Med nio Är av grundskolan och nu tre Är pÄ lÀrarutbildningen i bagaget, har vi mÀrkt en stor förÀndring bland grundskolans elever. Det sprÄk som en gÄng kunde höras i de korridorer vi gick i som smÄ, har förÀndrats. Ett nytt slags sprÄk har tagit plats bland elever, ett sprÄk som Àr mer tolerant mot svordomar och könsord. SÄ pass tolerant att eleverna sjÀlva inte reagerar nÀr nÄgon tilltalar de med nÄgra av dessa ord. Men hur ser situationen ut för de allra minsta eleverna? AnvÀnder de svordomar och i sÄ fall, vilka? AnvÀnder de svordomar för att krÀnka andra elever, eller Àr det mest för att förstÀrka en kÀnsla?Detta arbete syftar till att fÄ en inblick i de yngre grundskoleelevernas sprÄkbruk ur ett lÀrarperspektiv; vad anser lÀrarna vara ett acceptabelt sprÄk och hur hanterar de svordomar bland sina elever.

Syftet har varit att utforska mötet mellan olika naturrums ?tilltal? och en dansares svar pÄ detta tilltal. Avsikten Àr mer preciserat att utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv, beskriva innehÄll och struktur pÄ subjektiva upplevelser och erfarenheter sÄsom de framtrÀder i mötet mellan naturen som fenomen och rörelse som improvisation och gestaltning. Syftet har lett fram till följande frÄgestÀllningar:Vad uppfattar jag av de utvalda naturrummen?Vad vÀcker de olika naturrummen för rörelser i mig som dansare?Hur framtrÀder dessa upplevelser för mig pÄ ett reflekterande plan? Metoden i denna studie har varit en explorativ studie dvs.

Endast en kilometer frÄn VÀxjö Centrum ligger ett bostadsomrÄde, Araby/Dalbo, tillkommet under 1960- och 70-talets s.k. Miljonprogram. Miljonprogrammet var ett politiskt försök till att bygga bort bostadsbristen, men ledde till mÄnga av de bostadsomrÄden som idag kritiseras för att vara segregerade med monotona och otrivsamma miljöer. Innemiljöerna var vanligtvis vÀlplanerade och funktionella lÀgenheter med anpassning till solljus och luftighet, men utemiljön blev ofta eftersatt pga. rationella byggmetoder.

Examensarbetet undersöker kroppens lÀrande, hur det kan gÄ till nÀr man lÀr in/ut drejning och vilket utrymme det finns att arbeta med drejning inom skolans ramar. FrÄgestÀllningen lyfter vilka förmÄgor som utvecklas vid drejning och hur kunskapen kan lÀras ut. Med en fenomenologisk tolkningsram undersöks det sinnliga och kroppsliga lÀrandet utifrÄn aspekter som tid, rum, kropp och relationer till andra. Skolverkets styrdokument och tvÄ skolverksamheter, en grundskola och ett gymnasium, som arbetar efter dessa undersöks.Det designpedagogiska projektet har utförts vid olika tillfÀllen med mÀnniskor bÄde i och utanför skolan i olika sammanhang. Deltagarna har varit allt frÄn skolbarn till pensionÀrer och de har fÄtt lÀra sig grunderna i drejningsteknik.

Syftet med detta arbete var att undersöka dirigentens repetitionsteknik, kommunikation och ledarskap med musikerna under repetition av nutida konstmusik med instrumental solistensemble respektive symfoniorkester med professionella musiker. Metoderna som anvÀndes var dels mitt konstnÀrliga arbete som dirigent genom repetitioner och konserter av nutida musik med solistensemblen Norrbotten NEO och GÀvle Symfoniorkester, dels sju intervjuer med professionella dirigenter och musiker. Det konstnÀrliga arbetet dokumenterades med videoupptagning medan intervjuerna dokumenterades med ljudupptagning. Analyserna av respektive material skedde i efterhand och var huvudsakligen kvalitativa, Àven om kvantitativa inslag förekom.Resultatet visar att dirigenten bör ha tydlig slagteknik och gestik och tydligt reda ut komplicerade rytmer och instruera musikerna. I första hand ska dirigenten arbeta med de musikaliska parametrarna rytm/samtidighet, dynamik/balans och artikulation men det Àr viktigt att dirigenten ocksÄ kan gestalta musiken och lyfta den till en högre nivÄ.Slutsatserna Àr: 1) ju mer okÀnd och komplex musik desto viktigare att förmedla en musikalisk helhet till den enskilde musikern och lÄta den förstÄ sin stÀmmas funktion i helheten; 2) ju fÀrre musiker i ensemblen desto viktigare att dirigera med smÄ slag och gester, gÀrna sittande, och att lyhört genom diskussioner med musikerna, ta del av deras kunskap och förslag till musikalisk gestaltning; 3) ju fler musiker i ensemblen utan specialkunskap i och intresse för nutida musik desto viktigare att inspirera och motivera den enskilde musikern.Skillnaderna mellan solistensemble och orkester kan ofta vara stora; det kan gÀlla sÄvÀl kunskap om och intresse för nutida musik som förvÀntningar pÄ dirigentens kommunikation och ledarskap.

