Olika miljöer inbjuder till vissa sÀtt att föra sig, vissa sÀtt att vÀlja sina ord och sina samtalsÀmnen. Det grundlÀggande syftet med den hÀr studien Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur en plats pÄverkar det som Àr och bildas dÀr: mÀnniskor, möten och kunskap.Undersökningen Àr en etnografisk studie som handlar om vad det Àr som utspelar sig i en bildsal, hur miljön upplevs och erövras av eleverna. Med stöd i kunskapsfilosofiska, i första hand sociokulturella och fenomenologiska teorier, försöker jag att fÄ en större insikt i förutsÀttningar för lÀrande, handling, upplevelse och hur platsen inverkar pÄ allt detta.Jag har i uppsatsen arbetat parallellt med text och gestaltning. Mitt material bestÄr av intervjuer, fÀltobservationer och visuellt i form av film, skisser och fotografi. UtgÄngspunkten i arbetet Àr att kunskap skapas i mötet och att rummet ger olika möjligheter för aktivitet och möten.Den gestaltande delen av uppsatsen Àr en undersökning av vad det Àr som Àr ett möte och vad dess förutsÀttningar Àr.

Abstrakt I detta arbete undersöks hur konceptet lek gÄr att applicera pÄ digitala spel och hur man presenterar ett fiktivt universum och de regler som definierar det universumet. Syftet med denna undersökning Àr att öka kvaliteten pÄ digitala spel för spelare genom att öka förstÄelsen för hur sÄdana regler introduceras. FrÄgestÀllningen som Àmnas att besvaras Àr ?hur kan man introducera realistiska, semi-realistiska och fiktiva regler i ett spel??. Undersökningen baseras delvis pÄ analyser kring varför vissa introduktioner av regler ofta accepteras och andra inte, dels pÄ utvÀrdering av en gestaltning och dels pÄ tidigare forskning. Denna undersökning Àr indelad i tvÄ delar; en researchdel och en produktionsdel.

Detta examensarbete i landskapsarkitektur behandlar gÄgator i Sverige, med avsikten att undersöka och reflektera kring vad som Àr en lyckad gÄgata. MÄlet med examensarbetet Àr att dra och beskriva generella slutsatser om hur man planerar och gestaltar lyckade gÄgator. Litteraturstudier har legat till grund för en ökad bakgrundsinformation om gÄgator och stadens andra offentliga rum. Genom studier och undersökningar formulerades fem olika kriterier som ansÄgs av vikt för huruvida gÄgator har goda förutsÀttningar att vara lyckade och anvÀnda av sÄvÀl boende som besökare. De fem olika kriterierna Àr: Stadsstruktur, TillgÀnglighet, Byggnader och verksamheter, Material och möbler samt Socialt liv.

Title: Two sides of the same coin. A quantative content analysis of how Swedish daily press frames beggingAuthors: Mirjam Hultin, Linda Moström & Caroline WidenheimSubject: Undergraduate research paper in journalism studiesLocation: Dept. of journalism, media and communication (JMG) University of GothenburgTerm: Spring 2014Supervisor: Britt Börjesson, JMG, University of GothenburgLanguage: SwedishNumber of pages: 45 (excluding appendix)Background: During the late twentieth century, there was a debate in the daily press concerning the increase of homeless and beggars in Stockholm. Voices arose wanting to make it illegal to beg, especially in the subways. Today, the issue is again up for debate now focusing on the increase of migrants from poor countries of the European Union.Purpose: The main purpose is to examine how the phenomena beggary is portrayed in the daily press.

VÄrt syfte med vÄrt gestaltande examensarbete Àr att fÄ svar pÄ hur tvÄ 18 Äriga tjejer, Minna som lÀser bild och form pÄ gymnasiet och Miranda som hoppat av skolan upplever/upplevde skolan, hur de ser tillbaka pÄ ett tidigare projektarbete, ?lÀra pÄ riktigt? som genomförts tillsammans med oss dÄ de gick i niondeklass, samt hur skolan utmanar/utmanat dem. Vi valde att lÄta vÄr undersökning resultera i en film. Filmen innehÄller dokumenterat material med kvalitativa intervjuer med Minna och Miranda, deras estetiska uttryck samt vÄr personliga gestaltning av projektet. Genom kvalitativa intervjuer och samtal med informanterna fick vi flera bilder av skolan och vilken inverkan den har/haft pÄ informanternas liv.

