Arbetet grundar sig pĂ„ en fastighetsĂ€gares insikt om att nuvarande bebyggelse inte följer detaljplan och hennes nyfikenhet kring hur tomten skulle kunna disponeras och ett flerbostadshus utformas pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att detaljplan följs. PĂ„ vĂ€gen passeras huvudpunkterna utformning enligt detaljplan, godkĂ€nda energikrav enligt Boverket och skapandet av en solstudie. Tomten som behandlas Ă€r en del av en kvartersbebyggelse i centrala Ängelholm. Staden som nĂ€rmar sig femhundra Ă„r bĂ€r pĂ„ en lĂ„ng historia och byggnaderna inom kvarteret Ă€r klassade som vĂ€rdefull bebyggelse eller sĂ€rskilt vĂ€rdefull bebyggelse enligt plan- och bygglagen (8 kap. § 13). Detaljplanen har i sin tur stĂ€mplat hela omrĂ„det som lagskyddade kulturlager vilket krĂ€ver ytterligare försiktighetsĂ„tgĂ€rder.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

I detta arbete har underso?kts hur musiker ser pa? nyttan av ackordgeho?r. Genom intervjuer har fra?gor om ackordgeho?r sta?llts fo?r att fa? reda pa? varfo?r, var och na?r de haft anledning att anva?nda sitt ackordgeho?r eller varfo?r de inte beho?vt anva?nda det. I arbetet har ocksa? ett fokus legat pa? att ta reda pa? vart och hur de har la?rt sig.

Ian Thompson anvÀnder i boken Ecology, Community and Delight ett begrepp benÀmnt tri-valent design, vilket kan jÀmstÀllas vid ett optimum för en landskapsarkitekts arbete att gestalta tilltalande platser. Thompson förklarar att begreppets kÀrna uppnÄs dÄ en plats uppvisar en harmonisk kombination av sociala, ekologiska och estetiska vÀrden samtidigt. Inom den ekologiska delen av tri-valent design belyser han vikten av ekologisk hÄllbarhet och alternativa metoder för dagvattenhantering nÀmns som en viktig del i arbetet. En typ av dagvattenanlÀggning Àr dagvattendammen, vilken Àr ett mer miljövÀnligt komplement till de idag överbelastade reningsverken. Med hjÀlp av dagvattendammar kan förorenat vatten, frÄn stÀdernas gator och tak, magasineras samt renas pÄ naturlig vÀg innan det slutligen nÄr hav och sjö.

Denna rapport beskriver examensarbetet som genomförts hos företaget CVK AB i LuleÄ. Syftet med arbetet var att utveckla en ny produkt för mÀtning av hand- och armvibrationer vid arbete med vibrerande handverktyg. MÄlet var en produktlösning som Àr enklare att anvÀnda Àn dagens utrustning och som presenterar mÀtresultatet pÄ ett lÀttförstÄeligt sÀtt för anvÀndaren. Lösningen skulle Àven ge visuell feedback av aktuell vibrationsnivÄ i syfte att utbilda anvÀndaren i sambandet mellan handhavandet av verktyget och den resulterande vibrationsexponeringen. Under arbetets genomförande anvÀndes en systematisk produktutvecklingsmetod enligt Pahl och Beitz.

VÄtmarker har lÀnge varit viktiga inslag i Sveriges odlingslandskap. Dels för mÀnniskan men framförallt för vilda fÄglar. Stora förÀndringar skedde emellertid under slutet av 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet. MÄnga Äar rÀtades, marker dikades och vattennivÄer i sjöar sÀnktes. Sveriges vÀxande befolkning var anledningen till att jordbruket krÀvde allt större utrymme.

Abstrakt Malmgren, Linda & Skoglund, Anna (2010). Den likvÀrdiga specialpedagogiken - det specialpedagogiska stödets utformning i tvÄ socioekonomiskt skilda omrÄden. (The equivalent special needs education - the organisation of special education aid in two socio-economically diverse areas.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur det specialpedagogiska stödets utformning och genomförande sker pÄ tvÄ strukturellt liknande skolor i socioekonomiskt olika upptagningsomrÄden, samt att belysa den allmÀnna synen pÄ specialpedagogik. Som grund till vÄrt arbete ligger vÄra svenska lagar och förordningar, begreppet en skola för alla, samt nÄgra utvalda specialpedagogiska perspektiv. VÄra undersökningar har baserats pÄ semistrukturerade intervjuer samt enkÀter.

