Syftet med arbetet är att undersöka förutsättningar för fritidspedagogers mål och syften med utevistelse på fritidshem/i fritidsverksamhet. Vi vill även ha elevers och rektorers syn på fritidsverksamheten/utomhusverksamheten. Arbetet ger en överblick över historia och tidigare forskning om fritidshemmet, fritidspedagog som yrke, rektors uppdrag, lek och Utepedagogik. Genom observationer och enkäter har vi undersökt elevernas syn på fritidsverksamheten/utomhusverksamheten. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fritidspedagoger och rektorer för att få reda på deras mål och syften med utevistelsen samt förutsättningar för densamma. Resultatet visar att den fysiska miljön ser ungefär likadan ut på de fyra skolorna, dock finns det vissa undantag. Alla rektorer och fritidspedagoger anser att det är viktigt med elevdemokrati på fritidshemmet.

The purpose of this essay is to examine how out-pedagogy, drama and art can be used as means of promoting language development of bi-and multi-language learners, and to show what benefits these three methods offer to children of year three of an elementary school in Stockholm City. This is a small survey of work-style and the results are based on observations and interviews with five teachers which included three class teachers, one resource teacher and one other language teacher and it was carried out two full days of observations in both classroom and outdoor environment. In this work, I note how out-pedagogy, drama and art can help bi- and multilingual children develop language. My study shows, in accordance with the respondents interviewed, as well as research in general that out-pedagogy, drama and art is language development practices. They argue that out-pedagogy and the aesthetic elements promote language development of bi- and multilingual children in different ways and complements the traditional approach.

Syftet med denna undersökning var främst att ta reda på hur andra förskolepedagoger tänker om verksamheten i uterummet och hur de använder skogen som pedagogisk miljö. Vi valde att göra en kvalitativ metod med intervjuer som grund för vårt insamlande av grundmaterial. Anledningen till att vi valde intervjuer med pedagoger i förskolan var att vi ansåg att de har en övergripande kunskap om vad som sker i verksamheten. Resultatet av vår undersökning visar att skogen ses som en naturlig plats för inlärning, enligt de vi intervjuat finns det inga gränser på lärandemiljöer i uterummet. Det skänker styrka och utvecklar motoriken på ett friskt och stimulerande sätt.

Syftet med denna undersökning är att undersöka om olika lärandesituationer (Utepedagogik, innepedagogik ? laborativt och innepedagogik ? abstrakt tänkande) påverkar och stimulerar olika förmågor vid olika matematiktillfällen. Vi vill även se om pedagogen kan stimulera aktiveringen av förmågorna och hur eleverna tar emot och aktiverar förmågorna själva. Detta åskådliggör vi genom observationer och intervjuer på olika förskolor/skolor. Vi har gjort åtta observationer på fyra förskolor/skolor, två på varje förskola/skola och åtta intervjuer, två med respektive pedagog på respektive förskola/skola.

Syftet med arbetet är att undersöka förutsättningar för fritidspedagogers mål och syften med utevistelse på fritidshem/i fritidsverksamhet. Vi vill även ha elevers och rektorers syn på fritidsverksamheten/utomhusverksamheten. Arbetet ger en överblick över historia och tidigare forskning om fritidshemmet, fritidspedagog som yrke, rektors uppdrag, lek och Utepedagogik. Genom observationer och enkäter har vi undersökt elevernas syn på fritidsverksamheten/utomhusverksamheten. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fritidspedagoger och rektorer för att få reda på deras mål och syften med utevistelsen samt förutsättningar för densamma. Resultatet visar att den fysiska miljön ser ungefär likadan ut på de fyra skolorna, dock finns det vissa undantag. Alla rektorer och fritidspedagoger anser att det är viktigt med elevdemokrati på fritidshemmet.

Syftet med studien är att kartlägga och beskriva hur förskolan möjliggör för barnen  att uppleva teknik i uterummet och vilka förutsättningar som finns för att ytterligare stimulera dem för ämnet. Jag ger en beskrivning av denna verksamhet vid fyra förskolor vilka har varierande grad av teknikprofil för att se likheter och skillnader i deras arbets- och förhållningssätt. De metoder som jag använder mig av är dokumentation av förskolegården samt intervjuer med pedagoger och barn. Mina huvudresultat visar att faktorer som påverkar teknikimplementering i förskolan består av utbildning och intresse hos ledning, pedagoger, barn och föräldrar. Förskolorna använder gårdens fysiska förutsättningar för att uppleva tekniken och erbjuder barnen till största delen bygg- och konstruktionsmaterial.

Skolverket redogör i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 för att undervisning i skolan ska innehålla olika arbetsformer och varierande arbetssätt för eleverna att nå samma mål. Ett sätt att variera klassrumsundervisning är genom utomhuspedagogik. Utomhuspedagogik är ett komplement till traditionell undervisning och handlar om att undervisning och lärande sker genom upplevelser i utemiljön. Utomhuspedagogik kräver ett växelspel mellan teori, upplevelse och reflektion. Syftet med denna studie var att utreda huruvida utomhuspedagogik i fysikundervisningen på högstadiet var ett väl motiverat sätt att variera undervisningen, med avseende på hur elever påverkas av utomhuspedagogik utifrån ett såväl lärar- som elevperspektiv. För studien utfördes semistrukturerade intervjuer med två lärare och sex elever från två olika skolor i Skåne.

Platsens betydelse i skolans pedagogiska rum diskuteras alldeles för lite. Den här studien visar att skolbyggnadens och skolgårdens utformning och dess innehåll har betydelse för elevens kunskapsinhämtning, välbefinnande, leklust och koncentrationsförmåga. I skolans värld finns det många elever som har speciella behov i form av svårigheter att bibehålla sin koncentrations- och uppfattningsförmåga. Många av de här eleverna har dessutom läsoch skrivsvårigheter. Studien har fokuserat på platsens betydelse i det pedagogiska rummet för elever med speciella behov, det vill säga studera om miljön i det pedagogiska rummet påverkar elevens koncentrationsförmåga och om miljön i sin tur kan förbättra elevens skrivförmåga. Sex elever har deltagit och alla är mellan 8 - 11 år gamla. De kommer från tre olika kommunala skolor i södra Sverige.