Our experience of the surrounding environment is affected by all of our senses, yet, in Landscape Architecture, by tradition, mostly the visual aspect has been the focal point. In this essay, however, the subject will be the auditory and its interaction with the visual..

Att barn i förskolan vistas utomhus under delar av dagen är nog något som många människor i dagens samhälle ser som en självklarhet. Men vad har pedagogerna själva för uppfattning om sin utomhusverksamhet? Varför ska barnen vara ute varje dag och vad är nyttan med det? Vi har valt att göra en kvalitativ intervjustudie på grund av att vi är ute efter pedagogernas uppfattningar om utemiljön. Vårt syfte är att belysa hur några utvalda pedagoger arbetar med utemiljön och vad de uppfattar som vinningar och svårigheter med att vara ute med barnen. Som bakgrund till vår studie har vi valt att belysa utomhusverksamhet ur ett sociokulturellt perspektiv, att se hur språk och handling kan vävas samman i en utomhusmiljö som i sin tur leder till lärande.Alla har vi olika syn på vad natur är, detta har till stor del att göra med vad gemene man har för tidigare erfarenheter.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare ser på Uterummet som lärmiljö. Vad sker under utevistelsen på förskolan och hur tänker förskollärare kring miljön och dess betydelse för barns utveckling, lek och lärande? I denna studie har kvalitativ intervju som metod använts och sex olika förskollärare har intervjuats. Vi har valt att använda oss av John Deweys teori om lärande i denna studie. Ute får barn möjlighet att uppleva med alla sina sinnen och lära med hela kroppen vilket är en av grunderna i Deweys teori.

Syftet med denna studie är att undersöka och kartlägga några lärares tankar kring utomhusundervisning i matematik. Det är också intressant att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarna i deras val av undervisningsmiljö. På den begränsade tid som studien hade till sitt förfogande passade det att göra fokusintervjuer. För att öka tillförlitligheten för studien gjordes även en enkätundersökning. Utifrån insamlade data, kartlades lärarnas tankar och erfarenheter kring utomhusundervisning i matematik.

Bakgrund: Vi har i vår bakgrund skrivit om utomhuspedagogiken och dess olika faktorer som både kan vara hinner och möjligheter för utomhusvistelsen, utifrån olika sorters litteratur..Syfte: Vårt syfte är att ta reda på vad utomhuspedagogik innebär för våra utvalda pedagoger samt vilka möjligheter och hinder det finns med detta arbetssätt.Metod: Vi har valt att intervjua fem pedagoger som arbetar påen förskola där utomhuspedagogik bedrivs.Resultat: Vårt resultat föreslår att utomhusvistelsen tränar barns motoriska utveckling automatiskt. Utomhus ökar barnens koncentrationsförmåga. Barnen får möjlighet att uppleva med alla sinnen vilket främjar deras inlärning..

Syftet med studien var att studera vilka strävansmål från Lpfö98 förskollärare arbetade med i utomhusaktiviteten, vilka uttryck strävansmålen tar sig i det praktiska och hur utomhusaktiviteterna värderas. För studien valdes kvalitativa intervjuer och observationer med sex förskollärare. Vi har utfört samtalsintervjuer där förskollärarna fick svara utifrån sina egna tankar kring innehållet i utomhusaktiviteterna. Vi gjorde även observationer genom attvara fullständiga observatörer för att få svar på våra frågor. Resultatet visade att samtliga förskollärare hade en positiv uppfattning om värdet av utomhusaktiviteterna och kopplade denna aktivitet till strävansmål från Lpfö 98.

Jag har i detta examensprojekt gjort ett lustgårds-gestaltningsförslag som förhåller sig till ett reellt uppdrag.Uppdraget handlar om att formge Stockholms Stadsmuseums innergård som en samtida -men- sagolik lustgård under två veckor i juni.Innergården kommer att utgöra entrén och vara en förlängning av utställningen ?Stockholm hjärta Kärlek? som pågår inne på Stadsmuseet under samma tidsperiod. En utställning som belyser historiska kärleksberättelser i staden.Utställningen är en del av Stockholms Stads övriga eventsatsning Love 2010. Ett event som går under ledorden; festlig, öppen, delaktig, -ett event där man vill öppna upp staden för dess invånare och turister.Innergården ska fungera dels som en ?happening-oas? med ett antal fasta och tillfälliga aktiviteter, likaväl som ett kontemplativt rum med en ?scenografi sk gestaltning?.

Detta kandidatarbete i landskapsarkitektur har utförts vid Institutionen för stad och land, Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala under vårterminen 2010. Uppsatsen behandlar hållbar stadsutveckling med fokus på förtätning som kommit att bli en välanvänd metod i dagens stadsutveckling. Studien talar för att alla element i staden bidrar till förtätning, i synnerhet grönstrukturen, som numera ofta är utsatt för exploatering. Uppsatsen förklarar grönstrukturens värden och roll som förtätningselement och förespråkar en funktionell täthet. Slutligen behandlar studien förtätning inom de äldre bostadsområdena Gårdsten och Järnbrott i Göteborg.

