Syftet med uppsatsen Àr att utvÀrdera planteringsytorna kring Mark-Vatten-Miljöcentrum och granska dess byggprocess. Detta gör vi för att skapa en större förstÄelse för byggprocessen som helhet, de utmaningar som lÄg i att förverkliga en gestaltning av ett levande material samt för att förstÄ vilka problem som uppstÄtt med vÀxterna under processen. För att ta reda pÄ detta intervjuade vi ett antal nyckelpersoner som varit med i projektet. Urvalet gjordes för att tÀcka in sÄ mÄnga aktörer och synvinklar som möjligt. Vi gjorde Àven en analys av gestaltningen utifrÄn Robinsons teori om vÀxtgestaltning och Sortes Ätta upplevelsevÀrden.

Det hÀr Àr en studie i hur vi kan utveckla de smÄ, urbana platserna i det offentliga rummet för att göra dem mer anvÀndbara. Jag har studerat fyra smÄ, centralt belÀgna, offentliga platser i Malmö. TvÄ av platserna har hög grad av aktivitet, medan endast en lÄg grad av aktivitet förekommer pÄ de andra tvÄ. Jag har gjort analyser av platsernas relation till den omgivande stadsstrukturen, av platsernas rumslighet, av vilken aktivitet som förekommer pÄ platserna, av hur offentliga platserna egentligen Àr och möjligheten för appropriation pÄ platserna. Med utgÄngspunkt i resultaten av analyserna har jag gjort nya gestaltningsförslag för platserna med lÄg grad av aktivitet. Med de nya gestaltningarna försöker jag ge exmpel pÄ hur de smÄ, urbana, offentliga platserna kan göras mer anvÀndbara.

Idrott bidrar till vÀlbefinnande och för med sig mÄnga positiva effekter pÄ mÀnniskor. Dock har idrotten Àven en baksida dÀr fotbollen Àr speciellt drabbad av ordningsstörningar i form av slagsmÄl, hot och antÀndning av bengaliska eldar.Medier uppmÀrksammar och rapporterar om fotbollens problemomrÄden och det gÄr att lÀsa om dessa ordningsstörningar i kvÀllstidningarna.Denna uppsats syftar till att undersöka i vilken utstrÀckning kvÀllstidningarna Aftonbladet och Expressen rapporterar om bengaliska eldar i samband med allsvensk fotboll samt vad som Àr utmÀrkande i rapporteringen. Genom en kvantitativ innehÄllsanalys har studien sökt svar pÄ vad som kÀnnetecknar rapporteringen av bengaler i de bÄda tidningarna.Uppsatsen teoretiska ramverk bestÄr av tidigare presenterad forskning samt tre teorier med fokus pÄ gestaltning och framstÀllning. De tre teorierna Àr gestaltningsteorin (framing), kognitiva scheman och attributdagordning. Uppsatsens syfte samt frÄgestÀllningar tar avstamp i dessa tre teorier.För att genomföra en kvantitativ undersökning samlades 98 stycken artiklar in och kodades i ett kodschema i SPSS.

Ett första intryck Àr viktigt i alla sammanhang. Det Àr det första intrycket som pÄverkar ens kommande uppfattningar. Att ge mÀnniskor ett bra vÀlkomnande Àr viktigt, inte minst för en stad. Genom ett bra vÀlkomnande kan man skapa goda förutsÀttningar till att folk fÄr en god instÀllning för den plats man kommit till. I dagens samhÀlle Àr bilen ett av de vanligaste sÀtten att ta sig fram pÄ och det Àr ocksÄ med bilen som mÄnga anlÀnder till nya platser.

Effektbelysning i trafikmiljö Àr ett nytt angreppssÀtt i strÀvan mot Nollvisionen, som Àr utgÄngspunkten för trafiksÀkerhetsarbetet i Sverige. Upp emot 70 procent av de statliga belysningsanlÀggningarna har nÄtt sin tekniska livslÀngd samtidigt som kraven pÄ kombinationen av funktion, estetik och kvalitet har ökat i moderna belysningsanlÀggningar. Tidigare forskning beskriver ett samband mellan visuella kvaliteter och trafiksÀkerhet och den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka hur gestaltning med effektbelysning i trafikmiljö kan öka trafiksÀkerheten. Uppsatsen avgrÀnsas till belysningsanlÀggningar i storskaliga trafikmiljöer och behandlar exempel pÄ trafikplatser och vÀgbroar i Sverige och Danmark. För att fÄ en bild av hur effektbelysningen gestaltats i dessa trafikmiljöer presenteras och undersöks befintliga belysningsanlÀggningar genom samtal med de involverade ljusdesignerna.

