på teorianknytning, delaktighet och barnperspektiv. Resultatet visar att de utredningar som görs på Ekbacken tillmäts ett högt värde och att socialtjänsten i hög grad följer de rekommendationer om insats som lämnas från Ekbacken.

Bakgrund: Vi bor alla i en kommun och tar dagligen del av den kommunala servicen. Vi får våra sopor hämtade, vi har fungerande vatten och avlopp, vägarna underhålls, barnen har tillgång till dagis- och skolverksamhet och våra äldre har tillgång till äldreomsorg. Målet med den kommunala verksamheten är att producera service/nytta inom områden som anses vara gemensamma angelägenheter för oss kommuninnevånare. För att åstadkomma detta finns gemensamma resurser i form av skattemedel, avgifter och statsbidrag. Men hur styrs då denna omfattande verksamhet som berör oss alla i så stor utsträckning?Syfte: Syftet med denna uppsats är att Utforska begreppet politisk styrning inom kommunalverksamhet för att på så vis öka den allmänna kunskapen kring politisk styrning och hur den verkar i den kommunala kontexten.Genomförande: Studien har baserats på personliga intervjuer med högt uppsatta politiker och tjänstemän inom Norrköpings kommun.Resultat: Den politiska styrningen kan förstås som dels en formell politisk styrning dels en informell politisk styrning.

Syftet med denna undersökning är att Utforska på vilka sätt den musikaliska bakgrunden ochden musikaliska identiteten avspeglar sig på yrkesmusiker i deras yrkesutövande, när detavspeglar sig som tydligast och vilken period i deras musikaliska bakgrund som de anser varitmest betydelsefull. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre musiker i olika åldrar. Denmusikaliska bakgrunden, vilka åldrar som varit av störst betydelse och på vilka sätt de anser attderas musikaliska bakgrund skiner igenom i deras instrumentalspel har diskuterats iintervjuerna. I tidigare studier har man konstaterat att den musikaliska bakgrunden har en storinverkan på hur man utför sitt yrke. Miljön och de erfarenheter man fått från sin uppväxtskapar en trygghet som man tenderar att hålla fast vid.Resultatet från denna undersökning visar att samtliga intervjuade anser att den musikaliskabakgrunden har stor betydelse för hur de utför den kreativa process som musikeryrket innebär.Musik som föräldrar och syskon lyssnar på i barndomshemmet visar sig har stor betydelse förhur de identifierar sig musikaliskt, men de sena tonåren visar sig vara av allra störst betydelse.De menar också att det är i tonåren man blir mer självständig och att det är då man börjar tamusiken på allvar, vilket leder till de att ser tillbaka på den tiden som mest betydelsefulla ochutvecklande.Den musikaliska bakgrunden visar sig avspegla sig som tydligast när man spelar i andramusikstilar än den som man är mest van vid..

BakgrundVi har valt att belysa bildpedagogikens framväxt i Sverige och ge en överblick av viktiga föregångsgestalter och deras pedagogiska synsätt. Reggio Emilias pedagogiska filosofi presenteras, där idén om att använda en ateljerista i den pedagogiska verksamheten startade. Några av Loris Malaguzzis tankegångar kommer även synliggöras. Vidare belyser vi hur Reggio Emilias pedagogiska filosofi kom till Sverige, estetiska lärprocesser och läroplaner. Vår teoretiska utgångspunkt är Vygotskijs sociokulturella teori.SyfteDenna undersökning har gjorts i syfte att få en ökad förståelse för några ateljeristors förhållningssätt till barns bildskapande.MetodVår studie har en hermaneutisk ansats.

Det här arbetet undersöker landskapsrepresentation med fokus på stora landskap. Under en resa längsmed transsibiriska järnvägen har vi, med hjälp av olika dokumentationstekniker, samlat in material i syfte att Utforska för oss oprövade sätt att representera stora landskap. En metod för representation som skapar överblick och samtidigt fångar den mänskliga upplevelsen av landskapet eftersöks. Insamlingen som handling har varit central för projektet och det material som ligger till grund för arbetet är i huvudsak vårt egeninsamlade material från resan. Två olika förhållningssätt till insamlingen av material har tillämpats, ett intuitivt och ett utifrån förutbestämda regler. Inledningsvis för vi en teoretisk diskussion som problematiserar representation av stora landskap.

