Idag har mÄnga förskolor i Sverige en undermÄlig utomhusmiljö. Detta Àr nÄgot det förs en diskussion kring och som bland annat Skolinspektionen skrev en rapport om 2011 (Skolinspektionen 2011). Barn behöver en god miljö för att utvecklas och mÄ bra. I vÄrt examensarbete har vi utgÄtt frÄn en förskola dÀr personalen sÄg brister i sin gÄrd och dÀrefter tog det första steget mot en förÀndring genom att söka hjÀlp hos oss i egenskap av landskapskapsarkitekter och experter pÄ utomhusmiljöer. I examensarbetet presenteras hur en omgestaltning av en förskolegÄrd kan tas fram. I detta fall behandlas gÄrden för Rondellens förskola i Sundsvall. För att nÄ fram till ett vÀl anpassat gestaltningsförslag har vi arbetat efter tvÄ frÄgestÀllningar: ? Vilka kunskapsomrÄden och metoder kan vara till hjÀlp vid gestaltning av förskolegÄrdar? ? Hur kan ett omgestaltningsförslag för Rondellens förskolegÄrd utformas sÄ att gÄrdens lek- och pedagogiska vÀrden ökar? För att besvara vÄr första frÄgestÀllning gjordes till att börja med en litteraturstudie som behandlade förskolegÄrdar utifrÄn olika kunskapsomrÄden.

AbstraktSyftet med min undersökning Àr utarbeta metoder för att synliggöra betraktarens meningsskapande position vid tillÀgnandet av bilder. Den kunskap jag i och med detta etablerar vill jag sedan anvÀnda i mitt arbete som bild- och mediepedagog. Arbetet fokuserar pÄ eleven som ett aktivt meningsskapande subjekt i enlighet med de feministiskt poststrukturalistiska teorier jag anammar i min undersökning samt dÄ jag utvecklar min gestaltning. Det didaktiska syftet med mitt arbete Àr att elever ska kunna anvÀnda sin medvetenhet vid tillÀgnandet av bilder för att kunna förankra kunskaper och utveckla de förmÄgor bildÀmnet syftar till att de skall fÄ.Mitt arbete tar avstamp i min personliga erfarenhet av att, genom familjefotografier, medvetande göra mitt eget tillÀgnande av bilder. Jag har dÀrför valt att anvÀnda vardagsfotografier (i form av just familjefotografi) som utgÄngsmaterial i min undersökning .Eftersom mitt arbete syftar till att jag som pedagog ska kunna anvÀnda mina kunskaper i en lÀrandesituation med elever, har jag valt att anvÀnda mig av ett litet antal informanter som fÄtt lÀsa och tolka tvÄ fotografier.

TitelGod, don't you ever feel like everything we do and everything we've been taught is just toservice the future?1FörfattareTor KindahlKursMK1500: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapTerminVT2011SyfteAtt undersöka vilken typ av mediekunskaper eleven kan utveckla i den svenskagymnasieskolan (Gy2011) och hur detta ska förstÄs i relation till forskning inom MediaLiteracy samt utbildningsfilosofier och politiska ideologier.Metod och materialECA (Ethnographic content analysis) och styrdokument för gymnasieskolan.HuvudresultatMediekunskaperna handlar mer om att orientera eleven i olika mediekunskapsomrÄden samtgrundlÀggande fÀrdighetstrÀning som bÄde gÀller hur man anvÀnder media och hur medier kananvÀndas för att sprida budskap - i synnerhet till olika mÄlgrupper. De handlar mindre om attbelysa intressekonflikter, normer och vÀrderingar i samhÀllet. Mediekunskaperna igymnasieskolan Àr följaktligen en snÀv gestaltning av vad som föresprÄkas inom MediaLiteracy-forskningen. Man kan av samma orsak Àven konstatera att kunskaperna i hög grad Àrinordnat under vad Englund kallar den vetenskapligt rationella utbildningskonceptionen..

