Mönster i markbelÀggning Àr en av mÄnga faktorer som pÄverkar mÀnniskors upplevelse av den omkringliggande miljön, och vi som landskapsarkitekter har ett stort ansvar i skapandet av dessa miljöer. Det vore rimligt om vÄr kunskap motsvarade vÄr inblandning i detta skapande, vilket vi inte tycker att det gör idag. Uppsatsen Àr frÀmst baserad pÄ litteraturstudier, intervjuer och en enkÀtundersökning. Dess huvudsakliga del berör mÀnniskors psykologiska- och fysiologiska uppfattning av mönster i markbelÀggning men uppsatsen behandlar Àven geometriska mönster och markbelÀggningens utveckling över tid i Sverige, samt matematikens betydelse för arkitekturen. Det finns inte mycket forskning om hur mÀnniskor upplever mönster i markbelÀggning, men faktum Àr att mönster pÄverkar oss frÄn dagen dÄ vi föds. Mönster kan fÄ oss att kÀnna lugn och tillit eller otrygghet och stress. Att gestalta vÀl med mönster Àr en balansgÄng mellan överstimulans och monotoni.

Detta examensarbete fokuserar pÄ planering i en stad dÀr tillvÀxt inte Àr det mest troliga scenariot. Staden i frÄga Àr Söderhamn i HÀlsingland som under de senaste 40 Ären har genomgÄtt en oavbruten befolkningsminskning. Orsakerna till detta Àr mÄnga och i dagslÀget Àr det framför allt ungdomar som lÀmnar orten för möjligheter till arbete och utbildning i större stÀder dÀr en hel del vÀljer att stanna kvar. Den lÄngtgÄende stagnationen har satt sina spÄr i invÄnarnas attityd till Söderhamn och mÄnga av ortens unga upplever att det inte finns nÄgot dÀr som tilltalar dem. Vid tiden för detta examensarbete arbetade Söderhamns kommun med att ta fram ett program för att utveckla stadens centrum.

 Denna uppsats Àr en jÀmförelse av hur terroristdÄden den 11 september 2001 i USA och den 11 mars 2004 i Spanien framstÀlldes i Dagens Nyheter. Syftet med uppsatsen Àr att ÄskÄdliggöra hur terroristdÄd utförda av Al Qaeda framstÀlls i Dagens Nyheter pÄ tvÄ olika kontinenter. Uppsatsen bygger pÄ material frÄn litteratur om terrorism som begrepp och dess gestaltning i media, samt tidningsartiklar om dÄden frÄn Dagens Nyheter. En diskursanalys har vidare genomförts pÄ tidningsartiklarna för att kunna se likheter och skillnader i framstÀllningen av text kring dessa dÄd. Kodningen och jÀmförelsen har skett genom en dimensionering av olika företeelser som Äterfunnits i artiklarna.

Examensarbetets fokus Àr hur smÄ barn mellan ett till tre Är interagerar och samlÀr tillsammans i svensk förskola. Det övergripande syftet var att undersöka hur de yngsta förskolebarnens samspel, samlÀrande, kommunikation samt kamratrelationer gestaltas i lek och vardagliga situationer pÄ förskolan. Detta för att öka kunskapen om de yngsta barnens sociala vÀrld tillsammans med andra barn och vuxna i förskolan. En kvalitativ undersökning genomfördes pÄ en smÄbarnsavdelning med 16 barn, dÀr 7 var flickor och 9 var pojkar. 14 av de 16 barnen var Àven nyinskolade pÄ avdelningen.

Dagens film och spelkoncept inom genrerna science fiction och fantasy börjar likna varandra mer och mer och för oss kÀnns inget lÀngre annorlunda. Genom att basera dem pÄ historiska samhÀllen och kulturer hoppas vi pÄ att bryta normen. Vi hoppas att med detta som grund kunna skapa realistiska och trovÀrdiga folkslag som skiljer sig frÄn det som funnits tidigare. Detta examensarbete handlar om konceptutveckling av en fiktiv vÀrld och tre fiktiva folkslag. Konceptet skall kunna appliceras pÄ bÄde film och spel men Àven litteratur eller andra medietekniska omrÄden.

