Investerare har olika preferenser gällande Utdelningspolitik. För att de ska kunna förutspå vilka företag som bäst överensstämmer med deras preferenser är det intressant att undersöka om det finns några utmärkande faktorer hos företag som använder sig av utdelningar jämfört med de företag som inte använder sig av utdelningar. För denna undersökning har svenska börsnoterade företag från Small-, Mid- och Large Cap på Nasdaq OMX Stockholm undersökts för faktorerna; ålder, storlek, soliditet, Return on Assets samt bransch. Resultatet visade att äldre, större och mer lönsamma företag med hög ROA med större sannolikhet betalar utdelningar. Soliditeten visade sig vara lägre för företag som använder sig av utdelningar, dock kunde ingen signifikant skillnad urskiljas för denna variabel.

Återköp utgör en stigande andel av företags Utdelningspolitik. Enligt von Eije och Megginson (2008) är market-to-book ett nyckeltal som influerar Utdelningspolitiken. Denna studie undersöker hur market-to-book påverkar valet mellan utdelning och återköp. Signalhypotesen används för att förklara hur market-to-book kan sända signaler om under- eller övervärdering av företag och på så vis förklara detta val. Studiens resultat visar att det inte finns något samband mellan market-to-book och hur företag resonerar kring sin Utdelningspolitik.

The relationship between dividend policy and investment is a controversial area and the relationship between these two may differ depending on the company's priorities. The study examines this more closely by studying dividend policy's impact on investment and how it differs depending on the company?s market capitalization. The study is based on companies listed on the OMX Stockholm within the segments Large Cap and Small Cap, during the period between 2003-2012. Secondary data was obtained from each company's annual reports where relevant data was used to operationalized into measurable variables.

Utdelningar är ett ämne som debatterats flitigt under mer än 50 år, dock är mycket ändå oklart inom ämnet. Teorierna om vad som påverkar utdelningar är många men kan ändå inte ge en heltäckande förklaring. Huruvida den bransch som företaget är verksam inom har påverkan på Utdelningspolitiken är ett område det forskats relativt lite inom. Den forskning som gjorts på området har främst varit inriktad på den Amerikanska marknaden och gett tvetydliga resultat.Syftet med denna uppsats är att undersöka ifall skillnader existerar i utdelningsandelen mellan olika branscher på Stockholmsbörsens största lista. Resultatet analyserades sedan med hjälp av befintliga teorier.Författarna har studerat 63 företags utdelningsandel under en fem års period för att undersöka ifall eventuella skillnader beror på effekter specifika för de olika branscherna eller om de beror på att vissa branscher innehåller fler stora och väldigt lönsamma företag.

Uppsatsen undersöker om det finns ett samband mellan företags aktieutdelningar och investeringsverksamhet. Urvalet för studien är de 30 största företagen noterade på Nasdaq OMX Stockholm för perioden 2000-2012. Företagen har valts med hänsyn till börsvärde i syfte att utröna eventuella skillnader för företagsstorlek samt branschtillhörighet. Studien finner negativa signifikanta samband mellan utdelningsandelen och investeringsverksamheten för studiens små företag samt för företag inom industrisektorn..

Följande studie analyserar Utdelningspolitiken hos familjeföretag under åren 2004-2014. Studien är uppdelad i två steg. Första steget syftar till att svara på frågan om familjeföretag har en högre utdelningsnivå än icke-familjeföretag. Steg två undersöker huruvida ett aktivt ägande påverkar utdelningarna hos familjeföretag. Studien baseras på en totalundersökning av företag som under våren 2015 var noterade på Nasdaq OMX Stockholms Large-, Mid- och Small-Cap.

Följande uppsats undersöker hur svensk utbetalningspolitik har utvecklats under åren 1992-2012. Urvalet består av de företag som under våren 2014 var noterade på Stockholmsbörsens ?Large?, ?Mid? eller ?Small Cap? lista. Återköpens andel av den totala utbetalningsandelen visar sig inte vara lika hög som andra internationella studier har visat. Det är istället utdelningarna som utgör merparten av de totala utbetalningarna.

Sedan 30-talet har många stora svenska företag kontrollerats av investmentbolag i ett pyramidliknande kontrollägarsystem. Även de företag som inte ingår i en pyramid ägs ofta av en stark kontrollägare, 90 % av Sveriges börsnoterade bolag karaktäriseras av detta. Sverige är det enda land i världen som tillåter alla slags metoder som separerar kontroll och ägande.Vi presenterar i vår uppsats teorier och lärobokskunskaper som behandlar dynamiken inom utdelnings- och kapitalstruktursprocessen och dess påverkan på ett företags marknadsvärde. Som en naturlig följd av detta presenterar vi också lite färskare material från svenska forskare där hypoteser om överkapitalisering och överinvestering bland svenska noterade företag behandlas. En utgångspunkt i undersökningen är en forskningsrapport skriven av Martin Holmén, Uppsala Universitet, och Peter Högfeldt, Handelshögskolan i Stockholm, 2005, samt Ekonomirådets rapport ?Ägarmakt och omvandling? (Tson Söderström (red.) 2003) som lägger särskilt fokus på företag som ingår i ett pyramidägande samt de som har en väldigt stark ägarkoncentration.

Företag måste på ett eller annat sätt tillfredställa sina intressenter. Intressenter kan vara i form av aktieägare som valt investera i företaget. Ett sätt att tillfredställa aktieägare på kan vara genom att göra utdelningar. Det finns en rad olika uppfattningar om hur utdelningar skall gö-ras, vad som är bäst och när man skall göra detta. Företag kan tillämpa en utdelningspolicy för att använda sig av en viss Utdelningspolitik till aktieägarna.

Utdelningsnivåer bland företag är något som har fångat ekonomers intressen under en lång tid. Under 1960-talet presenterades irrelevansteorin av Merton Miller och Franco Modigliani. Teorin går ut på att ett företags värde är oberoende av dess utdelningspolicy i en värld utan skatter och transaktionskostnader. Det fortsatta intresset kring ett företags utdelningspolicy har under de senaste fem decennierna resulterat i ett antal nya teorier som i kontrast med Miller & Modigliani menar att ett företags utdelningspolicy kan påverka dess värde under antagandet om icke-perfekta marknader. Dessa teorier har till stor del sin grund i studier som gjorts på utländska bolag.

Under perioder då ett företag ökar sitt likvida kapital ovanligt fort, tenderar dessa ofta att använda sig utav extra utdelningar. Detta som ett komplement till ordinarie utdelning med huvudsyfte att bevara nuvarande Utdelningspolitik. Dessa kapitaltillskott vilka även benämns som special samt bonusutdelning, har dock effekten av att kunna påverka både värdering och avkastning. Men vilka är egentligen dessa effekter som skapas? Samt borde de i sådana fall inte vara liknande de från en ordinarie utdelning? Syftet med den här studien var att analysera vilka reaktioner som extra utdelningar skapar på aktiemarknaden, i relation till ordinarie utdelningar.