Under hösten har vi iscensatt ett kulturprojekt dÀr en grupp elever i en klass fem skickat fotografier till olika kulturutövare. Fotografierna som eleverna sjÀlva tagit med engÄngskameror speglade teman som representerar olika delar i ett barns liv. Kulturutövarna och eleverna som inte trÀffades under arbetet hade knapp kÀnnedom av varandra. Eleverna visste att mottagarna, som vi valt att kalla dem, Àr professionellt verksamma inom sin genre och mottagarna visste att fotografierna var tagna av elever i en femte klass. Kulturutövarna tolkade sedan bilderna, gestaltade dem inom sin genre och skickade tillbaka dem till eleverna.

Projektet Àr en designpedagogisk undersökning som genomförts pÄ ett rehabiliteringscenter pÄ södra Gotland. I projektet har designpedagogen verkat och integrerat tillsammans med ungdomar, socionomer och psykologer pÄ en akut- och utredningsenhet, fyra veckor under hösten 2011. Undersökningen har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningen: Hur kan man arbeta med ett designpedagogiskt projekt i en behandlingsmiljö för ungdomar? FrÄgestÀllningen undersöks och redovisas med hjÀlp av tvÄ olika pedagogiska verktyg, dels genom skriftlig form, dels genom en gestaltning pÄ Konstfack vecka tvÄ 2012, dÀr bÄda delarna integrerat kommunicerar undersökningens innehÄll.Projektet Àr ett kvalitativt forskningsprojekt dÀr etnografiinspirerade metoder anvÀnds för att analysera och skapa nya kunskaper utifrÄn ungdomarnas berÀttelser och aktiviteter, samtidigt som undersökningen betraktar sÀttet designpedagogen och informanterna lÀr och utbyter erfarenheter med varandra utifrÄn socialkonstruktivism och sociokulturell teori. Studiens syfte handlar om att undersöka det estetiska skapandets potential utifrÄn informanternas behov pÄ rehabiliteringsinstitutionen.

Vi omges i vÄr vardag stÀndigt av bilder. Dessa spelar en roll för hur vi relaterar oss till omvÀrlden men ocksÄ hur vi ser pÄ oss sjÀlva. Idag Àr det enklare Àn nÄgonsin att ta och dela med sig av fotografier och detta spelar roll för skapandet av vÄr egen identitet.Mitt arbete stÀller frÄgan om hur profilbilden pÄ Facebook Àr en del av  identitetsskapande processer. Jag försöker svara pÄ frÄgan utifrÄn hur man ser pÄ sitt eget anvÀndande av profilbilden och vad man som anvÀndare kan lÀsa in för betydelser i andras bilder. Eftersom det finns en pÄgÄende debatt om ungas anvÀndning av sociala medier och bilder pÄ sig sjÀlva vill jag med detta arbete nyansera denna diskussion genom att beskriva de tankar och processer som ligger bakom unga och Àldre anvÀndares anvÀndande bilder av sig sjÀlva pÄ nÀtet.FrÄgan om ungas identitetsarbete har styrt bÄde uppsatsen och den konstnÀrliga gestaltningen.

Att ge sig in i en gestaltningsprocess Àr nÄgot som medför att man mÄste vÄga kastas mellan förvirring och ovisshet, frustration och glÀdje, kontroll och slump och mycket dÀrtill. Jag har haft svÄrt med detta under utbildningens projektkurser sÄ jag ville under perioden för mitt examens-arbete Àn en gÄng försöka öva mig i detta. Det övergripande syftet med arbetet har varit att skapa en bÀttre relation till gestaltningsprocessen för att bli mer trygg i min roll som landskapsarkitekt. För att uppnÄ detta sattes tvÄ mÄl upp. Det ena handlade om att lÀra kÀnna och utforska min gestaltningsprocess för att hitta förhÄllnings- och hanteringssÀtt till det jag uppfattar som begrÀnsningar och svÄrigheter. Det andra mÄlet handlade om att ta fram ett övergripande gestaltningsförslag för ett spÀnnande omrÄde i Trelleborg. För att komma fram till förslaget anvÀnde jag mig av inventering pÄ plats, analyser, studerande av litteratur och referensomrÄden samt skissande bÄde manuellt och digitalt.