Det hÀr arbetet har undersökt huruvida konceptet reglerande ekosystemtjÀnster Àr möjligt att konkretisera och applicera i planerings-och gestaltningsarbeten. MÄlet med arbetet var att skapa ett gestaltningsförslag till Kloster Kyrkopark i Eskilstuna med fokus pÄ partikel- och bullerreglering med vegetation. De frÄgestÀllningar som har besvarats i arbetet Àr: Hur kan man planera och gestalta med vegetation för ekosystemtjÀnsterna partikel- och bullerreglering och Àr den tillgÀngliga kunskapen om reglerande ekosystemtjÀnster idag tillrÀckligt konkret för att vara applicerbar i ett gestaltningsarbete? Metoden i arbetet har baserats pÄ forskning för gestaltning. Genom en litteraturstudie, observationer, analys och samtal har allmÀnna gestaltningsprinciper för partikel- och bullerreducering, samt specifika krav och förutsÀttningar för projektet sammanstÀllts. Resultaten frÄn forskningen, de allmÀnna principerna och de specifika kraven och förutsÀttningarna, har sedan prövats i gestaltningsförslaget. Resultatet frÄn gestaltningsarbetet visar att den tillgÀngliga kunskapen om reglerande ekosystemtjÀnster Àr tillrÀckligt konkret för att kunna appliceras i en gestaltning. Men det finns ett stort glapp mellan den konceptuella litteraturen som behandlar reglerande ekosystemtjÀnster och den litteratur som konkret beskriver hur man bör gÄ till vÀga vid luft- och bullerreglering med vegetation.

Det hÀr Àr ett arbete om ekologisk dagvattenhantering i Stockholm. OmrÄdet vi har valt att arbeta med Àr KungstrÀdgÄrden som ligger vid vattnet i centrala Stockholm. Arbetet Àr utfört dels som en skrivuppgift och dels som en gestaltning som behandlar de praktiska lösningarna i kombination med ett estetiskt vÀrde. Gestaltningsförslaget ingÄr i en internationell tÀvling för studenter som har hÄllbart tÀnkande i fokus.

Fysisk modell Àr ett Àr ett effektivt medel att översÀtta arkitektoniska koncept till konkret form - bÄde för den egna förstÄelsen och kommunikation med kollegor, kunder och allmÀnhet. Modellen Àr ett av de verktyg som stÄr landskapsarkitekter och arkitekter till hands i gestaltningsprocessen. Inom bÄde svensk utbildnings- och arbetskultur verkar det finnas en syn pÄ modellbygge som tidsödande och svÄrtillgÀngligt, trots att dess fördelar ofta diskuteras och tillÀmpning uppmuntras av bÄde lÀrare och yrkesverksamma. Parallellt ökar datorgenererade bilder och modeller inom gestaltning och kommunikation, pÄ grund av de senaste decenniernas teknologiska revolution. Syftet med detta arbete var att utforska modellen som skissverktyg och dess konkreta bidrag till en gestaltningsprocess.

UmeÄ Àr en vÀxande stad som ligger lÀngs norrlandskusten. Kommunen har starka mÄl och ambitioner för att staden ska vÀxa de nÀrmaste 25 Ären. Kommunen planerar att komplettera ett omrÄde vid namn Berghem med 80-100 lÀgenheter. Ett helt nytt kvarter ska bildas pÄ nuvarande naturmark i sluttande terrÀng. Kvarteret ligger nÀra UmeÄ centrum och bara ett stenkast ifrÄn Berghems eget centrum.