SAMMANFATTNING:Medias makt att pÄverka individers sÀtt att tolka verkligheten Àr stor. Betydelsen för hur man vÀljer att skriva nÄgonting blir viktigt eftersom det pÄverkar den sociala praktiken i frÄga om makt och inflytande för individer och grupper. Vi har i denna uppsats lagt fokus pÄ hur kvinnor med utlÀndsk bakgrund uppfattar den mediala bilden av invandrarkvinnor och hur det pÄverkar deras identitetsskapande. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att empiriskt undersöka hur kvinnor med utlÀndsk bakgrund uppfattar den bild som förmedlas i media av invandrarkvinnan. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och samlat in ett empiriskt material bestÄende av Ätta intervjuer.

Den hÀr uppsatsen undersöker monomytens tvÄ inledande steg The Ordinary World och The Call to Adventure samt hur dessa kan gestaltas i digitala spel. Syftet Àr att fÄ insikt i hur spelmediet kan anvÀnda sig av de hÀr teorierna om berÀttelsestrukturer för att skapa mer engagerande upplevelser. För att undersöka problemomrÄdet konkretiserades teorierna i ett ramverk utifrÄn vilket en spelprototyp utvecklades och tvÄ redan existerande digitala spel analyserades. Prototypen jÀmfördes med de analyserade spelen för att undersöka pÄ vilket sÀtt teorierna om The Ordinary World och The Call to Adventure gestaltats. Undersökningen visade pÄ att spelmediet erbjuder en mÀngd olika sÀtt att gestalta teorierna pÄ och vilka för- och nackdelar dessa gestaltningssÀtt har.

Syftet med arbetet har varit att gestalta Vasaparken iUppsala för en ökad biologisk mÄngfald med pedagogiskanvÀndbarhet. Detta för att Biotopia, enkommunal verksamhet, vill kunna anvÀnda parkeni sin undervisning av barn och unga.Arbetet bestÄr av en bakgrundsstudie om biologiskmÄngfald och utomhuspedagogik. Sedan följer eninventering och en analys som mynnar i ett gestaltningsförslag för parken.Vasaparken Àr idag en park som saknar mÄnga elementsom gynnar den biologiska mÄngfalden, t.exvatten, ett buskskikt och variation i fÀltskiktet.Genom att tillföra dessa och andra element sÄ kanparken stÀrkas. För att parken ska bli mer pedagogisktanvÀndbar utformas de element som lÀggs tillför att barnen ska komma nÀra det de studerar ochsÄ att lek och lÀrande blandas.Resultatet blir en varierad och naturlik park somlÀnkar tillbaka i historien genom att de förÀndringarsom gjorts inte radikalt Àndrar parkens karaktÀr.Parken fÄr en stor variation i miljöer och flera platseroch redskap som kombinerar lek och lÀrande..

I denna uppsats presenteras vad jag kommit fram till genom underso?kning av William Egglestons fotografi. Jag har fra?mst studerat motiv och teknik i hans fotografiska arbete samt vad han inspirerats av. Jag har influerats av Egglestons i den visuella gestaltning som jag arbetat med parallellt med min underso?kning.Eggleston arbetar efter konceptet ?The democratic camera? vilket inneba?r att han fotograferar saker i sin omgivning utan kulturell va?rdering.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka hur en grupp unga andrasprÄkstalare tar sig an en klassisk, Àldre text skriven pÄ ett förhÄllandesvis Älderdomligt sprÄk, Selma Lagerlöfs saga Bortbytingen, med hjÀlp av dramapedagogiska övningar samt genom gestaltning och ÄterberÀttande av den litterÀra texten. Metoden som anvÀnds för att samla in material till studien Àr en triangulering av flera kvalitativa grepp: inspelade intervjuer, dels en fokusgruppintervju av eleverna, och dels en enskild intervju av deras sas-lÀrare; frÄgeformulÀr med enskilda svar frÄn eleverna och deras lÀrare; loggböcker frÄn eleverna och deras observerande lÀrare samt den deltagande forskaren; inspelningar av fem arbetspass inklusive det avslutande uppspelet.Resultaten visar att dramapedagogiskt arbete i samklang med en Àldre text vars sprÄk inte Àr omedelbart gÄngbart för nutida skolelever gav eleverna verktyg för att ta sig an textens innehÄll och sprÄkliga form, ÄterberÀtta med egna ord, lÀra sig nya ord och uttryck, och leder till en ökad medvetenhet om svenska sprÄket dÄ och nu..