De första allmÀnna parkerna skapades pÄ privata initiativ. LÀnge handlade parkförvaltning frÀmst om ren förvaltning av utemiljöerna. Under 80-talet skedde ett skifte i synen pÄ parkförvaltningarnas arbetsuppgifter. Medvetenhet om stadskÀrnans identitetsskapande roll medförde att man började ta sig an trafikplanering, utsmyckning och gestaltning. Man inför gÄgator och anordnar aktiviteter i stadens centrum. MÄnga offentliga problem skulle kunna lösas genom att engagera allmÀnheten i beslutsfattandet, detta gÀller i högsta grad Àven grönytor. Aktivt medborgardeltagande Àr en framgÄngsfaktor i mÄnga projekt.

Detta examensarbete handlar om att utveckla ett gestaltningsprogram för Flens stadskÀrna och dÀrigenom skapa en stad med bÀttre orienterbarhet, tillgÀnglighet, trygghet och med förstÀrkt identitet. Ett gestaltningsprogram har gestaltande avsikter och Àr en samling riktlinjer som anvÀnds inom arkitektur, stadsbyggnad samt infrastruktur för att skapa en sammanhÄllen stadsmiljö (Tornberg 2008). Flen Àr en stad belÀgen i hjÀrtat av Sörmland och har drygt 6000 invÄnare i staden och 16 000 invÄnare i kommunen. Staden vÀxte fram som ett stationssamhÀlle lÀngs med vÀstra stambanan dÄ denna öppnades för allmÀn trafik Är 1862. SamhÀllet blev en viktig knutpunkt nÀr jÀrnvÀgen mellan GrÀngesberg, Eskilstuna, Flen och Oxelösund stod klar 1866. Flen blev ett municipalsamhÀlle Är 1902 och 1949 en stad.

Endast en kilometer frÄn VÀxjö Centrum ligger ett bostadsomrÄde, Araby/Dalbo, tillkommet under 1960- och 70-talets s.k. Miljonprogram. Miljonprogrammet var ett politiskt försök till att bygga bort bostadsbristen, men ledde till mÄnga av de bostadsomrÄden som idag kritiseras för att vara segregerade med monotona och otrivsamma miljöer. Innemiljöerna var vanligtvis vÀlplanerade och funktionella lÀgenheter med anpassning till solljus och luftighet, men utemiljön blev ofta eftersatt pga. rationella byggmetoder.

Den hÀr uppsatsen handlar om det som inom vÀsterlÀndsk konstmusik benÀmns interpretation eller tolkning, d.v.s. den process som börjar med artistens studium av musikverkets noterade förlaga och slutar med det klingande resultatet. Uppsatsens fokus Àr det sistnÀmnda ? artistens musikaliska gestaltning av ett verk. Syftet Àr att studera det estetiska spÀnningsfÀlt som finns inom interpretationskonsten: Ä ena sidan hyllas det personliga och unika; Ä andra sidan finns konventioner om vad som Àr rÀtt och fel i en tolkning.

År 2014 kan beskrivas med ordet supervalĂ„r. Detta Ă„r stod valet till Europaparlamentet och till Sveriges Riksdag, Kommun och Landsting pĂ„ den samhĂ€lleliga agendan.Politiska kommentatorer Ă€r en utmĂ€kande grupp journalister pĂ„ framvĂ€xt som sĂ€llan studeras inom medieforskning. Gruppen ökar allt mer i popularitet och dĂ€rmed ökar Ă€ven deras gestaltningsmakt. Med detta som grund ter sig Ă€mnet politiska kommentatorers gestaltningsmakt vara ett angelĂ€get och vĂ€sentlig omrĂ„de att bidra med forskning till. Problemformuleringen som skapades med denna tanke som grund lyder: Hur vĂ€ljer politiska kommentatorer att gestalta Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ i text.Syftet med studien Ă€r att underso?ka hur politiska kommentatorer anvĂ€nde sin roll som en av medborgarnas politiska informationskĂ€lla med fokus pĂ„ större delen av supervalĂ„ret 2014.269 artiklar studerades med en kvantitativ innehĂ„llsanalys.

Vilken funktion fyller det odefinierade i skapande- och förstÄelseprocesser? Syftet med den teoretiska undersökningen Àr att försöka förstÄ hur normövertrÀdelse och kunskapssökande utifrÄn det odefinierade kan bidra till personlig och konstnÀrlig utveckling. Studien syftar ocksÄ till att synliggöra skapande- och förstÄelseprocesser som kan utnyttjas i skolan för att stÀrka motivation. UtifrÄn Julia Kristevas teori om abjektionen eller Alain Badious filosofi om multipeln undersöks fem konstnÀrer: Damien Hirst, Ana Mendieta, Jonathan Meese, Bill Viola och Zang Huan. Urvalet tematiserar döden och tangerar abjektionen eller grÀnszonen för det acceptabla.Den gestaltande undersökningen utgÄr frÄn utvidgad förstÄelse av abjektionen.