Sökresultat:
169 Uppsatser om Utevistelse - Sida 4 av 12
Utomhuslek på fritids
Syftet med denna studie var att fördjupa mina kunskaper om barns utomhuslekar och studera vilka lekar som förekommer ute på en skolgård. Min frågeställning i detta arbete var: Vilken typ av frilekar som är mest populära hos 7-8 åringar under cirka en timme lång Utevistelse på ett fritidshem. Studien gjordes under fem dagar i sträck..
Utelek på förskolan : en fallstudie
Studiens syfte har varit att dels undersöka vad barn leker och vad de leker med vid Utevistelse på förskolan och dels att studera leken ur ett genusperspektiv. Läroplanen för förskolan framhäver att barn har rätt att vistas både inne och ute på förskolan samt att de ska ges möjlighet till att leka utifrån deras fantasi och intressen. Läroplanen ska även ligga till grund för ett arbete där jämställdhet mellan könen råder. Alla barn oavsett könstillhörighet har samma rättigheter på förskolan och ska ges samma möjligheter till lek och aktivitet såväl inne som ute på förskolan. Det är en daglig rutin på de flesta förskolor runt om i landet att vistas ute en till två gånger dagligen, det finns även en del förskolor som lägger all sin tid utomhus.
Hästens möjligheter till utevistelse i tävlingsstall
Idag används hästen främst i sportsammanhang och som fritidssysselsättning genom ridning och körning. Det vanligaste sättet att hålla hästar på i Sverige under 2010 är stall med boxar med begränsad Utevistelse en och en eller i grupp. Det finns få studier gjorda på hästens rörelsemängd i paddockar. De studier som finns har visat att rörelsemängden ökar i större hagar. En studie gjord på Flyinge 2005 indikerar på att hästar som går i par har större aktivitet i hagen än hästar som går enskilt.
Syftet med studien är att ta reda på om hästarna rör sig mer vid Utevistelsen om de går i par jämfört med om de går enskilt.
Studiens frågeställning är: Stimuleras hästarna till ökad rörelseaktivitet om de går parvis i hagen jämfört med om de går enskilt?
Hypotesen är att Utevistelse i par stimulerar till ökad rörelseaktivitet i form av tillryggalagd sträcka jämfört med hästar som hålls enskilt.
I studiens försök deltog åtta hästar fördelade på två par och fyra enskilda.
"Jag vill ha en kulle att hoppa från..." : En studie om två förskolors utemiljö ur ett barnperspektiv
HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCHKOMMUNIKATION (HLK)Högskolan i Jönköping Examensarbete 15 hpinom LärandeLärarutbildningenHöstterminen 2007SAMMANFATTNINGChristina Larsson & Susanne Milton?Jag vill ha en kulle att hoppa från??En studie om två förskolors utemiljö sett ur ett barnperspektivAntal sidor: 25Syftet med denna uppsats är att undersöka vad barn tycker och tänker angående sin förskolas utemiljö. Frågeställningarna är följande:? Hur upplever barn i fyra och femårsåldern förskolans utemiljö?? Hur vill barn i fyra och femårsåldern att förskolans utemiljö ska vara?För att få svar på dessa frågor har vi intervjuat sammanlagt 14 barn i fyra och femårsåldern på två olika förskolor. Vi fann att barnen vill ha en variationsrik utemiljö med möjligheter till många olika sorters lek.
Barns rättigheter i den kenyanska skolan.
Denna studie har som fokus att studera eventuella skillnader som kan förekomma i sjukfrånvaron och kunnandet om växter och djur i närmiljön hos barn i tre olika förskoleformer.Syftet med denna studie är att undersöka eventuella samband mellan Utevistelsens längd och barns hälsa samt kunskapsutveckling vid tre former av förskoleverksamheter som har varierad grad av Utevistelse.Studiens frågeställningar:Vilka skillnader finns det i sjukfrånvaron hos barnen mellan de tre olika förskoleformerna?Vilka kunskapsskillnader finns mellan barnen i de tre förskoleformerna när det kommer till att namnge djur och växter i närmiljön?Går det att fastställa samband mellan Utevistelsens längd och eventuella skillnader mellan de tre olika förskoleformerna?För att kunna besvarar studiens syfte och frågeställningar har det genomförts en arkivstudie och protokollstudier som pedagogerna på förskolorna har fått besvara. Dessa studier har genomförts på sex förskolor som har olika inriktningar. I studien ingår I Ur och skur förskolor, mobila förskolor och traditionella förskolor. Resultatet på denna studie visar på att det finns en viss skillnad mellan de barn som vistas mer tid utomhus än de barn som inte har lika lång Utevistelsetid.Nyckelord: Utevistelse, Förskola, Hälsa, Kunskap.
