Denna studie har som fokus att studera eventuella skillnader som kan förekomma i sjukfrånvaron och kunnandet om växter och djur i närmiljön hos barn i tre olika förskoleformer.Syftet med denna studie är att undersöka eventuella samband mellan Utevistelsens längd och barns hälsa samt kunskapsutveckling vid tre former av förskoleverksamheter som har varierad grad av Utevistelse.Studiens frågeställningar:Vilka skillnader finns det i sjukfrånvaron hos barnen mellan de tre olika förskoleformerna?Vilka kunskapsskillnader finns mellan barnen i de tre förskoleformerna när det kommer till att namnge djur och växter i närmiljön?Går det att fastställa samband mellan Utevistelsens längd och eventuella skillnader mellan de tre olika förskoleformerna?För att kunna besvarar studiens syfte och frågeställningar har det genomförts en arkivstudie och protokollstudier som pedagogerna på förskolorna har fått besvara. Dessa studier har genomförts på sex förskolor som har olika inriktningar. I studien ingår I Ur och skur förskolor, mobila förskolor och traditionella förskolor. Resultatet på denna studie visar på att det finns en viss skillnad mellan de barn som vistas mer tid utomhus än de barn som inte har lika lång Utevistelsetid.Nyckelord: Utevistelse, Förskola, Hälsa, Kunskap.

Syftet med studien är att undersöka två förskolor som arbetar med utomhusverksamhet och hur dessa använder utomhusmiljön samt närmiljön. Studien är genomförd på två förskolor med profil mot utomhusverksamhet.Studien är gjord med halvstrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av två förskolor där en förskolechef och två förskolepersonal intervjuades på varje förskola. Resultatet visar att utomhuspedagogik ses som ett förhållningssätt som har sin utgångspunkt i glädjen att vara utomhus i naturen. Förskolepersonalen anser sig vara medforskare tillsammans med barn och utomhusverksamhet är ett bra sätt att fånga barns nyfikenhet för det som finns runt dem.

Bakgrund:I den svenska förskolan betraktas barnens Utevistelse som en självklar del av verksamheten. Vi har under de år vi arbetat i förskolan sett att Utevistelsen på förskolans gård ofta blir en plats för att barnen ska få springa av sig och få frisk luft. Genom vår utbildning har intresset och nyfikenheten väckts för hur pedagoger använder Utevistelsen på förskolegården. Vi vill undersöka hur pedagogerna använder Utevistelsen för att utmana barnens lek och lärande och om läroplanen hålls levande även ute.Syfte:Syftet med studien är att undersöka pedagogers förhållningssätt till barns lek och lärande vid Utevistelsen i förskolan.Metod:Vi har använt oss av delvis deltagande observationer och även fört fältanteckningar på två förskolor. Därigenom fick vi en bild av pedagogernas förhållningssätt till lek och lärande.Resultat:I vårt resultat kan vi konstatera att pedagogerna på de två förskolorna som vi undersökt har liknande tankar om hur de kan använda sin utemiljö.

BakgrundI bakgrunden redogörs för barns Utevistelse på förskolan och utemiljöns påverkan på deras lärande och samspel. Tidigare forskning visar på att utomhusmiljön måste inbjuda barnen till stimulans, utmaningar och kreativitet. I läroplanen (1998 rev 2010, s. 9) står det att barnen ska få möjligheten att utveckla sitt kunnande om bygg och konstruktion med hjälp av olika sorters material.SyfteSyftet med utvecklingsarbetet är att förändra utomhusmiljön på en förskolegård. I studien kommer återvinningsmaterial att användas.

Syftet med arbetet är att beskriva hur pedagoger tänker kring sin användning av utemiljön i pedagogiska sammanhang. Jag vill även beskriva vilken betydelse utemiljöns utformning har för dess användning enligt pedagogerna. Jag har valt att utgå från pedagogers tankar på en traditionell förskola och en uteförskola för att se om några skillnader och likheter finns i deras tänkande. För att få svar på mina frågeställningar har jag valt att använda mig av kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat tre pedagoger på den traditionella förskolan samt två pedagoger på uteförskolan.

Fokus har alltmer riktats mot utegårdens utformning både i förskola och i skola. Studien syftar till att belysa några verksamma pedagogers uppfattningar om utegårdens utformning och om, och i så fall hur pedagogerna relaterar utegårdens utformning till konflikter bland barnen. Intresset är att belysa pedagogernas uppfattningar om några skilda miljöer med avseende på utegårdarnas kvalitéer. Studien är avgränsad till förskolegårdar. Examensarbetet utgår från följande frågeställningar:? Hur definierar pedagogerna en konflikt och hur arbetar de med konfliktlösning på förskolegården?? Vad är pedagogernas uppfattningar om varför konflikter uppstår på förskolegården?? Var uppfattar pedagogerna att mest konflikter uppstår?? Hur befrämjar respektive hindrar olika utformade utegårdar konflikterna bland barnen enligt pedagogerna?Metoden som använts är kvalitativa intervjuer.Resultatet visar på att pedagogerna ser ett samband mellan förskolegårdars utformning och konflikter där faktorer som ytans storlek, dess utformande och aktivitetsutbud är avgörande för konflikttätheten på en förskolegård.

Den här studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för hur olika faktorer kan påverka förskollärares möjlighet till att använda sig utav utomhuspedagogik. Hur ser förskollärarna på utomhuspedagogik och att använda sig utav utemiljön på förskolan? Vilka faktorer upplevs lägga begränsningar och möjligheter för att det ska bli möjligt? Metoden som används i studien är kvalitativ intervju. Intervjuerna som gjorts har spelats in och transkriberats. Utefter detta har materialet analyserats med hjälp av frågeställningar och studiens teoretiska utgångspunkt som är ramfaktorsteoretiskt perspektiv och habitusperspektiv.Resultatet visar att utomhuspedagogik är någonting som eftertraktas i förskolan, men har olika betydelse och innebörd beroende på förskola och person.

