Aktivitetskort som pedagoger kan använda med barn i åldrarna 5-6 år påStenby 4H-gård i Eskilstuna har tillverkats. Syftet var att försöka ge barnen positiv känsla för djur, natur och teknik. Genom konkreta upplevelserav djur och Utevistelse var förhoppningen att barnen skulle få en ökadförståelse för djur och natur. Aktivitetskorten innehåller fakta, bilder,sånger, ramsor och lekar för att ge variation till barnen. Pedagogen lederbarnen genom aktiviteterna med frågor och barnen ska ha möjlighet attta upp egna tankar.

Vårt examensarbete handlar om barns hälsa och hur barngrupperna på förskolorna har förändrats i ett historiskt perspektiv. Vårt syfte har varit att undersöka hur sjukfrånvaron ser ut på tre olika förskolor. Frågeställningarna vi utgått från när vi skrivit vårt arbete är: Hur ser barns sjukfrånvaro ut, på olika typer av förskolor? Hur har de aktuella barngrupperna och barnens hälsa och Utevistelse förändrats under åren? Hur påverkas barnens fysiska aktivitet av föräldrarnas motionsvanor? ser.

I Sverige är det idag krav på att mjölkkor ska få gå på bete under sommaren. Syftet med den här litteraturstudien är att ta reda på hur hälta och klövhälsa påverkas av Utevistelse och rö-relse hos mjölkkor. Det är intressant att veta då prevalensen av hälta har ökat i Sverige och det orsakar lidande hos djuren. Informationen kommer från artiklar som har sökts fram i olika databaser. Flertalet av studierna visade att Utevistelse och rörelse förbättrar hälta och rörelse-mönstret, även om det finns studier som inte påvisat någon effekt.

Bakgrund: Förskolevardagen innehåller flertalet aktiviteter, somliga är tidsbundna medan andra utförs oberoende av tiden. Utevistelse är tillsynes en aktivitet som både kan vara tidsbunden alternativt oberoende av tiden. I Lpfö 98 rev. 2010 återkommer vikten av barns rätt till inflytande över sin vardag, men hur mycket inflytande ges barnen över när Utevistelse förläggs? Kan det vara så att rutiner från tidigare pedagoger avgör när Utevistelse förläggs? Vår upplevelse är att synen på beslut om Utevistelse varierar mellan olika pedagoger.

Syftet med studien är att genom intervjuer med fyra pedagoger på olika fritidshem undersöka fritidshemmens Utevistelse. För att ge en förförståelse inleds uppsatsen med en historisk bakgrund som förklarar fritidshemmets och fritidspedagogsyrkets framväxt. Vidare presenteras teorier om utomhusmiljö, lärande och lek samt pedagogiska perspektiv på Utevistelsen. Resultatet från intervjuundersökningen kopplades till relevanta delar i de nationella styrdokumenten och för ämnet relevant forskning. Undersökningen visar att fritidshemmen har olika förutsättningar för Utevistelse.

Enligt läroplanen för förskolan ska förskolan erbjuda barn en lärmiljö där de kan växla mellan olika aktiviteter såväl inomhus som utomhus. Studiens syfte är att undersöka de förutsättningar som olika leksaksförråds material erbjuder för barns lek och samspel under deras Utevistelse. Vidare är syftet att ta reda på hur förskollärare förhåller sig till olika typer av leksaker och saker att leka med ute på gården. Uppsatsen bygger på en kvalitativ metodansats genom tre observationer och sex intervjuer. Genom dessa undersöker vi tre förskolors leksaksförråd och material som barnen har tillgång till i sin Utevistelse samt sex förskollärares resonemang kring dessa.Resultatet visar på att förskollärare har olika resonemang och uppfattningar kring materialets olika funktioner för barns lärande och utveckling av materialets användning. Dessa funktioner påverkas av barns tillgänglighet och pedagogers förhållningssätt.

Vårt syfte är att undersöka om det föreligger skillnader mellan föräldrars och pedagogers uppfattning om utomhuspedagogik och hur uteverksamheten skall bedrivas. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning, där vi efter att ha satt oss in i relevant forskning, intervjuat föräldrar och förskollärare på två förskolor som arbetar hälsofrämjande och satsar på Utevistelse/utomhuspedagogik. Båda grupperna såg många positiva aspekter med uteverksamhet/utomhuspedagogik, men deras motiv till detta skilde sig främst i inställningen till utfärder och den fria leken. Pedagogerna betonar vikten av att känna tillhörighet till en plats för att kunna uppnå den trygghet som är en nödvändig förutsättning för optimal utveckling..