Omvårdnad vid Anorexia Nervosa
Bakgrund: Natur i vården eller grön terapi innebar att kontakt med natur och växter användes som en kompletterande behandling för att läka och lindra. Naturen påverkade människor med demens. Den hjälpte dem att hålla i gång olika funktioner och färdigheter i kroppen. Syftet: med litteraturöversikten var att belysa naturens effekter för människor med demens och att beskriva implementering av naturen i klinisk verksamhet. Metod: Litteraturöversikt, där åtta kvantitativa och tre kvalitativa artiklar bearbetades och analyserades med innehållsanalys.
Förskolepedagogers syn på utomhuspedagogik - Preschool teachers´ view on outdoor education in different environments
Syftet med vår studie är att belysa aktiva förskolepedagogers tankar och funderingar om utomhuspedagogik. En dag på en förskola är inte den andra lik och inte minst pedagogers syn på Utevistelse skiljer sig åt. Studien har utgått från frågeställningarna: Vad anser pedagogerna är positivt respektive negativt med utomhuspedagogik? Hur ser den pedagogiska verksamheten ut utomhus? Hur använder pedagogerna sin närmiljö i sin utomhuspedagogik?
Tidigare forskning inom området visar att pedagoger anser att utomhuspedagogik tillför något till verksamheten men att intresset och kunskapen inte alltid finns för att verksamheten ska kunna bedrivas utomhus. Materialet till empirin kommer från semistrukturerade intervjuer gjorda med fem aktiva förskolepedagoger på tre olika förskolor i olika kommuner.
Natur i vården: en källa till hjälp för människor med demens- en litteraturöversikt
Bakgrund: Natur i vården eller grön terapi innebar att kontakt med natur och växter användes som en kompletterande behandling för att läka och lindra. Naturen påverkade människor med demens. Den hjälpte dem att hålla i gång olika funktioner och färdigheter i kroppen. Syftet: med litteraturöversikten var att belysa naturens effekter för människor med demens och att beskriva implementering av naturen i klinisk verksamhet. Metod: Litteraturöversikt, där åtta kvantitativa och tre kvalitativa artiklar bearbetades och analyserades med innehållsanalys.
"Fröken! Kan vi gå ut?" : En studie av pedagogers syn på utevistelse och hur de använder utegården.
Studiens syfte var att undersöka hur danselever vid en spetsutbildning och ett nationellt estetisk program på gymnasieskolan upplever att delaktighet, prestationskrav och betyg påverkar deras stress och välmående.Studien gjordes på två gymnasieskolor i två mindre städer i Sverige. En av skolorna hade en spetsutbildning, den andra skolan hade ett nationellt estetiskt program. Enkäterna delades ut till totalt fyra klasser, två på varje skola och sammanlagt 19 elever. Den teoretiska utgångspunkten i studien har varit hermeneutiken. Med hjälp av den hermeneutiska analysmodellen har vi tolkat och bildat oss en förståelse för svaren som enkäterna gett oss.Resultatet visade att dansen hade en stor betydelse för eleverna vilket innebar att dansutövandet var viktigare än betygsättningen.
Friluftsliv i skolämnet idrott och hälsa : Faktorer som påverkar undervisningens innehåll i friluftsliv och utevistelse
I denna studie undersöks vilka faktorer som påverkar idrottslärares val av undervisning i momentet friluftsliv och Utevistelse. Med faktorer menas idrottslärares habitus, den egna definitionen av friluftsliv samt de förutsättningar och begränsningar som finns i skolan. Idén till undersökningen uppstod efter att ha läst Naturvårdsverkets rapport om naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang. Ur ett pedagogiskt perspektiv betonas utomhusundervisningens påverkan på kunskaper, attityder och beteenden i naturen samt vilken betydelse naturkontakten har för framväxten av ett mer hållbart samhälle. Denna studie lyfter fram friluftsliv som potentiell undervisningsmetod för att introducera eleverna till naturen.