Den globala uppvÀrmningen Àr nÄgot som har pÄgÄtt under en lÀngre tid och i takt med att utslÀppen av vÀxthusgaserna ökar, stiger temperaturen pÄ jorden vilket kan fÄ konsekvenser i framtiden. Under vÄr, höst och vinter kommer Sverige att fÄ intensivare nederbörd samt ökad havsnivÄ. Somrarna förvÀntas bli torrare och varmare. I takt med att stÀder vÀxer och blir allt tÀtare ökar andelen hÄrdgjorda ytor. Detta kan stÀlla till problem om regnet ökar eftersom vattnet inte kan infiltreras pÄ ett naturligt sÀtt vilket leder till översvÀmningar som kan skada bebyggelse och infrastruktur. För att minska riskerna för översvÀmningar i stÀder har allt fler projekt pÄbörjats som arbetar med att integrera klimatförÀndringar i planering och gestaltning.

Syftet med detta kandidatarbete Ă€r att studera begreppen offentlighet och det offentliga rummet. Med hjĂ€lp av inventering pĂ„ plats samt litteraturstudier analyseras en offentlig plats, Amiralitetsparken i Karlskrona. En utvĂ€rdering av platsens kvalitĂ©er och brister följs dĂ€refter av ett förslag till omgestaltning av parken, som nyligen varit föremĂ„l för en arkitekttĂ€vling. Med hjĂ€lp av texter av JĂŒrgen Habermas och Hannah Arendt förs inledningsvis en diskussion kring begreppet offentlighet och varför det offentliga rummet Ă€r sĂ„ viktigt. DĂ€refter beskrivs det spĂ€nningsfĂ€lt mellan auktoritet och tillgĂ€nglighet för allmĂ€nheten som prĂ€glar mĂ„nga offentliga platser, dĂ€ribland Amiralitetsparken i Karlskrona. Vidare beskrivs och jĂ€mförs nĂ„gra nyanlagda parker i Sverige och ett försök görs att hitta typiska drag i dessa samtida parker. TrĂ€den i parken har inventerats med hjĂ€lp av muntliga anteckningar,det vill sĂ€ga ljudinspelningar, som gjorts pĂ„ plats.

Stadsodling och förtÀtning Àr tvÄ högst aktuella Àmnen idag inom hÄllbar stadsutveckling som har fÄtt och fÄr allt mer uppmÀrksamhet inom politiken och olika medier pÄ senaste. Dessa Àmnen Àr nÀra kopplade till den gröna miljön och dess betydelse för mÀnniska och miljö och utgör bakgrund för arbetet. Syftet med arbetet Àr att ta fram ett gestaltningsförslag till en fickpark med odlingstema pÄ en offentlig plats i stadsdelen Limhamn i Malmö. Som inspirationskÀlla anvÀnds fruktlunden som svar pÄ odlingstemat. Huvudfokus ligger pÄ parkens utformning, vilka element och funktioner som fickparken bör innehÄlla och vilket vÀxtmaterial som kan vara lÀmpligt. Arbetet grundar sig pÄ litteraturstudier inom ovan nÀmnda bakgrundsomrÄden.

Det hÀr examensarbetet tar avstamp i metaforen ?att komma ut ur garderoben? och som blivande lÀrare intresserar jag mig för hur verksamma lÀrare som inte Àr heterosexuella vÀljer att agera i frÄgan om öppenhet.Syftet Àr att synliggöra ickeheterosexuella lÀrare genom att analysera och tolka tre lÀrares berÀttelser om sin yrkesvardag samt att diskutera resultatet ur ett didaktiskt perspektiv.Min empiri bestod av cirka 7 timmar videodokumenterade intervjuer med tre lÀrare frÄn grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. Som en del av intervjun tittade vi pÄ min film, Garderoben, dÀr jag undersökt garderobsmetaforen med min kropp. Filmen Àr Àven en del i min konstnÀrliga gestaltning. I uppsatsen finns ocksÄ bilder frÄn nÀr jag anvÀnder min konstnÀrliga undersökningsmetod i ett klassrum med en garderob.Det hÀr examensarbetet befinner sig i fÀltet för livsberÀttelseforskning och har en socialkonstruktionistisk ansats, samtidigt som jag menar att sprÄket inte kan skiljas frÄn det materiella, det kroppsliga.