In this examination paper I?m using the qualitative method: phenomenographic analysis to present twenty educated and working pre-school teachers opinions about being outdoors in Swedish pre-school. The purpose is to describe the variation between different pre-school teachers? opinions, not to focus on wrong or right.    The paper starts with a review over the opinions presented by the literature on the subject.

Sammanfattning:Syftet med denna undersökning är att ta reda på om förskolans läge till naturen har någon betydelse för hur naturen utnyttjas i den dagliga verksamheten och för att se vad förskollärare anser om naturens betydelse för barnens utveckling. Syftet är även att se vad förskollärare anser om deras roll och lekens roll under Utevistelsen i skogen. Metoden är strukturerad intervju med tio förskollärare. Resultatet visar att alla förskollärare anser att förskolans läge till naturen har betydelse. De tycker att naturen ger barnen motorik, matematik, frisk luft, uthållighet, fantasi och lek.

Vi har genom intervjuer undersökt hur pedagoger på olika förskolor beskriver sin utemiljö och hur de anser att den används av barnen. Vi har ställt frågan hur pedagogerna anser att lärande och social utveckling kan stimuleras på förskolans gård. Vår undersökning utgår från pedagogernas syn när det gäller planerad Utevistelse och vilket syfte de har med den. Metoden vi valt är kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer med 6 pedagoger från olika förskolor. En av förskolorna arbetar utifrån Reggio Emilia pedagogiken och fem förskolor är traditionella.Någon större skillnad kunde vi inte se, alla hade en positiv syn på Utevistelse.

Det här examensarbetet kommer huvudsakligen behandla viktiga aspekter gällande Utevistelse för äldre och personer med demenssjukdom. Examensarbetet kommer inledningsvis presentera natur- och trädgårds positiva inverkan på hälsa och välbefinnande, samt ge läsaren en kort inblick i historien. Arbetet kommer även presentera några forskningsexempel som behandlar sambandet mellan naturens goda inverkan på välbefinnande. Begreppet hälsoträdgård kommer i arbetet förklaras till förmån för läsaren för att visa på vilka olika sätt en sådan trädgård kan användas. Min förhoppning med examensarbetet är att påvisa vikten av Utevistelse för alla, men i synnerhet för äldre personer. Litteraturstudier har resulterat i åtta utvalda aspekter med relevans för målgruppen.

Syftet med arbetet är att undersöka förutsättningar för fritidspedagogers mål och syften med Utevistelse på fritidshem/i fritidsverksamhet. Vi vill även ha elevers och rektorers syn på fritidsverksamheten/utomhusverksamheten. Arbetet ger en överblick över historia och tidigare forskning om fritidshemmet, fritidspedagog som yrke, rektors uppdrag, lek och utepedagogik. Genom observationer och enkäter har vi undersökt elevernas syn på fritidsverksamheten/utomhusverksamheten. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fritidspedagoger och rektorer för att få reda på deras mål och syften med Utevistelsen samt förutsättningar för densamma. Resultatet visar att den fysiska miljön ser ungefär likadan ut på de fyra skolorna, dock finns det vissa undantag. Alla rektorer och fritidspedagoger anser att det är viktigt med elevdemokrati på fritidshemmet.

Denna kvalitativa studie handlar om förskolans gård som pedagogisk miljö. Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på förskolans gård som pedagogisk miljö samt hur de anser sig använda den i praktiken. Det genomfördes nio intervjuer med yrkesverksamma förskollärare på olika förskolor. Det ställdes inga krav på att de skulle ha specifik erfarenhet av verksamhet på förskolans gård eftersom vi ville få en allmän bild av hur förskollärarna ser på gården som pedagogisk miljö. Resultatet visar att gården används i planerad pedagogisk verksamhet och aktiviteter som förekom var temaarbete, samlingar och fri lek.

Idag används hästen främst i sportsammanhang och som fritidssysselsättning genom ridning och körning. Det vanligaste sättet att hålla hästar på i Sverige under 2010 är stall med boxar med begränsad Utevistelse en och en eller i grupp. Det finns få studier gjorda på hästens rörelsemängd i paddockar. De studier som finns har visat att rörelsemängden ökar i större hagar. En studie gjord på Flyinge 2005 indikerar på att hästar som går i par har större aktivitet i hagen än hästar som går enskilt. Syftet med studien är att ta reda på om hästarna rör sig mer vid Utevistelsen om de går i par jämfört med om de går enskilt. Studiens frågeställning är: Stimuleras hästarna till ökad rörelseaktivitet om de går parvis i hagen jämfört med om de går enskilt? Hypotesen är att Utevistelse i par stimulerar till ökad rörelseaktivitet i form av tillryggalagd sträcka jämfört med hästar som hålls enskilt. I studiens försök deltog åtta hästar fördelade på två par och fyra enskilda.

Hästen har länge varit ett användbart och uppskattat djur av människan. Ända sedan domesticeringen för 6000 år sedan har hästen använts till krig, som draghjälp och för nöje. Hästen började sin utveckling som en mindre bladätande fyrtåad häst till dagens större entåade gräsätande häst. Denna utveckling var nödvändig för hästens överlevnad med anledning av ökad konkurrens av betet och förändrat klimat. Dagens hästhållning skiljer sig från den miljö hästen levde i som vild.