Studiens syfte Àr att via en diskursanalys urskilja existerande och framtrÀdande diskurser om övervikt och fetma utifrÄn dags- och kvÀllspressen. Tonvikten ligger pÄ begreppen orsak, ansvar och ÄtgÀrd. Vidare Àr syftet att undersöka om övervikt och fetma konstruerats som ett samhÀllsproblem i tidningarna och i sÄ fall hur. Studiens vetenskapsfilosofiska utgÄngslÀge Àr socialkonstruktivismen och de teorier som anvÀnts i analysarbetet har varit diskursanalys, Faircloughs tredimensionella modell samt Losekes teori om konstruktionen av samhÀllsproblem. Resultatet indikerar att de tre olika begreppen genererat varierande svar men att vissa diskurser kunnat urskiljas som mest framtrÀdande.

Fornföreningen Fibula on the Aland Islands contacts the author because its members want to create a museum.The purpose of this two years master?s thesis in Archive, Library and Museum studies is to shed light on what a museum really is. The research question I have answered is ?what is a museum and is this what Fibula really wants in their reconstructed Viking village??. Based on interview material, ethnographic field studies, relevant research in the subject and documents from Fibula, I have answered the research question.

The purpose of this study is to describe some primary school teachers understanding of language development and approach of first and second language speakers with Arne Tragetons Writing to reading, for pupils in early ages.By using a qualitative method with interviews and participant observations and informal conversations, the basis for the survey was collected. Four teachers in three schools participated. The proportion of second-language pupils at each school was 35%, 17% and 0%. My theoretical starting point in the study was the hermeneutic research tradition, which has been used to interpret and understand the collected material. Theories of behaviorism, constructivism and socio-cultural perspective has been used in the analysis part of this study.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att skapa en DVD samt ett bifogande arbetsmaterial, hÀfte, med temat vÀnskap för grundskolans tidigare Är. Vi ville undersöka hur denna tas emot av tre pedagoger. VÄrt syfte Àr Àven att se om vÄr digitala produkt kan tÀnkas anvÀndas som undervisningsmaterial i grundskolans tidigare Är samt om de tre pedagogerna fÄtt tankar kring en undervisning baserat pÄ en kombination av olika estetiska uttryckssÀtt. Vi behandlar bland annat begreppen KME samt estetiska sprÄk. Vidare beskriver vi forskning och teorier kring estetiska uttryckssÀtt i undervisningen.

Jamtli, friluftsmuseet i Östersund ska utveckla ett nytt omrĂ„de som ska spegla det moderna samhĂ€llet, i form av ett 70-talsomrĂ„de. Mitt intresse för historiska trĂ€dgĂ„rdar gjorde att jag för mitt examensarbete har valt att göra ett förslag till Jamtlis 70-talsomrĂ„des villatrĂ€dgĂ„rd. Mitt syfte med arbetet Ă€r att utforma ett förslag som ska passa ihop med huset, den tĂ€nkta familjen samt Ă„terge och förmedla den historiska kĂ€nslan till museets besökare.Jag har för att kunna utforma detta förslag studerat vad som kĂ€nnetecknar 70-talstrĂ€dgĂ„rdar bĂ„de genom litteratur och fĂ€ltstudier. Jag har tagit hĂ€nsyn till platsens förutsĂ€ttningar och bestĂ€llarens önskemĂ„l.70-talets trĂ€dgĂ„rd kĂ€nnetecknades bl. a.

AbstractKaraktÀrerna som djurDjursymbolik hos karaktÀrerna i Birgitta Trotzigs novellsamling BerÀttelserUtgÄngspunkten för följande studie Àr att inslag hÀmtade frÄn djurriket kan anvÀndas som ett verktyg för att gestalta karaktÀrer i modern svensk prosa. Novellsamlingen BerÀttelser som ligger till grund för uppsatsen rymmer de fyra novellerna ?Teresa?, ?En man ur natten?, ?SkÀmtet? samt ?En vinterberÀttelse?. BerÀttelser utkom 1970, och i samlingen anvÀnder sig författaren Birgitta Trotzig i stor utstrÀckning av djursymbolik för att gestalta sina karaktÀrer.Olika symboler hÀmtade frÄn naturen har stor plats i novellsamlingen som helhet men kan specifikt skönjas hos de karaktÀrer som gestaltas i novellerna. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningar kring hur Trotzig skapar denna gestaltning med hjÀlp av djursymbolik, pÄ vilka olika sÀtt den framtrÀder och vad detta i sin tur gör för lÀsarens uppfattning av texten som helhet.Vidare undersöks hur man kan tolka de symboler Trotzig anvÀnder, och om hon anvÀnder dem i en klassisk eller personlig kontext.