Den tekniska utvecklingen i samha?llet ga?r fortare och fortare frama?t. Idag a?r det inte ovanligt att mobiltelefonerna anva?nds fo?r att go?ra banka?renden, hantera e-post och vara aktiv pa? sociala medier. Tekniker och lo?sningar som utvecklas ska vara kostnadseffektiva och anva?ndarva?nliga, men a?r detta pa? bekostnad av informationssa?kerheten? Fra?gesta?llningar som har besvarat handlar om vilka sa?rbarheter i tekniken som angripare kan utnyttja fo?r att ta sig in i en telefon, hur det uppta?cks och vilka proaktiva a?tga?rder som kan implementeras.

I detta examensarbete undersöktes hur ett kemiprov inom omrÄdet kemisk jÀmvikt utformades och bedömdes pÄ en gymnasieskola i Mellansverige. De tvÄ lÀrarna som utformade och bedömde provet intervjuades och fick svara pÄ frÄgor via e- mail. BÄde intervjudata och frÄgorna via e-mail kategoriserades med hjÀlp av Selgheds (2006) kategorier rörande synsÀtt pÄ betygsystemet. Resultatet visade att lÀrarna har olika synsÀtt pÄ bÄde provets utformning och bedömning trots att dem tillsammans konstruerat bÄde prov och facit. LÀrarna tÀckte med detta prov flera av de kÀnda missuppfattningar som den didaktiska forskningen funnit, Àven om det inte var pÄ ett systematiskt sÀtt.

Examensarbetet utfördes pÄ företaget Indexator AB som bland annat tillverkar lÄgvarviga vingmotorer för rotation av gripdon.

Lungan a?r fo?r mig ett organ som har mycket med koncentration att go?ra. Man tar ett djupt andetag innan man tar sats, man tar ett djupt andetag innan man hoppar och man andas ut efter man landat.Na?r man tar det da?r djupa andetaget a?r det ocksa? en muskel som spa?nner mot revben. Man ka?nner hur hur en mjuk och oformlig massa fa?r kraft och tar spja?rn mot benen och testar strukturens begra?nsningar.

GÀstrike-HÀlsinge nation firar sitt 200 Ärs jubileum Är 2011 och till dess Àr det tÀnkt att gÄrden kring nationshuset ska rustas upp och fÄ en ny utformning. Eftersom mÄnga gamla medlemmar kommer att nÀrvara vid jubileet Àr det viktigt att gÄrden Àr representativ och vÀlhÄllen. Idag Àr gÄrden sliten och i behov av en upprustning. Anledningen till att en ny utformning behövs Àr att gÄrden idag Àr vÀldigt sliten samt i stort behov av en upprustning. Den ursprungliga tanken med den gestaltning som finns framgÄr inte. Eftersom ett jubileum Àr nÀra förestÄende Àr det viktigt att gÄrden Àr representativ och snygg vid detta tillfÀlle. Skötselplanen Àr till för att underlÀtta för nationen att ta hand om gÄrden pÄ ett sÀtt som gör att gestaltningen framgÄr och att gÄrden ser vÀlhÄllen ut.

Inför detta arbete hade vi en förvÀntad leverans att utgÄ ifrÄn, en stor del av dessa förvÀntningar lÄg i att redogöra för anvÀndningen av adresserings- och identifieringsteknik inom Sandvik SMT?s (Sandvik Materials Technology, affÀrsomrÄde inom Sandvik AB) lagerytor. Under arbetets gÄng har dock strukturen förÀndrats och denna rapport kom att bygga mer pÄ utformingen och styrningen av ett lager. För att pÄ ett effektfullt sÀtt visa pÄ, hur ett lager under optimala förhÄllanden utformas och styrs sÄ tog vi litteraturen till hjÀlp och utformade en modell som vi sedan anvÀnt i vÄrt arbete. Syftet med detta examensarbete kom dÀrför att handla om att skapa en modell för att utforma och styra lager inom industriell verksamhet.Modellen tar upp de faktorer som Àr viktiga för utformning och styrning av befintliga lagerytor eller nya lagerytor som skapas.

Den hÀr uppsatsen har som syfte att studera klassrummets fysiska miljö som inlÀrningsmöjlighet för elever. Jag vill förstÄ hur elever upplever sitt klassrums fysiska miljö och hur det pÄverkar elevers olika lÀrstilar. Jag har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningen: tas det hÀnsyn till olika lÀrstilar i klassrummets utformning? För att fÄ svar pÄ min frÄgestÀllning har jag anvÀnt en kvalitativ undersökningsmetod. Genom intervjuer hoppades jag kunna presentera elevers tankar om deras fysiska klassrumsmiljö.

Vi har funnit att fyra faktorer tillsammans kan bidra till ett ökad CTR. Dessa Àr: design/utformning, mÄlgruppsanpassning, involvement och varumÀrkeskÀnnedom.