Syftet är att belysa och förklara de problem och möjligheter som uppstår i styrsystemet vid strategiförändringar. Uppsatsen kommer att utröna var i verksamheten och hur problem, som orsakas av en missanpassning mellan strategi, organisation och styrsystem, uppstår. Vidare kommer uppsatsen att belysa de möjligheter som skapas i organisationen och styrsystemet till följd av strategiförändringar. Undersökningen är av explorativ art, eftersom syftet är att Utforska ett komplext fenomen. Vi har gjort en kvalitativ fallstudie av Alfa Laval, som främst bygger på semistrukturerade intervjuer.

AbtraktSyftet med vår studie är att utifrån en socialpsykologisk frågeställning se vilka faktorer och vilket förhållningssätt som har påverkan på en individs tillfrisknade inom missbruksvården. Vi har båda erfarenheter utav personer med missbruksproblem det kan vara en av de faktorerna som har bidragit till viljan om att Utforska och studera om vad som leder till individernas bättringsväg. Studiens centrala frågeställning är: Vilka metoder använder personalen på Henjahemmet, i vilken omfattning innefattar de evidensbaserade metoder och vilka metoder och annan påverkan upplever personal och klienter som verksamma. I vår studie så har vi sex individuella kvalitativa och semistrukturerade intervjuer och en grupp intervju som bestod utav tre individer. Dessa har vi sedan analyserat utifrån socialpsykologiska frågor.

Denna studie unders?kte effekten av en l?rarledd intervention om sj?lvreglerat l?rande (SRL) och metakognitiva f?rdigheter p? gymnasieelevers digitala fokus och distraktion. Med bakgrund i den ?kande anv?ndningen av digitala enheter i klassrummet, Utforskades hur elever beskrev sin fokusf?rm?ga, vilka strategier de anv?nde och hur interventionen p?verkade deras l?rande och koncentration. Studien baserades p? Zimmermans SRL-modell och samlade in kvantitativ data (testresultat, skrivbeteende, fokusbortfall via Exam.net) samt kvalitativa data (elevanteckningar, sj?lvskattningar, fritextsvar).

Idag lever femton procent av Sveriges befolkning med matöverkänslighet. Det ställer krav pårestaurangbranschen som måste kunna möta dessa gästers behov. Det finns dock problem inom branschen som försvårar situationen, dels bristande kunskap, hög personalomsättning samt en norm i samhället vilken säger att man tackar inte nej till mat som serveras. Uppsatsens teori och empiri utgår från Five aspects meal model från Restaurant and Culinary Arts vid Örebro Universitet, samt författarna Link och Phelans (2001) fem komponenter för beskrivning av stigmatisering. Syftet med uppsatsen är att Utforska matöverkänsliga gästers upplevelse och erfarenheter av besök på restaurang.

Ett av förskolans viktigaste uppdrag är att skapa trygga lärandemiljöer för barn. Förskolans inomhusmiljö ska vara anpassad till barnens individuella behov och inbjuda till såväl lek och aktivitet som stimulans och lust att Utforska.Syftet med denna studie är att synliggöra pedagogernas uppfattningar om förskolans inomhusmiljö och dess betydelse för den pedagogiska verksamheten. De frågor som ligger till grund för min studie är: Vilka uppfattningar har pedagogerna om förskolans inomhusmiljö och dess betydelse? Vilka uppfattningar har pedagogerna kring utformningen av förskolans inomhusmiljö? Vilka uppfattningar har pedagogerna om materialet på förskolan?För att finna svar på frågorna används en kvalitativ datainsamlingsmetod. Studien bygger på fem kvalitativa intervjuer med pedagoger som är verksamma inom förskolan.