VÄra stÀder blir allt mer bebodda och förtÀtas allt mer. Bebyggelse och infrastruktur gör ansprÄk pÄ vÄra offentliga platser och det gÀller att aktivt finna platser för de gröna utemiljöerna i staden. Planteringar Àr nÄgot som anvÀnds frekvent i vÄra stÀder bÄde i stor som liten skala. VÄrlökar inom gestaltande sammanhang Àr nÄgot som under de senaste Ären anvÀnds mer frekvent. Deras egenskaper som Äterkommande, i vissa fall sjÀlvförökande, tidigt och lÄngsiktigt blommande, gör att de lÀmpar sig vÀl för offentliga miljöer.

Abstract Syftet med vÄrt utvecklingsarbete Àr att beskriva vilka multimodala verktyg som yrkesverksamma pedagoger som har studerat pedagogiskt drama anvÀnder i sin undervisning samt pÄ vilket sÀtt dessa verktyg anvÀnds. I Pedagogiskt drama utgÄr man frÄn en helhetssyn pÄ mÀnniskan. Föreningen av praktik och teori sker i en utvecklande process. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod bestÄende av tre semistrukurerade intervjuer och dagboksanteckningar frÄn en deltagare. Vi har Àven studerat aktuell forskning inom omrÄdet och i nÀrliggande omrÄden.

PÄ vilka sÀtt kan kartor hjÀlpa oss i dagens samhÀlle? De flesta av oss har tillgÄng till en karta med GPS nÀr som helst, i vÄra telefoner. Behöver vi kartan i vÄrt dagliga liv pÄ andra sÀtt Àn genom denna (ganska) exakta positionering? Det Àr nÄgra av frÄgorna som stÀlls i detta examensarbete, dÀr kartan undersöks som metod och byggare av kunskap. I detta arbete har mitt intresse för kartor slagits samman med ett hantverksnÀra arbetssÀtt.

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att fÄ förskollÀrares egna berÀttelser och perspektiv vÀljer jag att anvÀnda mig av intervju som metod. Jag utgÄr ifrÄn Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssÀtt lÄter de teoretiska och de estetiska Àmnena samarbeta. LekvÀrldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen fÄr en mening och lÀrandet blir lustfyllt.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt mobbning gestaltas i den moderna bilderboken. Studiet av det empiriska materialet, bilderböckerna visar att mobbningen som gestaltas frÀmst Àr verbal, dock ofta blandad med fysisk eller tyst mobbning. Analysen visar Àven att pojkar oftare Àr mobboffer och att pojkar i högre grad mobbar ensamma medan flickor hellre ingÄr i en grupp av mobbare. Barnen i böckerna mobbas ofta för nÄgot i sitt utseende och oftast Àr det ingen som ingriper för att stoppa mobbningen. De vuxna har ingen betydande roll i det empiriska materialet.Analysarbetet visade Àven att författarnas budskap med böckerna Àr att gestalta mobbningens baksidor och att lyfta fram att man inte ska döma andra mÀnniskor efter yttre egenskaper.

Att Àga kunskap om hantering av hot och vÄld Àr alltid en vÀrdefull egenskap, speciellt för personal pÄ HVB-hem för utagerande ungdomar. Studien undersöker hur hot och vÄld definieras, gestaltas, uppstÄr och hanteras pÄ HVB-hemmen samt hur personal uppfattar hanteringen. Resultatet av sju intervjuer med personal pÄ HVB-hemmen redovisas. Hot och vÄld Àr nÄgot som Àr oacceptabelt men vanligt förekommande. Studien visat att hot Àr vanligare, mer svÄrdefinierat och oftare förekommande Àn vÄld.

Dagens förskolor har en rad olika krav frÄn brukare, beslutsfattare och samhÀlle. Hur kan man planera en byggnad som tillfredstÀller alla? I denna rapport försöker vi utifrÄn litteraturstudier, studiebesök, fallstudier och byggtekniska krav gestalta en förskola i den planerade stadsdelen Vega, Haninge kommun. Stadsdelen Vega Àr en del i en satsning frÄn Haninge kommun som Àmnar skapa en mer stadslik bebyggelse. Vega kommer att projekteras utifrÄn principerna för en trÀdgÄrdsstad med mycket grönska och stadslika kvarter.I vÄr rapport har vi utgÄtt ifrÄn kraven för passivhus för att skapa en energieffektiv byggnad.