Detta projekt Àr en ombyggnad av Tyresö Gymnasium till ett bostadskomplex, som bevarar yttervÀggarna och den bÀrande konstruktionen i delen av skolan vald, för att sedan Àndra om planlösningen och dra ett strÄk genom byggnaden. Det ombyggdas gestaltning söker anvÀnda historiska referenser pÄ ett sÀtt som gör att tillbyggnaden kontrasterar den kvarvarande skolan. Eftersom de yttre fasaderna bevaras skapar projektet en sorts oas, eller en gömd glÀnta, i Tyresö.  NÀr ombyggnaden vÀl Àr klar, kommer skillnaden vara nÀst intill omÀrkbar utifrÄn, utom av vissa glimtar, för att locka in förbipasserande att ta en liten omvÀg och gÄ genom den skapade grÀnden. En stor del av det hÀr projektet var vilket förhÄllningsÀtt jag skulle ha till historiska referenser. UtgÄngspunkten var att anvÀnda dem flitigt, nÄgot jag inte var sÄ bevandrad i förut, i synnerhet inte förmodernistiska stilar (speciellt Art Nouveau) vilket var det jag ville anvÀnda. Jag ville varken enbart kopiera rakt av, eller anvÀnda element utan koppling till helheten i en annars modern byggnad.

En undersökning av vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008. World Press Photo Àr vÀrldens största fototÀvling och Àr prestigefylld att vinna för pressfotografer. Syftet var att undersöka vad de senaste Ärens bildjournalistik förmedlar till sina betraktare genom nyhetsbilderna som vunnit World Press Photo of the Year under 2000-talet. Syftet har förgrenat sig i frÄgestÀllningarna:Vilka teman har vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008?Vad förmedlar innehÄllet i bilderna?Vad finns det för likheter och skillnader mellan bilderna?Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr vi gjort bildanalyser av vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008.

Stationsmiljön ? ökad tillgÀnglighet till de tre huvudfunktionerna: köpa biljett, kolla tÄg tider och vÀnta, Àr ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram ett nytt designförslag Ät Eskilstunas stationshus, som visar hur man med hjÀlp av den rumsliga formgivningen kan öka tillgÀngligheten till stationshusens tre huvudfunktioner, i denna besökstÀta och intensiva miljö.Under arbetet har observationer och rumsanalyser genomförts för fÄ en ökad förstÄelse resenÀrernas rörelsemönster i rummet samt för att fÄ en förstÄelse för hur tillgÀngligheten till de tre olika funktionerna fungerar i rummet i dag. Under dessa metoder har det konstaterats att det finns brister i den rumsliga utformningen gÀllande tillgÀngligheten till dessa tre funktionerna pÄ de mindre stationshusen.Jag har med hjÀlp av resultatet frÄn metoderna, teorier och litteratur samt prototyping tagit fram ett nytt designförslag. Det nya designförslaget bygger pÄ att utnyttja ytorna effektivare i rummet, samt genom god informations design vÀgleda resenÀrerna fram till de olika funktionerna.Slutsatsen i det hÀr arbetet bygger pÄ att de olika funktionerna behöver separeras i rummet för att inte stoppa upp flödet i rummet och dÀrmed öka tillgÀngligheten till dessa.

Mitt arbete handlar om mötet mellan rysk konstruktivism och science fiction. Detta har jag gestaltat i ett textilt rum inspirerad av science fictionkarraktÀren Doktorn ur Doctor Who. Doktorn Àr en utomjording av en lÄngt mer utvecklad art och frÄn en mer avancerad civilisation Àn mÀnniskorna, som reser i tid och rum i sitt tids-och rymdskepp TARDIS. Jag har designat ett rum som Àr min textila tolkning av TARDIS innersta. Arbetet kretsar kring tankar om gestaltning av en flerdimensionalitet som bara kan anas, inte ses eller förstÄs.