Förskolan och friluftsliv: en kvantitativ undersökning gjord
på förskolor i Luleå och Piteå kommun
Friluftsliv är vistelse och fysisk aktivet utomhus för att uppnå rekreation, miljöombyte och naturupplevelser, utan något krav på prestation eller tävling. Vår studie syftar att undersöka hur förskolor inom Luleå och Piteå kommun arbetar med friluftsliv. I studien har vi valt att använda oss av en kvantitativ insamlingsmetod, dvs. enkäter. Undersökningsgruppen har bestått av 72 förskolor från Luleå kommun och 53 förskolor från Piteå kommun.
Förskolan och friluftsliv: en kvantitativ undersökning gjord på förskolor i Luleå och Piteå kommun
Friluftsliv är vistelse och fysisk aktivet utomhus för att uppnå rekreation,
miljöombyte och naturupplevelser, utan något krav på prestation eller
tävling. Vår studie syftar att undersöka hur förskolor inom Luleå och Piteå
kommun arbetar med friluftsliv. I studien har vi valt att använda oss av en
kvantitativ insamlingsmetod, dvs. enkäter. Undersökningsgruppen har
bestått av 72 förskolor från Luleå kommun och 53 förskolor från Piteå
kommun.
En jämförande studie av KRAV- anslutna respektive konventionella lantbruk. Inom vilka mjölkkorsbesättningar kan djuren enklast utföra sina naturliga beteenden?
Syftet med denna studie var att jämföra KRAV certifierade respektive konventionella lantbruk, för att undersöka vilka faktorer som är mest gynnsamma för mjölkkors naturliga beteenden. Grunden till denna studie utgjordes av litteraturstudier vilka kompletterades med intervjuer av lantbrukare, djurskyddsinspektörer och konsumenter. Resultaten visade bland annat att vid KRAV anslutna lantbruk tillämpades endast lösdrift samt att mjölkkorna vistades utomhus mer än fem månader per år. Konsumentintervjuerna bekräftade att KRAV var ettvälkänt varumärke för konsumenterna. Resultaten visade vidare att en del av de konventionella lantbrukarna hade sina mjölkkor uppbundna och en del bedrev lösdrift.
Förskolebarns och pedagogers åsikter om hälsa och lek utomhus : en jämförelse mellan traditionella förskolor och naturförskolor
Genom våra egna erfarenheter från vår uppväxttid har vi fått ett naturintresse som lever kvar även i vuxen ålder. Som blivande förskolelärare med miljö- och naturintresse ville vi ta reda på vilka förutsättningar utomhuspedagogik hade i förskolan. Naturen har alltid varit en viktig del i människans liv och det är betydelsefullt att ge barn goda möjligheter till att visats utomhus. Regelbunden Utevistelse skapar kunskap om naturen och om vårt samspel med den. Syftet med undersökningen var att jämföra traditionella förskolor med naturförskolor för att se ifall det är någon skillnad i barns lek och uttryck av fantasi utomhus samt om mängden Utevistelse påverkade barns hälsa.
Revisorers anmälningsskyldighet vid misstanke om brott : Hur har lagändringen sedan år 1999 påverkat revisorerna?
Detta examensarbete handlar om barns inflytande samt barns val i en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Syftet med examensarbetet är att undersöka vad barns inflytande kan innebära. I Läroplanen för förskolan, Lpfö98 står det att barn ska ha rätt till medbestämmande och att verksamheten ska genomsyras av demokrati. Det betonas även att det är barnens intressen som ska ligga till grund för förskolans verksamhet. Mycket forskning har gjorts inom området och en stor del av denna visar att den pedagogiska kvaliteten höjs när barn får vara delaktiga i verksamheten och beslut som rör denna. Examensarbetet har sin utgångspunkt i forskning som berör kvalitet i förskolan och hur barns inflytande kan påverka denna, undersökningar som berör anledningarna till varför inte inflytande ges i större utsträckning samt Reggio Emilias filosofi. Undersökningen som ligger till grund för resultatredovisningen är en observationsstudie där videokamera och fältanteckningar har använts som metod.