Den här studien utgår ifrån pedagogers arbetssätt och syn på Utevistelsen i förskolan. Studienriktar in sig på fördelarna som finns med Utevistelse. Studien belyser Utevistelsens betydelse för barns fysiska hälsa och lärande. Metoden som är använd i studien är enligt kvalitativ forskningsprincip där sex olika pedagoger intervjuats. Pedagogerna i studien är ovetande om varandra och varandras arbetssätt.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur förskollärare uppfattar Utevistelsen på förskolan. Vad finns det för mål, vad anser förskollärare att deras roll i Utevistelsen är och vilket innehåll och arbetssätt karaktäriserar Utevistelsen? I undersökningen har en kvalitativ metod valts och åtta förskollärare från olika förskolor har intervjuats. Det framkommer att samtliga förskollärare anser att det är viktigt med Utevistelse i förskolan och de flesta har uttalade mål för den. Resultatet visar att förskollärarna har många roller i Utevistelsen och synen på den kan vara väldigt olika.

Av tradition är Utevistelse på förskolan en viktig del av verksamheten och man tillbringar mycket tid utomhus. Därför är det av stor vikt att tiden utomhus förses med betydelsefullt innehåll för att barnen skall utvecklas och lära, för att det skall ske på ett meningsfullt sätt bör man som pedagog erbjuda barnen meningsfull Utevistelse. Utemiljön skall ses som ett komplement till inomhus miljön.Vi ville med vår studie undersöka hur pedagogerna på förskolan reflekterar kring Utevistelsen. Vidare ville vi ta reda på vilken roll pedagogerna har i Utevistelsen på förskolan. Är det en tid för enbart fri lek eller ser pedagogerna att man kan använda Utevistelsen till pedagogiska aktiviteter och på så sätt utnyttja den för barnens utveckling och lärande.Studien är gjord med sex stycken pedagoger från två olika förskolor i kvalitativa intervjuer med oss båda som intervjuare.

Syftet med denna uppsats var att undersöka lärares inställningar kring Utevistelsen på förskolan och att studera om deras åsikter kan få några konsekvenser. Genom sex intervjuer med lärare på lika många förskolor gjorde vi en kvalitativ forskningsanalys och resultatet visade att lärare såg olika på Utevistelsen. Alla ansåg att den var betydelsefull men angav olika orsaker till varför deras Utevistelse såg ut som den gjorde. Vår studie visar att lärares inställningar var det som främst påverkade Utevistelsen. Vi diskuterar vad som kan göras för att lärare ska reflektera mer kring deras inställning till att vistas utomhus..

Detta examensarbete har ett övergripande syfte att med en helhetssyn både beträffande Utevistelse och barns utveckling undersöka uterummets/skolgårdens betydelse för barn främst i de lägre årskurserna i skolan. Skolgården och dess omgivningar är den miljö där barn tillbringar en stor del av sin tid, både inom skolan och på fritiden. Vi tror att skolgården kan vara en ofta underskattad resurs och att den skulle användas mer om den var utformad på ett bra sätt. Vi vill ta reda på hur Utevistelse i framförallt områden med naturkaraktär kan utveckla den hela individen samt hur en bra skolgård kan vara utformad. Därför har vi utgått från två avgränsande frågeställningar som lyder: Varför är en grön skolgård viktig? Hur ska en bra skolgård se ut? För att uppnå vårt syfte har vi huvudsakligen inriktat oss på litteraturstudier.

Studien beskriver prevalensen av Otodectes cynotis (öronskabb) i två geografiskt skilda regioner i Sverige. I studien ingår 107 tamkatter som inkom för kastration till någon av klinikerna Djurakuten i Stockholm eller Alingsås djurklinik utanför Göteborg under perioden 01-05-2012 till 18-09-2012. Katterna otoskoperades och en provtagning med öronsvabb för mikroskopering genomfördes. I studien ingick även en frågeenkät till djurägarna för att utvärdera olika faktorer som kan ha betydelse för förekomsten av öronskabb. Sammantaget observerades en prevalens av öronskabb på ca 10%.

Utevistelse i förskolan är en stor del av verksamheten och det här examensarbetet har till syfte att få kunskap om vilka åsikter pedagoger i förskolan har om utomhuspedagogik. I Läroplanen för Förskolan, Lpfö 98 (1998), betonas vikten av att barn ska ges möjlighet till lek och lärande både utomhus och inomhus samt att barnen ska ges möjlighet till både planerad och naturlig miljö. Vi frågar efter vilka uppfattningar pedagoger har om utomhuspedagogik; hur de upplever utemiljön på sin förskola samt vilka fördelar och nackdelar som de uppfattar med Utevistelse. För att få svar på dessa frågor har vi intervjuat åtta pedagoger som arbetar på förskolor med olika profileringar. Vi har även lämnat dagböcker som pedagogerna fått fylla i efter Utevistelser.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur förskolebarns hälsa ? fysiskt, psykiskt och socialt påverkas av att vistas utomhus. Vi valde att göra en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer. I arbetet redovisas tio pedagogers och en av Barnhälsovårdens personals syn på Utevistelsens påvekan på barns hälsa. Resultatet från vår studie visar att alla respondenter ser att utomhuspedagogik och hälsa hör ihop på ett tydligt sätt.