Introduktion: Barn är under ständig utveckling och behöver näringsriktig kost. Flertalet studier har påvisat positiva effekter av att äta regelbundet och att följa rekommendationerna gällande grönsaker, frukt och fisk. Det har visats att olika matvanor tenderar till att följa med upp i åldrarna samtidigt som konsumtionen av vissa livsmedel minskar.Syfte: Syftet med den föreliggande undersökningen var att studera måltidsordning och matvanor bland elever i årskurs nio.Metod och material: Forskningsmetodiken för denna undersökning var kvantitativ där gruppenkäter användes. Deltagarna i undersökningen valdes ut via ett bekvämlighetsurval och totalt ingick 146 skolungdomar i årskurs nio.Resultat: Totalt besvarades 132 enkäter. Undersökningens resultat visade att 72 % äter frukost alla vardagar, medan det är 65 % som äter frukost under båda helgdagarna.

 Efter den finansiella krisen 2007 har allt fler företag problem med likvida medel. Detta medför att riskerna för sena eller uteblivna betalningar ökar. En av de branscher som drabbats hårdast är träindustrin. För tillfället har många större företag inom branschen blivit tvungna till konkurs. Detta har en direkt påverkan på branschens underleverantörer som sätts i en försämrad situation. Syftet med denna uppsats är att utifrån empirin beskriva och genom valda teorier förklara hur underleverantörer inom den trärelaterade industrin hanterar risken för sen eller utebliven betalning.

Syftet med studien var att jämföra dygnsrytm samt kost - och munhygienvanor mellan ungdomar som uppvisar en kariesprevalens med dem som är kariesfria. Efter ett konsekutivt urval med jämn fördelning med avseende på kariesprevalens och kön, svarade 196 ungdomar i åldern 15-16 år vid ordinarie tandvårdsbesök på en enkät. Frågeområdena var förutom bakgrundsvariabler, sömn-, kost- och munhygienvanor. Studie visade med avseende på dygnsrytm att 37% var kvällsmänniskor, 13% var morgonmänniskor och hälften var neutrala. Ett samband påvisades mellan kariesprevalens och dygnsrytm, i gruppen kvällsmänniskor fanns en större del med karies.

Syftet med vårt examensarbete är att vi vill undersöka och försöka förstå de samband som vi menar finns mellan elevernas lärande och deras kostvanor. För att eleverna i dagens skola skall må bra och kunna prestera bra krävs att flera yttre faktorer fungerar. Kost, motion och sömn är några av de yttre faktorer som påverkar eleverna. För att nå syftet har vi använt metoden enkät, där 225 elever deltagit. Den litteratur som presenteras belyser kostvanor. Vi tar också upp lite om behovsteorier, motion och sömn i litteraturen. Resultatet av undersökningen visar att en stor del av eleverna äter regelbundet frukost och skollunch.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka om det hos gymnasieelever på samhälls- och naturvetenskapliga programmen finns ett samband mellan frukostfrekvens och prestation mätt i betyg. För att kunna uppnå syftet användes följande frågeställningar:? Finns det en korrelation mellan frukostfrekvens och betyg (betyg mäts i medelpoäng för svenska, engelska, matematik och samhällskunskap)?? Kan potentiella confounders förklara detta eventuella samband?MetodDen undersökta populationen bestod av 238 gymnasieelever i åldrarna 15-19 år. 122 av dessa var flickor och 116 var pojkar. På tre valda gymnasieskolor i Stockholms län gjordes ett riktat slumpmässigt urval bland eleverna.

According to the national curriculum guidelines for elementary school, preschool and after-school 2011, (i.e. Lgr11), the Swedish school is based on a democratic foundation. Schools should prepare students to develop an understanding and acceptance of cultural diversity not only in the society as a whole but also how this should be reflected in the morals and ethics between us. The purpose of this study was to describe how teachers in multicultural schools perceptions and experiences on teaching pupils with diverse immigrant origin, and how they apply these cultural expression in practice.In particular, I focus on four teachers in multicultural schools and how they reason about applying cultural expressions that are transmitted at these schools and by them. Explicitly, I review how from policy documents and their own personal pedagogic are reflected in the actual teaching.

Studiens syfte var att undersöka skillnader i kostvanor som kan ha betydelse för utveckling av karies mellan ungdomar vid yrkesinriktade respektive högskoleförberedande gymnasieprogram. Datainsamling skedde vid två gymnasieskolor i södra Sverige med användning av en enkät som bestod av 32 frågor.Det skulle både finnas yrkesinriktade- och högskoleförberedande gymnasieprogram på de skolor som deltog. Sextio elever från respektive gymnasieinriktning skulle ingå i studien. Totalt erbjöds 143 elever >16 år att delta från två skolor. Resultatet baserades på 118 besvarade enkäter, 60 från de yrkesinriktade- och 58 från de högskoleförberedande gymnasieprogrammen.

Studier visar att matematikundervisningen i skolan präglas av enskilt arbete utifrån läroböcker. Samtidigt framhåller rapporter från Skolverket samt styrdokumenten betydelsen av andra kvalitéer, så som kommunikation och laborativa arbetsmetoder. Syftet med denna studie är att undersöka för och nackdelar med ett laborativt arbetssätt på gymnasial nivå, med fokus på kommunikationens betydelse i en aktivitet. Metoderna som används vid studien är kvalitativa i form av observation och intervju. Studien omfattar en fallstudie där fem grupper bestående av gymnasieelever studerats, varav en i huvudsak.