VĂ€rlden idag förvĂ€ntas möta stora förĂ€ndringar i klimatet. Följdeffekterna Ă€r mĂ„nga och leder exempelvis till havsnivĂ„höjningar och intensivare regn. Ökade och varierande mĂ€ngder vatten i urbana miljöer Ă€r en följdeffekt av detta vilket i vissa fall leder till översvĂ€mningar. Studier som gjorts av framtida klimat antyder att extrem nederbörd blir allt vanligare. Syftet med denna studie har varit att bidra med alternativa idĂ©er om hur ökade mĂ€ngder vatten orsakade av klimatförĂ€ndringar kan hanteras i gestaltningen av staden, dĂ€r vattnet ska ses som en resurs istĂ€llet för ett problem. MĂ„let har varit att för en stadsmiljö i Helsingborg utforma ett stadsrum som kan ta emot stora mĂ€ngder vatten och som kan vara attraktivt bĂ„de nĂ€r det blir vattenfyllt och nĂ€r det Ă€r torrlagt. Stadsrummet ska Ă€ven kunna fungera som ett pedagogiskt inslag i staden genom att framhĂ€va klimatförĂ€ndringarna och samtidigt bidra till en rekreativ stadsmiljö. Arbetet har varit en designprocess som har bestĂ„tt av en kunskapsinhĂ€mtande del och en gestaltande del. Ett antal svenska kommuners syn (Helsingborg, Göteborg, Malmö och Kristianstad) pĂ„ klimatanpassning har studerats, vilket visade pĂ„ att de till stor del ser de ökade mĂ€ngderna vatten som ett problem och vattnet anses vara ett hot mot staden och dess invĂ„nare.

Konstmuseum i Uppsala Àr delvis ett transformationsprojekt men ocksÄ ett tillÀgg i form av en ny byggnad. Arbetet med museet utgick ifrÄn en övergripande frÄgestÀllning:  Hur kan ett nytt konstmuseum informeras av platsen Katalin­omrÄdet, tydligt samverka med den befintliga bebyggelsen och samtidigt bidra med ett nytt lager till helheten? Vidare har frÄgor kring framtidens rum för konst vÀckts och behandlats. MÄlet har varit att skapa ett museum med en variationsrik rumslig upplevesle genom utstÀllningen dÀr besökaren rör sig ­genom platsens lager. En analys av platsens historia, material och rumssamband informerade projektets gestaltning, tektonik och om­arbetningen av det offentliga rummet kring byggnaden. ­Konstmuseet tar hela platsen i ansprÄk.

Several theoretic and environmental psychological models establish a connection between the environment and the reactions of humans and the research support that there is a mutual influence between individual, environmental and behavioral factors. You often assume that a person both can influence and be influenced by the surrounding environment. This is evident, but it is less obvious how a given physical design influence people?s immediate behavior in the city. The aim of this study was to investigate if the physical design of a place influences people in an urban environment and to investigate how the behavior is influenced.

Det hÀr examensarbetet har som syfte att undersöka dagsljusets gestaltande förmÄga i inglasade miljöer. Hur det Àr möjligt att anvÀnda dagsljuset i samverkan med vÀxtlighet samt fÀrg, form och textur hos miljöns fysiska element för att pÄverka den rumsliga upplevelsen. Ljus i ett rum Àr pÄtagligt nÀrvarande, nÄgot som inte gÄr att ta pÄ men pÄ samma gÄng kan dess strÄlar ibland uppfattas nÀrmast som materia. Ljuset Àr variationsrikt och en avgörande förutsÀttning för visuell gestaltning. I det hÀr arbetet har jag fÄtt anvÀnda mig av synsinnet som ett mÀtinstrument genom att visuellt utvÀrdera upplevelsen och hur dagsljuset beter sig i nÄgra inglasade miljöer. I kombination med min personliga upplevelse av platsen har Àven kvantitativa mÀtningar av ljusets styrka gjorts.

Stadsodling Àr ett vagt men alltmer aktuellt begrepp i dagens vÀxande stÀder. Det anses ofta ha ett socialt och ekologiskt vÀrde för de som odlar. Den hÀr uppsatsen syftar till att ta reda pÄ om stadsodlingen, genom sin utformning, Àven kan tillfredsstÀlla de stadsinvÄnare som inte odlar eller Àter av det odlade. Genom en litteraturstudie presenteras, undersöks och jÀmförs flera teoretikers och forskares idéer om vad offentliga rum som parker och torg bör innehÄlla för att mÀnniskor ska vistas, mÄ bra och mötas pÄ platsen. MÄlet Àr att skapa ett underlag för vidare studier i parkers och offentliga ytors miljöpsykologiska vÀrden som i sin tur kan inge ett mervÀrde av kommande stadsodlingsprojekt.