Syfte: Denna studie granskar informationen som getts till allmÀnheten av tre dagstidningar under tsunamikatastrofen i Japan under dess första vecka. Under kristider har medier en viktig roll som informatörer till allmÀnheten, dÀrför Àr det viktigt att granska hur denna uppgift utförs. Vi har fem frÄgestÀllningar som tillsammans tÀcker olika delar av mediebevakningen: Vilket har huvudfokus varit i katastrofbelysningen? Vilka kÀllor har anvÀnts? Vilka aktörer har fÄtt komma till tals? Hur frekvent förekommer vÀrdeladdade ord? Har medierna valt att göra en koppling till den svenska kÀrnkraftsdiskussionen?Undersökningen: Uppsatsen bygger pÄ en nyhetsbevakning av den första och mest kritiska veckan av katastrofen, frÄn den 12:e mars till och med den 19:e. Vi har gjort ett urval av tre tidningar, exklusive bilagor.

Media has a big actuating power over the public opinion. The image of reality that media choose to reproduce will affect the recipient view of reality. The case about Thomas Quick and its associated news coverage has been used as an example to illustrate the problematization regarding media imag-es and media framing attempt. The purpose of this essay was to illuminate how daily and evening newspapers works with various framing methods.The theoretical framework for this essay will discuss the media framing theory and its ramification attribute framing theory. This laid the foundation for the research question.

De offentliga rummen Àr de platser i staden som Àr tillgÀngliga för oss alla. Dess betydelse har varierat med Ären. De har alltid varit betydande platser för maktuttryck frÄn stat och kyrka men ocksÄ platser dÀr folket uttryckt sin vilja i demonstrationer och aktioner. Parkerna började dyka upp i Sverige under 1800-talet dÄ stÀderna vÀxte och borgarklassen fick mer resurser och fritid. De senaste Ärtiondena har vÄra offentliga miljöer mÄnga gÄnger fÄtt komma i andra han i stadsplaneringen, fokus har lÀnge legat pÄ objekten och inte pÄ vad som finns emellan dem.

Abstract FörhÄllningssÀttet till genus Àr centralt i pedagogers arbete med barn, dÄ det enligt lÀroplanen Àr förskolans uppdrag att arbeta för jÀmlikhet samt att motverka traditionella könsmönster (LÀrarens handbok, 1998). Idag anvÀnds barnböcker som en del av förskolans pedagogiska verksamhet, bÄde gÀllande underhÄllning och ur ett mer centralt och lÀrorikt syfte. Syftet med detta examensarbete Àr att studera genus i barnböckerna. Vi har undersökt hur könsroller framstÀlls i böckerna. Följer de normen för vad samhÀllet föreskriver eller framstÀlls karaktÀrerna som normbrytare? Vi kommer Àven att studera om det finns förÀndringar i karaktÀrernas gestaltning beroende pÄ vilket Ärtal boken Àr skriven.

Vanligt förekommande i planprogram Àr mÄlet att skapa social hÄllbarhet. Definitionen av begreppet Àr bred och ofta utan konkreta strategier. Tolkningsutrymmet skapar problem, som i sin tur kan göra att begreppets inverkan urholkas. Den hÀr uppsatsen fokuserar pÄ hur social hÄllbarhet uppnÄs genom den fysiska planeringen men ocksÄ genom den mÀnskliga pÄverkningsfaktorn. Strategier för fysisk miljö pekar bland annat pÄ vikten av mötesplatser, strÄk, jÀmn fördelning av funktioner och institutioner samt överbyggande av barriÀrer. Resultatet i uppsatsen visar ocksÄ att social hÄllbarhet till stor del Àr beroende av mÀnniskors delaktighet och engagemang. I planprocesser praktiseras detta ofta i form av medborgardeltagande, med bland annat dialoger och workshops.