MÄlet med vÄr uppsats har varit att ta reda pÄ om och hur gestaltningen pÄverkar den sociala mÄngfalden i stadsrummet. Vi grundar vÄrt arbete pÄ en tanke om allas rÀtt till stadsrummet och ville undersöka om det finns faktorer som kan vara exkluderande för vissa samhÀllsgrupper. Inledningsvis har vi tagit del av litteratur som har olika sÀtt att se pÄ begreppet social mÄngfald och dess vÀrden för att nÀrma oss en egen definition. Genom litteraturstudier samt passiva observationer och intervjuer utförda pÄ tvÄ centralt belÀgna torg i Malmö har vi studerat hur olika mÀnniskor interagerar med den gestaltade utemiljön. DÄ vi jÀmfört resultat av litteraturstudier, observationer och intervjuer har vi funnit flera gemensamma slutsatser men ocksÄ motsÀgelser. Vi har nÄtt en insikt om hur lika vi mÀnniskor Àr i anvÀndandet av stadsrummet.

I det hÀr examensarbetet har jag undersökt hur man genom illustration och visuella element som komposition, fÀrg och stil kan gestalta ett fysiskt sÀllskapsspel som bjuder in barn i 3-5 Ärs Älder till rörelse och reflektion. Teorier och forskning i Àmnet har tillsammans med lokala intervjuer och verklighetsförankrade exempel stÄtt som grund för examensarbetets resultat och slutprodukt, sÀllskapsspelet Funny Faces. Resultatet visar att Funny Faces genom ett twisterliknande koncept bjuder in barnen till rörelse, och genom sin specifika gestaltning och stora variation bjuder in barnen till reflektion. Resultatet visar ocksÄ att komposition och utgÄngsspelet Twister var viktiga för sÀllskapsspelets rörelseaspekt, medan stil och lokala intervjuer var viktiga för sÀllskapsspelets reflektionsaspekt..

The purpose of this study is to analyze different aspects of a portraying of individuals from a time past. It is concentrated around questions about why it is important to show the people?s stories in, for example, exhibitions and under which conditions this would serve as a good use of history according to different theories about history and the portraying of it.I have chosen the theories of Freidrich Nietzsche and Georg Simmel as a tool to analyze different aspects of the portraying of people from the past. Nietzsche?s theory about the different ways in which we use the past and Simmels theory about the meeting between a viewer and a cultural experience.

I mitt examensarbete gör jag en jĂ€mförande studie mellan tvĂ„ verk av glasformgivarna Bertil Vallien som arbetar pĂ„ Åfors glasbruk och Mats Jonasson som arbetar för MĂ„lerĂ„s glasbruk. Den frĂ„gestĂ€llning som jag har valt Ă€r: ?vad kommunicerar verken?? och ?varför ser de sĂ„ olika ut??. För att ta reda pĂ„ det har jag anvĂ€nt mig av Bourdieus teorier om de olika kapitalen. Att deras verk ser sĂ„ olika ut beror pĂ„ de olika platser med sina respektive kulturer som de har vĂ€xt upp med.

This work is a study in how I as a designer can create the conditions for people to work, socializing and refreshments at one place. A place that encourages creativity, where I made a suggestion at a community table designed for Urban Deli?s new business. By visiting various similar sites I have identified what I think is important in an environment like this and then gave an answer to it in a visual form.A cafe-office will draw lots of different people. Which guests come here to work? Residents, freelancers, but also those who may want surrounded by a new creative work place and maybe leave their regular offices for a day at Urban Deli.

Hur upplever vi former och fa?rger na?r de flyttas fra?n ett papper till ljusprojektioner? Det ha?r a?r en av fra?gorna jag ville fa? svar pa? na?r jag bo?rjade med detta projekt. Allting utmynnade sig i en studie jag valt att kalla fo?r, Ljusprojektioner och ra?nder. Det a?r ett experimenterande arbete da?r former, mo?nster och den upplevda erfarenheten av dem har underso?kts ur ett fenomenologiskt perspektiv.

ABSTRACTMy degree project has resulted in the improvement of the guidance in the dental center?s entrance. The patients will now find it easier to understand and find the environment?s various functions, which is the reception, registration, payment, and waiting rooms. Norrbottens lÀns landsting has a concept ?hÀlsofrÀmjande vÀntrum? that provides guidelines for how they want their patients to experience their waiting rooms.