Den studie som presenteras i uppsatsen har sökt förstÄelse för förestÀllningar om demokrati inom ramen för gymnasieskolans pedagogiska verksamhet; en förestÀllning aktivt förmedlad och gestaltad i de pedagogiska arrangemangen, men ocksÄ en förestÀllning om demokrati i elevernas upplevelser och uppfattningar. En empirisk undersökning, i form av samtalsintervjuer i tvÄ grupper om tillsammans fem deltagare, ligger till grund för studien. FörestÀllningarna och elevernas upplevelser om moral och demokrati har betraktats som uttryck för diskurs. Syftet har varit att belysa skolans samhÀllsfostrande roll, nyansera förstÄelsen av begreppet diskurs samt söka förstÄ vad det Àr för förestÀllningar och upplevelser som konstrueras i den pedagogiska verksamheten och hur dessa förestÀllningar kan konstrueras. Den empiriska undersökningen presenteras och analyseras med utgÄngspunkt i elevernas upplevelser av moral och demokrati samt upplevelser av tre olika typer av arbetsform (eget arbete, grupparbete och lÀrarlett arbete).

SUMMARYThe demands on the public environment are big and in particular on the environment of communication which we spend a lot of time in on our way to work, school etc. The city-approach is a road section that leads from the periphery of the city to the centre of the city, often through boring and meaningless industrial areas that displays the back side of the city to the voyager on the city-approach. The intentions of this thesis in landscape architecture has been to study one of the two city-approaches to the city of LuleÄ, the close surroundings and contextual position in the city and not at least give suggestions of ways how the city-approach can be changed, clarified and improved. The study of the city-approach has been made by studying literature that concern city-approaches and the architecture of roads in general. Studies of different analysis methods has been made to find appropriate approaches to work with the specific study of the city-approach to LuleÄ.

AbstractTitle: Similar but different ? Sweden Democrats and Swedish Social Democratic Party in Swedish newspapers online during 2010 (Lika men olika ? Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna i svensk rikspress pÄ nÀtet 2010).Number of pages: 35 (40 including enclosures)Author: Magnus MjöhagenTutor: Amelie HössjerCourse: Media and Communication studies CPeriod: Autumn 2010University: Division of Media and Communication, Department of Information and Media, Uppsala UniversityPurpose/aim: To discover any possible difference between the media report concerning The Sweden Democrats and the Swedish Social Democratic Party in Swedish news press.Material/method: A quantitative content analysis has been made with 64 articles from the homepages of the four biggest news papers in Sweden: Aftonbladet.se, Expressen.se, DN.se (Dagens Nyheter) and SvD.se (Svenska Dagbladet). The analysis focused on four themes: 1) framing in the articles, 2) impersonation in the articles, 3) the democratic task of journalism and 4) the expectations of journalism in an election campaign.Main results: The main results showed that the difference between the two parties either was nonexistent or very small. The articles were sometimes framed in specific ways, but a big amount of the articles were not framed. Impersonation occurred in about half of the cases, concerning both parties.

KlimatförÀndringar och miljöproblem Àr i dag betydelsefulla frÄgor pÄ den politiskadagordningen. Hur medierna rapporterar i Àmnet kan pÄ olika sÀtt pÄverka mÀnniskorskunskap och Äsikter i frÄgan. I denna uppsats undersöks huruvida fyra av Sveriges största tidningar ger en bild avatt klimatproblemen gÄr att förbÀttra eller ej, samt vilka aktörer som görs ansvariga för problemen och lösning av dem. De tidningar som undersöks Àr Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. För att möjliggöra en jÀmförelse av ovanstÄende frÄgor över tid har artiklar frÄn bÄde 2003 och 2013 undersökts.

Sports facilities are a highly unexplored field, and as of the autumn 2008 no research is being conducted about sports fields at Swedish architecture universities. Very few people recognize the sports field as an area for the architecture profession, and to gain more information about sports fields I have discussed the subject with people with connections to architecture and/or sport. The sports field represents a type of sports facility, a permanent football and/or bandy field surrounded by running tracks with appropriate measurements. Like the city?s physical environment, the sports field is a public place, where outdoor activities take place.

Syftet Àr att undersöka hur anstÀllda pÄ Volvo Car Corporation resonerar om en utbildningssatsning med blandade utbildningsformer. Fokus lÀggs pÄ aspekter som anses frÀmja respektive hindra lÀrande i de olika momenten, i synnerhet det datorbaserade utbildningsmomentet. Teori & tidigare forskning Undersökningen utgÄr frÄn ett handlingsteoretiskt perspektiv pÄ lÀrande och begreppen lÀrandevillkor, handlingsutrymme, anpassnings- och utvecklingsinriktat lÀrande, inre och yttre motivation samt förÀndring anvÀnds för att lyfta fram viktiga aspekter i utbildningssatsningen. Tidigare forskning berör undersökningar om fördelar och nackdelar med anvÀndandet av e-learning och blended learning. Metod Ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt tillÀmpades i form av semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med elva anstÀllda inom organisationen.