Detta kandidatexamensarbete har gÄtt ut pÄ att undersöka och beskriva hur landskapsarkitektens designprocess kan se ut. Syftet har Àven varit att se vad landskapsarkitekten har för potential att anvÀnda jordsaneringsmetoden fytoremediering, som ett arbetsverktyg. För att ge lÀsaren en inblick i designprocessen, dess komplexitet och natur, har vi dokumenterat vÄrt arbete med uppstarten av ett pilotprojekt i SmÄland. Under kursens gÄng har vi arbetat fram ett gestaltningsförslag av ett förorenat omrÄdet utanför ett gammalt glasbruk, i orten Boda Glasbruk. I gestaltningsarbetet har metoden fytoremediering varit projektets utgÄngspunkt.

Den hÀr studien bygger dels pÄ en narrativ analys av artiklar i SmÄlandsposten och deras gestaltning av Orrefors Kosta Boda, dels pÄ en fallstudie över Orrefors Kosta Bodas externa och interna kommunikation dÀr den externa kommunikationen hamnar i fokus. Problemformuleringen stÀller följande frÄgor:Hur konstruerar de lokala medierna bilden av Orrefors Kosta Boda och vad Àr det som utmÀrker deras texter?? Kan en organisation fÄ publicitet i de lokala medierna utan att anvÀnda sig av en medveten kommunikationsstrategi och hur gÄr det att förstÄ detta?? Om Orrefors Kosta Boda anvÀnder sig av kommunikativa strategier för att synas i de lokala medierna, vilka Àr dessa?? I vilken utrÀckning har Orrefors Kosta Boda AB samma budskap till sina medarbetare som till medier?? Vilken relation och kommunikation har Orrefors Kosta Boda med de kommuner dÀr de har sin verksamhet?Studien bygger pÄ fem olika nyckelord: organisationskommunikation, ledarskap, strategisk kommunikation, integrerad kommunikation samt mediekonstruktioner ? narratologi.Resultatet visar att det gÄr att fÄ publicitet utan att anvÀnda sig av en medveten kommunikationsstrategi gentemot medier. Det finns flera andra faktorer som spelar in förutom en riktad marknadsföring. I det hÀr fallet har Orrefors Kosta Boda blivit uppköpt av New Wave Group som har skapat stort intresse i bÄde medier och affÀrsvÀrlden.

Studiens syfte Àr att undersöka representation och kommunikation runt och i tre utvÀrderingar. De övergripande syftet Àr att undersöka olika visuella tekniker för representation av empiri i dramarelaterad forskning. UtvÀrderingarna Àr gjorda pÄ en estetisk linje med inriktning teater pÄ en gymnasieskola i Halmstad. De som har utvÀrderat Àr samtliga elever i utbildningens tre Ärskurser.Undersökningen har en hermeneutisk ansats med inspiration frÄn performance-, kritisk- och visuell etnografi. De etnografiska teorierna och tillvÀgagÄngssÀtten har anvÀnts för en rad övervÀganden gÀllande representation och hur olika former av estetisk gestaltning kan anvÀndas i forskningssammanhang.

The prevailing food and energy crisis of the world, due to the declining reserves of fossil energy and a never ending rise of consumption, forces us to look into new fields to supply our energy demand. The boom of bio energy is criticized, as food crops are used to provide biodiesel and ethanol and the volumes are ridiculously small to supply world demand. Algae are one of the world?s oldest life forms and exist in many different phyla, providing a great variety to choose from, for different purposes. Cultivating microalgae offer a way to produce energy at great volumes without competing with food production and at the same time the algae offer a way to use our expensive nutrients in a more efficient way, besides this the algae are carbon dioxide neutral since their carbon source can be supplied by the atmosphere and the additional energy required can be supplied by algal oil or other renewable sources.

This master thesis covers the design of a special garden room, The Hardscape Room, in The Rehabilitation Gardens at Alnarp, in southern Sweden, as well as describes the design process. The Rehabilitation Gardens are intended to serve several purposes. It will offer horticultural therapeutic treatment programs for people diagnosed as having had burnout disease for an extended period. Research is also aimed at studying the possible impact of different garden design hypotheses as well as different forms of horticultural therapy. In The Rehabilitation Gardens at Alnarp the most extreme and demanding garden room focused on cultivation and horticultural therapy is The Hardscape Room.