Syftet med utvecklingsarbete var att undersöka om elevers medvetenhet om frukostens betydelse för koncentrations- och prestationsförmågan förändrades genom fördjupade studier i ämnet. Utvecklingsarbete geomfördes i en årskurs åtta. Arbetet utfördes med hjälp av enkäter och fördjupade studier i ämnet. Resultatet visade att det delvis gick att förändra elevers frukostvanor..

Syfte: Att ta reda på vilka uppfattningar föräldrar har kring deras barns övervikt och hur vårdpersonal ser på omvårdnaden av barn med övervikt. Samt att belysa vilket samband som finns mellan en osund livsstil och barn med övervikt. Design: En systematisk litteraturstudie med deskriptiv ansats. Inkluderade artiklarna i studien var både kvantitativa och kvalitativa och kommer från databaserna Pubmed och Cinahl. Resultat: Stillasittande aktiviteter ökar risken för övervikt medan deltagande i någon fysisk aktivitet dagligen minskar risken för övervikt.

Sahlgrenska Academyat University of GothenburgDepartment of Internal Medicine and Clinical NutritionAbstractTitle: Breakfast and cognition from a youth perspectiveAuthor: Linn Kruse and Anneli HulldinSupervisor: Anna WinkvistExaminer: Frode SlindeProgramme: Dietician study programme, 180/240 ECTSType of paper: Examination paper, 15 hpDate: May 26, 2014Background: Breakfast as an influencing factor on cognition and is often on the table for discussion in society. A lot of research has been done about how omitting breakfast affects adolescents and their short time cognition. Cognition is complex as a concept and is measured in different ways and the existing research in the area often compares different types of breakfasts instead of the difference between eating and omitting breakfast.Objective: To evaluate the scientific evidence for an association between adolescents? breakfast eating and short time effects on cognition in adolescents.Search strategy: To find relevant articles a systematic literature search was made in the databases PubMed, Scopus and Cochrane. Search terms that were used were: children, young adults, adolescents, cognition, and breakfastSelection criteria: Ages 12-20 years, measures cognition, RCT, studies comparing breakfast eating with omitting breakfast, human studies, language English or Swedish, no sick adolescents or adolescents with diagnosis.Data collection and analysis: Two original articles met the inclusion criteria and were reviewed by the SBU audit template for RCT studies.

Syftet med undersökningen var att studera en grupp idrottande män angående deras måltidsordning för att undersöka hur de förhöll sig till de Svenska näringsrekommendationerna och Sveriges Olympiska kommittés rekommendationer för elitidrottare.Genom samarbete med en ishockeyklubb undersökte vi måltidsordningen hos ett herrishockylag i division I. Detta genomfördes med hjälp av en enkätundersökning på samtliga spelare i laget samt kostintervjuer på ett antal spelare. En intervju med tränaren genomfördes för att få mer ingående svar på vad enkätundersökningens resultat kunde bero på.Det som framkom i undersökningarna var en spridning bland spelarna vad gäller måltidsordning. Flera av spelarna hade en god måltidsordning och åt på rekommenderade tidpunkter, men inom laget fanns det stora svagheter kring måltidsordning där måltiderna var ojämnt fördelade under dygnet. Antalet måltider varierade mellan 3-8 måltider per dag varav mellanmålen var fördelade mellan 1-5 mål om dagen.Flertalet av spelarna åt frukost varje dag, men några åt endast denna måltid ibland.

Människors hälsa och välmående är starkt forknippat med matvanorna. Då grunden förframtida vanor läggs redan i tidig ålder bör regelbundna mat- och motionsvanor främjas.Frukosten anses vara den viktigaste av dagens måltider då denna har en avgörande betydelseför prestations- och koncentrationsförmågan under resterande delen av dagen. Trots dettapresenterar Livsmedelsverket oroväckande information som visar att en av tio skolungdomarinte äter frukost. Ett annat påstående som nämns i samband med ungdomars frukostvanor äratt andelen fiukostätare minskar ju äldre de blir. Svenskarnas frukostvanor överlag harförändrats en hel del under de senaste åren och frukostätandet utanför hemmet tycks ha blivitallt mer förekommande.

Vi finner att ledarskapet tar sig olika uttryck beroende av kontext. Cheferna och medarbetarna har olika uppfattningar om verksamheten. Vi tolkar dessa olika verksamhetsuppfattningar som ett resultat av utebliven kommunikation. Dessutom gör personalen ingen åtskillnad mellan ledarskap och chefskap. Detta är ej heller av avgörande betydelse, så länge det resulterar i att alla har samma uppfattning om organisationens dagliga verksamhet..

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka barns matvanor, hur de anser att de mår och vad de har för kunskap om goda matvanor. Som metod har vi använt oss utav en enkätundersökning. Vi genomförde den i fem klasser i skolår 4 och 5, på två skolor i Skåne och deltagarantalet var 89 elever. Resultaten visar att de flesta av eleverna äter frukost, skollunch och middag. Det visade sig finnas en skillnad mellan pojkars och flickors ätande.