Att utforma stadens offentliga rum till inbjudande platser dÀr mÀnniskor vill vistas och kan mötas Àr en grundpelare i arkitekten Jan Gehls teori. Han har i nÀrmare 50 Är arbetat för en stadsplanering som sÀtter mÀnniskan i fokus, och menar att ett socialt hÄllbart samhÀlle förutsÀtter mÀnniskovÀnliga stadsrum. Fyristorg Àr centralt belÀget i Uppsala stad och förutsÀttningarna för ett livligt stadstorg Àr mÄnga, men i dagslÀget domineras torget av en parkeringsplats och platsens mÀnskliga aktivitet Àr lÄg. Syftet med den hÀr uppsatsen har dÀrför varit att, utifrÄn Jan Gehls teorier kring levande och mÀnniskovÀnliga stadsrum, föreslÄ en övergripande omgestaltning av Fyristorg. Genom att applicera Gehls teorier och metoder i gestaltningen Àmnar arbetet att svara pÄ frÄgestÀllningen hur Fyristorg kan omformas till ett inbjudande stadsrum för mÀnniskor att vistas i. Genom en litteraturstudie identifierade jag Gehls designprinciper för hur offentliga rum bör utformas för att frÀmja aktivitet och interaktion. För att förstÄ torgets förutsÀttningar gjorde jag en inventering som sedan följdes av Gehls observationsmetoder ?mapping? och ?tracing? , dÀr jag studerade den aktivitet och rörelse som idag sker pÄ platsen .

Designing temporary cities is a study of the design and physical planning of five temporary cities. The purpose was to discuss and note the important questions to be considered, when designing the outdoor environment in temporary cities to create as good an environment for the visitor as possible. The five cities I have chosen are among the most famous ones in Scandinavia, and they represent different kinds of temporary cities. This was a deliberate choice to achieve diverse research material, and with that a broad view of what the planning stage generally looks like. Study of the cities has been done through interviews with the people responsible for the design and/or physical planning of each city.

Syftet med detta arbete har varit att utforska hur man kan gestalta en vÀxtvÀgg och hur man med hjÀlp av vÀxterna kan uppnÄ olika uttryck. MÄlet har varit att förstÄ hur vÀxter beter sig i en vÀxtvÀgg och hur de kan kombineras. Vilka vÀxtstrategier som Àr lÀmpliga för vÀxtmaterial pÄ en vÀxtvÀgg samt hur olika vÀxter kan kombineras för att uppnÄ önskat visuellt uttryck Àr frÄgestÀllningar som behandlas i rapporten. Faktainsamling kring gestaltning av vÀxtvÀggar har gjorts genom en litteraturstudie och praktiskt arbete i form av konstruktion av en prototyp. En intervju har ocksÄ genomförts. Erfarenheterna frÄn detta har anvÀnts för att ta fram ett gestaltningsförslag. Den vanligaste princip som anvÀnds för att konstruera en vÀxtvÀgg Àr med ett filtmaterial i syntet som hÀftas fast pÄ en plywoodskiva med kanalplast bakom, man anvÀnder en pump och droppslangar som styrs med en timer.

VÄra stÀder Àr i stÀndig förÀndring. Material slits, vÀxter och trÀd Äldras eller dör, stilideal och behov skiftar med tiden. Landskapsarkitekten stÀlls ofta inför uppdraget att omgestalta platser för att förnya eller anpassa dem i enlighet med nya krav och önskemÄl. I Àldre miljöer handlar det ofta om att gestalta med hÀnsyn till platsens historia. I detta kandidatarbete presenteras ett redan utfört omgestaltningsarbete för innergÄrden Linné, som Àr en historisk miljö i Uppsalas stadskÀrna.

GarvaregÄrden Àr en bergsmansgÄrd byggd Är 1810 och det finns en önskan om att restaurera trÀdgÄrden i historiskt ursprunglig stil. Det finns inget dokumenterat om trÀdgÄrden som till största delen Àr belÀgen om husets östra sida. SyrénhÀck, ÀppeltrÀd och vinbÀrsbuskar Àr nÄgra utav de vÀxter som finns dÀr. Med hjÀlp av ett antal analyspunkter, som rekommenderats i utbildningen nÀr man kommer till en projektplats, har jag gjort en inventeringsplan efter utmÀtning och vÀxtlista efter artbestÀmning. Under arbetets gÄng har jag dÀrför iakttagit vad som sker pÄ platsen. T.ex.

GÄr det att omvandla en stÀmning ur en berÀttelse till fysiska objekt? Vilka medel krÀvs för att styra betraktarens lÀsning av verket? Hur kan jag anvÀnda berÀttelsen i mitt gestaltningsarbete?I "BerÀttelse i landskap" har jag undersökt hur jag, med hjÀlp av berÀttelsen som format, kan anvÀnda den som ett verktyg för att fÄ fram en gestaltning. Med förestÀllande objekt har en narrativ berÀttelse tagit plats. Den vidrör landskapet som sinnebild för mÀnniskans tillstÄnd, och relationer mellan mÀnniskor..