MÄlet med denna essÀ Àr att tyda den inverkan stadsbyggnadsideologier och typologier har haft och har pÄ det offentliga rummet. Dessutom vill vi försöka reda ut hur vi som [blivande] landskapsarkitekter anvÀnder oss av dessa ideologier och typologier i vÄr egen gestaltning.Avstampet tas i en kvalitativ dokumentanalys dÀr vi försöker sammanfatta och beskriva de stadsbyggnadsideologier som har haft störst betydelse för hur vÄra offentliga rum i, framförallt, europeiska stÀder ser ut.För att fördjupa förstÄelsen och uppnÄ en 1+1=3 effekt har vi valt att komplettera den mer beskrivande delen med en utforskande del i vilken vi i skissform sammanfattar ideologiernas principer. Metoden tycker vi stÀmmer bra överens med att vi de tre första Ären ofta fÄtt höra hur viktigt det Àr för förstÄelsen av en plats delar och helhet, att analysera platsen genom skissande.Till sist tar vi ett omvÀnt angreppssÀtt och söker med utgÄngspunkt i en egen design se spÄr av historiska principer och ideologier. För att göra jÀmförelsen mera överblickbar har vi anvÀnt en och samma plats till samtliga skisser.Slutsatsen blir att vi sjÀlva tar stor hÀnsyn till de principer som konstaterats fungera och att detta till stor del beror pÄ att de teorier som lanseras idag har just detta angreppssÀtt, att samla bra erfarenheter och göra dem Ànnu bÀttre..

Mitt examensarbete behandlar frÄgestÀllningen om hur synen pÄ ett bra barnprogram skiljer sig Ät hos public service kanalerna, TV4 och övriga kommersiella kanaler? Detta berör ocksÄ frÄgor om vem som egentligen avgör vad som Àr bra barnprogram; Àr det producenterna eller mottagarna? Jag har valt den hÀr frÄgestÀllningen dÀr för att jag har en nyfikenhet pÄ och ett intresse av hur barnprogrammen skiljer sig mellan kanalerna och hur de kommer att se ut i framtiden.Public Service syftar till att ge allmÀnheten en sÀrskild sorts berikande programutbud inom radio- eller teveverksamhet. Termen public service har flera olika betydelser; Ofta anvÀnds den för att beteckna de företag som finansieras av nÄgon slags tv-avgift, har ingen eller begrÀnsad reklam och/eller Àr statligt Àgda/kontrollerade.  Det Àr idag ett turbulent lÀge för Public service och trycket frÄn de kommersiella kanalerna har sannolikt en inverkan pÄ programverksamheten. Under arbetets gÄng har det slagit mig vilken stor inverkan producenter och inköpare har pÄ begreppet ?bra? underhÄllning. Jag har tittat pÄ befintliga barnprogram och gjort en semiotisk analys av dem.

År 2009 lade Högsta Domstolen fram tvĂ„ prejudicerande domslut (NJA 2009 s 447 I & II) som har kommit att stĂ€rka kraven pĂ„ bevisvĂ€rderingen i vĂ„ldtĂ€ktsmĂ„l. Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att undersöka hur mĂ„lsĂ€gande och tilltalad kodas grammatiskt i vĂ„ldtĂ€ktsdomar och att jĂ€mföra om den grammatiska kodningen skiljer sig mellan friande och fĂ€llande domslut.Undersökningen utgĂ„r frĂ„n den ideationella metafunktionen i den systemisk funktionella grammatiken (Halliday 2004) och analyserar sĂ„ledes processtyper, förstadeltagare och agentivitet. FöremĂ„l för undersökningen Ă€r Ă„tta domslut frĂ„n GĂ€vle tingsrĂ€tt som lagförts mellan 2010?2014. HĂ€lften av domsluten Ă€r friande, hĂ€lften Ă€r fĂ€llande.Resultatet visar att mĂ„lsĂ€gande och tilltalad genomgĂ„ende kodas med olika processtyper vilket fĂ„r konsekvenser i domslutets gestaltning av parterna.