This paper describes Tempus Custode, a smartphone application with which the user may register working hours and travel time during the work day. The application communicates with a database via a server. The data stored in the database may be manipulated using an administrator tool, mainly for the composition of time reports. In this way, the user?s task of time reporting his day is greatly simplified.The application is able to automatically discriminate between work time and travel time, as it continuously fetches positioning data from the smartphone GPS receiver.

Organizations over the world increasingly start to realize the possibilities of the use of a social intranet, also known as Enterprise 2.0. The social intranets can be used to collaborate and communicate with colleagues in the workplace. Both Cook (2008) and Coope (Barnett, 2011) say that Enterprise 2.0 is about to fundamentally change the way organizations communicate. But do companies know how these tools can be used?The study emanates from three questions:How can social intranets be used in business?How can internal communication and collaboration get easier through the use of a social intranet?What are the possible risks with the use of social intranets?In this study we have in a qualitative manner been interviewing two companies that currently use social intranets in their daily activities ? Securitas and Skåneme-jerier.

Vårt syfte med det här examensarbetet var att se hur lärare arbetar när de har tillgång till ett naturreservat som ligger i närheten till skolan. Vi ansåg det nödvändigt att i en litteraturstudie redogöra för vad utomhuspedagogik är och även göra en beskrivande del av naturreservatet, Kärna Mosse.Utomhuspedagogiken är inget nytt begrepp utan har en gedigen historia bakom sig med namn som Jean-Jaques Rousseau, Ellen Key och John Dewey. Lusten att lära, en helhetsupplevelse, tematisk integration och direktkontakten mellan människor och naturen är viktiga begrepp som beskriver utomhuspedagogiken. Vi har fokuserat på fördelarna som denna form av inlärning för med sig. Det har även varit en uppgift att studera vad styrdokumenten drar upp för riktlinjer.

SammanfattningDen här studiens syfte var att studera lek och kommunikation hos en barngrupp i två olika typer av utomhusmiljöer. Platsens betydelse har lyfts fram genom att samma barngrupp studerats i två olika miljöer, parklek respektive skogsmiljö. Resultatet visade dessa platsers påverkan på just denna barngrupps lekar. Miljöerna var kända och trygga för barngruppen och gruppen var van att vistas utomhus cirka 4 ? 5 timmar varje dag, alla veckans dagar.Frågeställningarna behandlade frågor om hur barngruppen lekte och kommunicerade i byggd parkleks- respektive naturlig skogsmiljö.

Utomhuspedagogik är en pedagogisk inriktning där lärandet bygger på sinnliga och autentiska upplevelser som varvas med reflektion. Lärandets var, dvs. samhällsliv, natur- och kulturlandskap, har en central roll.Syftet med denna uppsats är att studera hur några gymnasieelever reflekterar kring sina upplevelser av utomhuspedagogik och undervisning utomhus, samt att studera några tänkbara långsiktiga konsekvenser av utomhuspedagogiken. Studien är baserad på intervjuer med fem gymnasieelever som under sina första skolår gått på en I Ur och Skurskola.Eleverna beskriver många olika aktiviteter kopplade till Uterummet. I deras beskrivning av arbetssättet lyfts det särskilt fram att de ofta arbetade utomhus.

Syftet med studien var att undersöka begreppet Det kompetenta barnet. Genom att undersöka toddlares förmågor och kompetenser i ett undersökande arbetssätt, ville jag se vilka kompetenser som barnen visar och hur det kan förhålla sig till bilden av det kompetenta barnet. Jag ville undersöka på vilka sätt barnen kommunicerade med varandra i undersökandet. Med fenomenen flyta och sjunka, som ämnesinnehåll i barnens undersökande, ville jag se hur barnen använder sig av de olika materialen och hur de uttrycker sig kring fenomenen. Jag ville även i denna studie undersöka vilka miljöerbjudanden och invitationer till handling som utemiljön erbjuder barnen i undersökandet.

BakgrundFörskolegården erbjuder barnen motorisk träning och utmaningar för deras rörelsebehov.Verksamhet som vanligtvis bedrivs inomhus, kan med fördel flyttas till Uterummet. I eninspirerande och ständigt föränderlig miljö, flödar inspirationen, fantasin och upptäckarlustan hos såväl barn som medforskande pedagoger. Miljön blir en medupptäckare i barnens lek och det ställs krav på de miljöer som förskolan har att erbjuda.SyfteStudiens syfte är att ta reda på hur barnen, med tyngdpunkt på motorisk utveckling, använder förskolans lekplatser. Syftet är vidare att höra hur barnen resonerar kring dessa samt ta del av deras önskemål, gällande lekplatsernas framtida utformning.MetodStudien utgår från en kvalitativ metod, med observationer och intervjuer som redskap. Urvalet består av tolv stycken femåriga pojkar och flickor, på två olika förskoleavdelningar.ResultatBarnen beskriver sin dagliga utevistelse på förskolegården i mestadels positiva ordalag.Gjorda observationer har utvisat att barnen för det mesta är sysselsatta med någonting som de själva valt att göra under uteleken.