För att tydliggöra och urskilja de förĂ€ndringar som skett i hur författarna gestaltar sina vampyrer undersöks Dracula (Stoker, 1897), En vampyrs bekĂ€nnelse (Rice, 1976) och Om jag kunde drömma (Meyer, 2005). Även de samhĂ€lleliga förĂ€ndrigar som möjliggjort dessa förĂ€ndringar, den förĂ€ndring frĂ„n folktron till den tidiga vampyrlitteraturen som skett och förĂ€ndringen frĂ„n monster till humanvampyrer undersöks. Detta görs genom nĂ€rlĂ€sning och en deduktiv undersökning samt att narratologi och relevant faktalitteratur har anvĂ€nts som hjĂ€lp i vĂ„r analys.Resultatet av undersökningen Ă€r att vampyrerna i den tidigaste romanen Ă€r monster, men i Rices roman börjar vampyrgestaltningen humaniseras. Den största skillnaden i de kvinnliga vampyrernas förĂ€ndring Ă€r att den sensuella gestaltningen anses som nĂ„got negativt i Dracula, Ă€r jĂ€mstĂ€lld mellan könen i Rices roman och inte finns alls i Om jag kunde drömma. De samhĂ€lleliga förĂ€ndringar som skett och som pĂ„verkat vampyrgestaltningen Ă€r sekulariseringen och tillvĂ€gagĂ„nssĂ€ttet att bli vampyr skiljer sig mellan folktron och vampyrlitteraturen.

I mitt examensarbete har jag undersökt ungdomars anvÀndande av kameramobilen. Jag vill visa pÄ vilka sÀtt de anvÀnder den. Vilka fotografier de tar med mobilen, hur de ser pÄ dem och pÄ fotografi och hur anvÀndandet kan ingÄ i konstruerande av dem sjÀlva. Kameramobilen ingÄr i den nya teknologin och dÀrför vill jag Àven synliggöra vad den tekniska apparaturen kan innebÀra för praktiker och för ungdomars syn pÄ fotografi. I och med att mÄnga ungdomar nu har en kamera stÀndigt tillgÀnglig finns det anledning som blivande bildpedagog att skapa förstÄelse för hur praktiken kring den fungerar.Genom intervjuer med ungdomar och kategorisering av deras bilder, har det visat sig att anvÀndandet av kameramobilen Àr en del av en kommunikation och ett betydelsefullt berÀttande om sjÀlvet.

Storkyrkoskolan och Estniska skolan ligger i Gamla stan iStockholm. Skolorna har en gemensam skolgÄrd. Delar av skolgÄrden stÄr inför en omgestaltning dÄ skolornas lokaler, som delvis befi nner sig under skolgÄrden, stÄr inför en renovering.Enligt lÀroplanen har alla barn rÀtt att vistas i jÀmstÀlldaskolmiljöer, sÄvÀl inomhus som utomhus. Eftersom elevernatillbringar mycket tid pÄ sin skolgÄrd anser jag att den bör granskas ur ett jÀmstÀlldhetsperspektiv, med genusglasögon.Idag Àr inte skolgÄrden en jÀmstÀlld miljö för eleverna. EnfjÀrdedel, av den redan trÄnga skolgÄrden, domineras till stor del av pojkars fotbollsspel.

Syftet med studien var att undersöka hur elever i Är 9 vÀljer att gestalta och kommunicera med hjÀlp av visuella representationer i form av animation i bildÀmnet. SyftesfrÄgorna var att studera deras arbetsprocess samt att se vilka inspirationskÀllor som anvÀnds. Eleverna i Är 9 fick i grupper skapa en animation med bÄde ljud och bild. Som metod valde jag intervju och observation för att fÄ svar direkt i den praktiska verksamheten. Jag utförde Àven ett pilotprojektföre min projektstart.

Detta examensarbete bestÄr av tvÄ delar: en vetenskaplig rapport och en gestaltning. Syftet Àr att ta reda pÄ hur ett programformat för TV ska vara uppbyggt för att bli framgÄngsrikt pÄ den svenska marknaden. Rapporten innehÄller litteraturstudier kring Àmnena programformat och genre, statistiska undersökningar i form av svenska tittarsiffror och kvalitativa intervjuer med programansvariga för tvÄ svenska TV-bolag. Resultatet hÀvdar bland annat att populariteten hos olika typer av programformat gÄr i cykler, men att vissa format - sÄ som tÀvlingsprogram ? alltid varit mer populÀra Àn andra.